Beslut innebär att välja mellan olika alternativa handlingar för att uppnå de angivna målen. För att underlätta beslutsfattande finns det ett antal olika stödsystem som tar fram underlag till besluten. Vi är intresserade av att se hur dessa understödjer strategiskt beslutsfattande och till vilka typer av beslut som de används.Uppsatsens syfte är att granska beslutsstöds betydelse och hur beslutsstöd kan underlätta organisationens verksamhet och dess beslutsprocesser. Vi vill skapa en bakomliggande förståelse om beslutstöds användbarhet och huruvida beslutsstöd används, samt i vilken utsträckning. Vi vill även undersöka de nackdelar som skapas i och med användandet av beslutsstöd.Studien visar att användning av Business Intelligence effektiviserar beslutsprocessen och möjliggör för ett ökat proaktivt agerande.

Mitt syfte med detta arbete var att undersöka flerspråkiga barns språkutveckling. Jag jämförde två olika förskolor och pedagogernas arbetssätt. Den första förskola ligger i en liten stad och den andra i en stor stad i Skåne. Jag ville även undersöka vilka uppfattningar förskolelärare har om flerspråkiga barn samt hur konsekvensen av föräldrarnas agerande är med sina två- eller flerspråkiga barn. Jag har valt att göra en kvalitativ undersökning i två förskolor där jag har gjort intervjuer och observationer.

Syftet med denna studie är att ur ett aktörsperspektiv få en djupare förståelse för hur gymnasielärare skapar, agerar och upprätthåller sin lärarroll i klassrummet. Studien använder sig av interaktionsteorier för att kunna förklara hur lärare väljer att uppföra sig i interaktion med elever. Studien utfördes med en kvalitativ metod med halvstrukturerade intervjuer och en intervjuguide. Fem gymnasielärare som arbetar på samma skola med olika ämnen intervjuades. Den insamlade empirin har analyserats utifrån Herbert Blumers symboliska interaktionism och Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv av individers roller.Resultatet i studien visar att gymnasielärarna vet hur de vill bli uppfattade av elever och att de reagera i klassrumssituationer utan att ha aktivt förberett sig inför interaktionen med eleverna.

Background: In recent research literature, some researchers mean that companies in fast changing markets have to act proactively while others find that companies have to adapt to conditions and to react. This makes it interesting to study how software companies act strategically and also to study to what extent a flexible organisation is required by companies who proact and by those who react. Purpose: The purpose of this thesis is the study how different types of software companies act strategically and what this requires of the company in terms of flexibility. Delimitation: The study treats only Swedish software companies with more than ten employees. Proceed of the Study: Representatives from four case companies as well as a consultant have been interviewed.

Syftet med denna studie var att undersöka det pedagogiska förhållningssättet i ett professionellt sammanhang. Detta gjordes genom att fokusera på sjuksköterskors upplevelser och tolkningar av samspelet med föräldrar och barn i ett hälsosamtal på barnavårdscentral. Följande frågeställningar undersöktes: Hur gestaltade sjuksköterskorna samspelet med föräldrar och barn i ett hälsosamtal? Vad sa detta om hennes pedagogiska förhållningssätt? Studiens teoretiska ram var fenomenologiskt livsvärldsperspektiv och hermeneutik. Intervjuer med fokus på berättande genomfördes med fyra sjuksköterskor som arbetade med barnhälsovård.

Inom palliativ vård är en professionell interaktion väsentlig såväl för sjuksköterskan som för patienten och dennes närstående. Interaktionen utgör grunden i omvårdnaden och medför att patienten upplever trygghet. Syftet med studien var att belysa interaktionen i mötet mellan sjuksköterskan, patienten samt dennes närstående inom palliativ vård. Metoden som användes var litteraturstudie. Resultatet visar, att förutom att interaktionen mellan sjuksköterska, patient och dennes närstående ansågs utgöra basen i omvårdnaden så var det väsentligt att sjuksköterskan med hjälp av interaktionen förmedlade stöd, bekräftelse och respekt.

Uppsatsen syftar till att analysera politiska aktörers agerande för att framställa sin hållning inför folkomröstningen om kärnraften 1980 som trovärdig och rationell. Studien undersöker historiska källor i form av informationstätt opinionsmaterial samt statliga utredningar och propositioner med anknytning till folkomröstningen. Undersökningen är baserad på den teoribildning inom teknik- och vetenskapssociologi som kallas science and technology studies ? STS. Det analytiska verktyg som källmaterialet analyseras utifrån är begreppet energisäkerhet.

 Studiens syfte är att studera och förstå lärares roll som normskapare. Studien utgår ifrån den stämplingsteoretiska traditionen och undersökningen genomförs med hjälp av hermeneutisk metod. Genom att använda hermeneutisk metod ges författarna möjlighet att använda sin förförståelse. Materialet är insamlat via intervjuer. Några olika aspekter som på något sätt berör lärarens normskapande roll studeras och dessa aspekter är lagstiftning, diagnoskulturen, informella normer och resurser.

Enligt doktrinen skall Försvarsmaktens agerande utgå från manövertänkande och ledningsmetodenskall vara uppdragstaktik vilket skall genomsyra all ledning. Verksamhetsledningen iFörsvarsmakten är de facto en förvaltningsmyndighet och kraven på en sådan skiljer sig frånkraven på en insatsledning. Innebär denna vardagsmiljö att vi riskerar skapa en förvaltarkulturmed de metoder som tillämpas? Syftet med uppsatsen är att undersöka vad tillämpningen ivardagen av den uttryckta ledningsmetoden innebär för förmågan i våra insatsförband att leva upptill manövertänkande samt att leda och bli ledda enligt den valda ledningsmetoden,uppdragstaktik.De viktigaste slutsatserna är att vi inte skapar den avsedda förmågan utan en förmåga anpassad tillpågående insatser och verksamhetsledningen. Förmågan kommer också på sikt att urholkas genomatt det blir mindre tid över för oss att vara soldater då administration och ekonomiuppföljning tarmer utrymme..

I denna uppsats belyses moralutveckling från tre olika forskningsperspektiv; det sociala inlärningsperspektivet, det psykoanalytiska perspektivet och det kognitiva utvecklingsperspektivet. Tyngdpunkten för denna uppsats har lagts vid det kognitiva utvecklingsperspektivet.Inom det kognitiva utvecklingsperspektivet, riktas i denna uppsats först uppmärksamheten mot Piaget; förgrundsgestalt inom den kognitiva stadieutvecklingen. Därefter belyses i huvudsak Kohlbergs utvecklingsteori inom moralutvecklingen. Kohlberg har delat in moralutvecklingen i sex stadier, utifrån vilka man sedan kan stadiebestämma individers moraluppfattning.Uppsatsens huvudfråga behandlar möjligheten att påverka elevers moralutveckling och därmed även deras etiska handlande. Många forskare har uttryckt sin åsikt om att skolan bör ta moralutvecklingen på allvar, och se det som sitt ansvar att hjälpa eleverna rusta sig med verktyg, med vilka de sedan kan fatta lämpliga beslut, samt motivera dessa beslut.

Syfte: Målet med studien var att beskriva sjuksköterskans kunskaper för att identifiera, bedöma och agera vid olika smärttillstånd hos personer med demenssjukdom. Metod: Litteraturstudie med deskriptiv design. Artikelsökning skedde i databaserna PubMed och Cinahl vilket resulterade i 13 vetenskapliga artiklar. Resultat: Huvudresultatet var att sjuksköterskan kunde använda beteendeskalor som smärtskattningsinstrument. Observerbara uttryck som indikerade smärta var: ansiktsuttryck, verbala uttryck, kroppsspråk, fysiologiska indikatorer och personens sinnesstämning.

Självkänsla är något vi ständigt bär med oss och den inverkar på vårt agerande samt våra val i livet. Johnson (2003) delar in självkänslan i två delar den inre och yttre, vilka kan kombineras till fyra personligheter. Forskning har visat att självkänslan samvarierar med tendensen till att bruka self-handicapping. Self-handicapping innebär att människan skapar hinder för sig själv påhittade eller verkliga. Etthundrasju studenter fyllde i en enkät bestående av 58 påståenden, vilken mätte inre, yttre självkänsla samt self-handicapping.

Studiens syfte var att underso?ka om fo?rutsa?ttningar fo?r empati i form av personlig disposition och aktuell situation samverkar med empatiska processer fo?r att ge ett emotionellt utfall.Blivande behandlare (n=90) och specialpedagoger / specialla?rare (n=50) fick se filmer och besvara fra?geformula?r baserade pa? IRI och MACL. Stiganalys gjordes med hja?lp av SEM i SPSS/AMOS. Resultaten visade att empatisk disposition och empatiska processer tillsammans predicerar medka?nsla.

SAMMANFATTNINGBakgrund: Det finns mycket skrivet om SMS-livräddning och studier har påvisat att det räddar liv, inga studier beskriver hur ambulanssjuksköterskan upplever mötet med SMS-livräddaren.Syfte: Att beskriva ambulanssjuksköterskans tankar och upplevelser av att SMS-livräddare varit först på plats vid misstänkt hjärtstopp.Metod: En kvalitativ intervjustudie med 6 deltagare.Resultat: Det framkom både positiva och negativa tankar och upplevelser i mötet med SMS-livräddaren. SMS-livräddarna sågs som en resurs och förkortade tiden mellan hjärtstopp och HLR. Det fanns en osäkerhet kring SMS-livräddarens kompetens. SMS-livräddarens agerande påverkade ambulanssjuksköterskans upplevelse. Säkerhetsaspekten och etiken kring SMS-livräddning betonades.Slutsats: Mötet med SMS-livräddaren var både positivt och negativt.

Ett Film som projekt, en film om ljud, en film om ljudet i film. En film inspelad professionellt med professionella medarbetare. Kandidatarbetet gick ut på både skapa en film inriktad på ljud och skapa ett fungerande filmteam. Arbetet tar upp både det tekniska inom filmljud men även processen i ett filmteam. I arbetet följer vi processen från dess början till dess slut.