Den traditionella arbetsmiljöforskningen består i stor utsträckning av forskning som berör de yttre faktorerna på arbetsplatsen. Stora resurser läggs på att kartlägga belastningsergonomin på arbetsplatsen, samt vad exponering av kemikalier har för inverkan på arbetstagarna1. Jag har valt en annan inriktning att studera faktorer inom arbetsmiljön. Jag vill genom denna studie visa på hur landstingets Professionella struktur i kombination med de formella och informella reglerna påverkar arbetsfördelningen/ arbetsförutsättningen hos de anställda. Enligt forskning som bland annat Douglas North presenterar skall alla organisationer till viss del präglas av såväl formella som informella regler.

Computer games is a growing market with over millions of players that are playing and/or enjoying the play of games on a daily basis. The nerdy gamers that once were, are now becoming professional athletes in the virtual world called eSport. We have identified a lack of studies in this area which implies that there is little data of what it is. In this paper we have focused on the phenomena that is eSport and more closely on the game series Starcraft made by Blizzard Entertainment. Our focus lies in the game series Starcraft and eSport organisations mainly outside South Korea.

Examensarbete, handelsekonomprogrammet, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet, Kalmar, 2FE60E Företagsekonomi III Ledning och utveckling i handelsföretag, VT2011.Författare: David Brndusic, Eric Danielsson och Lucas LangåHandledare: Christine TidåsenDatum: 2011-05-30 Titel: Inköp är medicinen - En analys av hur konkurrenskraft skapas med hjälp av inköp på den svenska apoteksmarknaden  Bakgrund: Det svenska apoteksmonopolet avskaffades år 2009, sedan dess har flera kedjor etablerat sig på marknaden (Apoteket AB årsredovisning 2009). Delar av Apoteket AB såldes av till privata aktörer för att undvika en för stor marknadsandel, de är dock fortfarande marknadsledande. Marknaden präglas nu av fri konkurrens och det har därför blivit allt viktigare att skapa sig konkurrensfördelar för att få en starkare marknadsposition. Inköpet är direkt kopplat till företagens resultat, vilket påverkar hur mycket de har råd att investera för att bli mer konkurrenskraftiga (Gadde & Håkansson, 1998). Syfte: Syftet med uppsatsen är att på ett tydligt sätt skapa en förståelse för hur de Professionella kedjorna på den svenska apoteksmarknaden arbetar med inköp för att skapa konkurrensfördelar. Metod: Uppsatsen är en kvalitativ studie utförd på tre Professionella kedjor på den svenska apoteksmarknaden. Alla kedjor har olika stora marknadsandelar, bakgrunder och därmed olika förutsättningar.

Ny teknik utvecklas dagligen och ger upphov till nya möjligheter för användaren. Med tanke på teknikutvecklingens framfart kan de etiska aspekterna ibland försummas. Syftet med uppsatsen är att lokalisera etiska problemställningar som uppkommer vid utövandet av yrkesrollen informationsarkitekt. För att lokalisera dessa utfördes en litteraturundersökning samt en etisk analys av resultatet. Litteraturundersökningen resulterar i tre teman: immaterialrätt, sociala nätverk och beteende och identitet på nätet.

Pre-mastering, populärt men något missvisande kallat mastering, är en process där slutmixen av en låt optimeras för att erbjuda en så pass njutbar lyssning som möjligt för de allra flesta som lyssnar på den aktuella musiken. I denna uppsats har jag föresatt mig att ta reda på om det är meningsfullt för oetablerade artister (demoartister) att anlita någon av de Professionella masteringfirmor som finns för att utföra detta, eller om det går att göra med likvärdigt resultat på egen hand. Resultatet visar att de flesta lyssnare tycker att en professionellt mastrad slutmix låter bättre än en hemmagjord mastering. Även om de flesta skivbolagen enligt min undersökning tycker att det är en onödig investering för musiker som söker skivkontrakt så bör professionell mastering ändå anses som ett bra alternativ för oetablerade musiker..

Bakgrund: Med ökad migration ställs nya krav på hälso- och sjukvården att utveckla en sjukvård som möter behoven hos människor från andra kulturer. Detta innebär att sjuksköterskan behöver utforma vården efter patientens individuella och kulturspecifika behov. Att kunna kommunicera utan hinder är en förutsättning för att kunna ge och få god omvårdnad.Syfte: Syftet med denna studie är att belysa erfarenheter av att använda sig av och kommunicera med hjälp av tolk ur ett sjuksköterskeperspektiv.Metod: En litteraturstudie baserad på 10 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Efter analysen identifierades fyra teman: Tolken som en bro över språkbarriären, Begränsningar i samtalet, Bristande organisation och Kulturkompetens. Resultat: Flertalet sjuksköterskor erfor att tolkens kompetens och trovärdighet var avgörande för kvaliteten på vårdsamtalet.

Bakgrund: Palliativ vård i hemmet är en ökande företeelse. Närstående vill ofta delta i vården som informella vårdgivare trots att det innebär stor påverkan på deras livssituation. Den palliativa vårdens uppgift är att i livets slutskede lindra och möjliggöra ett så bra liv som möjligt inte bara för patienten utan också för dennes närstående.Syfte: Syftet med studien var att belysa hur närstående upplever sin situation i den palliativa hemsjukvården.Metod: En litteraturstudie har genomförts med sökning i databaserna Cinahl, Pubmed och Medline. Tolv artiklar valdes ut för resultatet. I sju av de utvalda artiklarna användes kvalitativ metod, i två artiklar kvantitativ metod och i tre både kvalitativ och kvantitativ metod.

Title: From inspectors to guides: how citizen journalism and participatory cultureaffect the professional identity of Swedish journalists (Swedish title: Från granskaretill guide: om medborgarjournalistikens och deltagarkulturens påverkan på svenskajournalisters Professionella identitet).Number of pages: 44 (48 including enclosures).Authors: Towe Bengtsson and Matilda Källén.Tutor: Amelie Hössjer.Course: Media and Communication Studies C.Period: Fall 2011.University: Division of Media and Communication, Department of Informatics andMedia, Uppsala University.Purpose/Aim: The goal of this paper was to answer how citizen journalism andparticipatory journalism as well as an increasing range of information today haveaffected the professional identity and professional lives of journalists. In addition tothis, study how journalists today respond to these changes.Material/Method: The study is based on Deuze?s theories about journalistic ideals,Jenkins? theories about convergence culture, and on theories about professionalizationand de-professionalization based on Nygren, Wiik and Torstendahl?s theories. Thestudy is based on eight interviews with professional journalists, four employedjournalists and four freelance journalists. The results are analysed based on a broadtheoretical framework.Main results: The results of this survey show that the role of the professionaljournalist is extremely complex, with a strong ideological basis that fundamentallyinfluences the journalist's view of the profession and of him- or herself.

Bakgrund: Palliativ vård i hemmet är en ökande företeelse. Närstående vill ofta delta i vården som informella vårdgivare trots att det innebär stor påverkan på deras livssituation. Den palliativa vårdens uppgift är att i livets slutskede lindra och möjliggöra ett så bra liv som möjligt inte bara för patienten utan också för dennes närstående.Syfte: Syftet med studien var att belysa hur närstående upplever sin situation i den palliativa hemsjukvården.Metod: En litteraturstudie har genomförts med sökning i databaserna Cinahl, Pubmed och Medline. Tolv artiklar valdes ut för resultatet. I sju av de utvalda artiklarna användes kvalitativ metod, i två artiklar kvantitativ metod och i tre både kvalitativ och kvantitativ metod.

Föreliggande uppsats innehåller en undersökning av styrsystemsrapportering i svenska börsbolags årsredovisningar.Undersökningen är främst inriktad på förekomst och omfattning av styrsystemsrapportering. Tillika vad som rapporteras.För genomförandet av undersökningen har en metod, för undersökning av styrsystemsrapportering i årsredovisningar, framarbetats och använts.Resultatet av undersökningen visar att förekomsten av styrsystesrapporteringen ökat avsevärt under 1990-talet. Men det är fortfarande en majoritet av de undersökta företagen som inte rapporterar alls om sina styrsystem i årsredovisningen.Resultatet av undersökningen diskuteras utifrån ett intressent perspektiv.Resultatet förklaras främst ett ökat krav på framtidsinriktad information från årsredovisningarnas Professionella användare..

Bakgrund: Att vara närstående till någon som vårdas palliativt i hemmet, innebär ofta en förändrad livssituation och påverkar de närstående på olika sätt. Syfte: Studiens syfte var att belysa närståendes upplevelser av palliativ vård i hemmet. Metod:En litteraturstudie som bygger på sex vetenskapliga artiklar. Dessa analyserades med inspiration av Burnards (1995) modell. Resultat: Efter genomförd analys fick författarna fram tre kategorier: oro/rädsla, stöd och att få eller vara utan information.

Bakgrund: Palliativ vård i hemmet är en ökande företeelse. Närstående vill ofta delta i vården som informella vårdgivare trots att det innebär stor påverkan på deras livssituation. Den palliativa vårdens uppgift är att i livets slutskede lindra och möjliggöra ett så bra liv som möjligt inte bara för patienten utan också för dennes närstående.Syfte: Syftet med studien var att belysa hur närstående upplever sin situation i den palliativa hemsjukvården.Metod: En litteraturstudie har genomförts med sökning i databaserna Cinahl, Pubmed och Medline. Tolv artiklar valdes ut för resultatet. I sju av de utvalda artiklarna användes kvalitativ metod, i två artiklar kvantitativ metod och i tre både kvalitativ och kvantitativ metod.

 SAMMANFATTNING  BakgrundDagens palliativa vård härrör från hospicerörelsen som växte fram på 1960-talet i England. För att få palliativ vård ska den vårdsökande ha en sjukdom som inte går att bota och närma sig livets slut. Ett syfte med den palliativa vården är att främja livskvaliteten genom att se till hela människan. Ett av målen med behandlingen inom palliativ vård är att ge symtomlindring. Palliativ vård ges inom sluten vård, på hospice och inom den palliativa hemsjukvården.

Mäns våld mot kvinnor är ett stort och allvarligt samhällsproblem och en vardagsverklighet för många kvinnor. En del våldsutsatta kvinnor blir placerade på skyddade boenden för att få skydd, stöd och hjälp.Detta är en kvalitativ studie med syfte att undersöka föreställningar hos personal på skyddat boende gällande placerade våldsutsatta kvinnor. Frågeställningar som ställts är:Hur ser personalen på det skyddade boendet på kvinnornas bakgrund och situation?Hur ser personalen på det skyddade boendet på kvinnornas behov av stöd under tiden de befinner sig på boendet?Hur uppfattar personalen att andra aktörer bemöter kvinnorna?Sex semistrukturerade intervjuer med personal på ett skyddat boende har utförts.Resultatet visar att det inte går att beskriva våldsutsatta kvinnor som en homogen grupp. Det visar sig samtidigt i resultatet att en stor del av de placerade kvinnorna har en utländsk bakgrund vilket kan förklaras med att de ofta har ett litet eller inget nätverk samt att dessa kvinnor är mindre integrerade i samhället vilket medför fler problem. Det framkommer även att de placerade kvinnorna har ett behov att få hjälp med krisbearbetning samt med praktisk hjälp.

Syfte Syftet med studien var att undersöka olika professioners synpunkter, erfarenheter och upplevelser av det samverkansarbete som pågår mellan förskola och barnhälsovård i Karlskrona kommun och vilken betydelse samverkansarbetet har haft för det lokala samarbetet, för deras Professionella utveckling och kompetens samt på vilket sätt samverkansarbetet har påverkat arbetsformer och arbetets innehåll.Metod Studien hade en kvalitativ ansats med fokusgruppintervjuer som metod. Fyra fokusgruppintervjuer genomfördes med 21 respondenter från barnavårdcentraler och förskolor i Karlskrona kommun. Respondenterna representerades av sex olika professioner; distriktssköterskor, förskollärare, specialpedagoger, barnskötare, avdelningschefer och rektorer. Kvalitativ innehållsanalys användes som analysmetod.Resultat Analysen resulterade i ett tema och 13 kategorier med fokus på samverkan, samarbete och samsyn. Temat fångade respondenternas positiva inställning och vilja att samarbeta, samtidigt som de önskade bättre förutsättningar i form av tillräckligt med tid och struktur samt att arbetsledningen visar att de stödjer och prioriterar samarbete.