Det plötsliga och ovÀntade dödsfallet Àr en svÄr och kaotisk situation för nÀrstÄende men ocksÄ en krÀvande situation för ambulanspersonal som skall tillgodose de nÀrstÄendes behov. Det Àr viktigt att mötet mellan ambulanspersonal och nÀrstÄende blir sÄ optimalt som möjligt. Varje möte Àr unikt och krÀver respekt, vÀrme och engagemang frÄn ambulanspersonalen. I prehospital sjukvÄrd ges det sÀllan möjlighet till feedback frÄn nÀrstÄende efter en arbetsinsats, vilket försvÄrar chanserna till att utveckla och förbÀttra vÄrt omhÀndertagande. Syftet med denna studie Àr att belysa hur nÀrstÄende har upplevt situationen och mötet med ambulanspersonal nÀr det skett ett plötsligt dödsfall i hemmet.

Syftet med denna uppsats Àr att analysera hur mÀn framstÀlls i modebilder. Vi vill med hjÀlp av en kvalitativ undersökning tolka mÀns yttre genom ett analysschema, som vi sjÀlva tagit fram. Genom att analysera Ätta bilder ur tvÄ framstÄende herrmagasin i Sverige, King of Sweden och Man Magazine, kom vi fram till en framtrÀdande bild av hur mÀn ser ut i modebilder. Vi valde att anvÀnda oss av tidningarnas decembernummer, 2008. Denna undersökning utgjorde Àven en analysering av vad maskulinitet Àr och hur det framstÀlls i modebilder för herrmagasin. Urvalet gjordes utifrÄn oss sjÀlva dÀr vi strategiskt valde ut bilderna, och vilka tidningar vi ansÄg vara ledande pÄ den svenska marknaden.

Sammanfattning/abstractI denna undersökning utforskas betydelsen av intersubjektiv kontakt och delad förstÄelse som en vÀg att samskapa en förstÄelseorienterad vÀgledning i den terapeutiska processen och det dagliga familjelivet. Undersökningens syfte Àr att utforska bÄda parters upplevelse av delad förstÄelse och dess betydelse i systemisk familjeterapi. FrÄgestÀllningarna fokuseras pÄ vad som kÀnnetecknar tillstÄnd av nÀrvaro respektive frÄnvaro av intersubjektiv kontakt och förstÄelse. Samt vilken betydelse och vilka konsekvenser denna nÀrvaro/ frÄnvaro har för terapeut och familj. Undersökningen baseras pÄ fyra kliniska fallbeskrivningar Ätergivna ur bÄda parters perspektiv.

Bakgrund: VÄrdrelaterade infektioner utgör ett betydande hot för alla patienter inom somatisk vÄrd och förknippas med stora ekonomiska kostnader. Den huvudsakliga orsaken Àr bristande handhygienrutiner och problemet skulle kunna elimineras med högre följsamhet. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa faktorer som pÄverkar sjuksköterskors följsamhet till basala hygienrutiner inom somatisk vÄrd. Metod: En litteraturöversikt dÀr artiklar med kvalitativ och kvantitativ inriktning som uppfyllde förutbestÀmda krav utvaldes för analys. Tolv artiklar selekterades fram.

I den hÀr studien undersöks genom semistrukturerade intervjuer hur elitidrottsföreningar bygger upp sitt varumÀrkeskapital inom den professionella idrotten. Sex stycken marknadsansvariga inom idrottsföreningarna som Àr verksamma inom respektive förening har intervjuats för att fÄ reda pÄ deras syn pÄ byggnationen av ett varumÀrkeskapital inom den nÀmnda kontexten. Anledningen till detta var för att pÄ bÀsta sÀtt kunna ta del av kunskap erfarenhet och information som dessa respondenter sitter pÄ. SÄ som mÄnga författare fastslÄr som jag pÄvisar i min inledning som Uggla, (2002) Lagergren, (1998), Aaker, (1996) sÄ blir vikten av varumÀrket allt viktigare för organisationer i dagens samhÀlle. För att nÄ ett bra resultat och samtidigt följa med i marknadens utveckling och hÀvda sig mot sina konkurrenter blir det allt mer diskussion kring varumÀrkesfrÄgor inom organisationer. Resultaten av denna studie pÄvisar hur ett varumÀrkeskapital skapas för elitidrottsföreningar genom en intern process och pÄverkan.

Syfte med detta arbete var attbelysa den aktuella situationen i lÀkemedelsanvÀndningen pÄ fyra Àldreboende i mellersta Sverige. Studien utvisade, med hjÀlp av en enkÀt innehÄllande 27 frÄgor, skillnader i Ätta sjuksköterskors kunskaper om lÀkemedel och prioritering av lÀkemedelsgenomgÄngar pÄ arbetsplatserna. Granskningen visade Àven hur mÄnga lÀkemedel som anvÀndes genomsnittligt per boendeenhet, hur mÄnga fallolyckor som intrÀffade samt hur ofta och lÀnge sjukhusvÄrd behövdes under den sexmÄnader lÄnga undersökningsperioden. Dessutom undersöktes om antalet lÀkemedel och antalet fallolyckor var relaterade till den omvÄrdnadsansvariga sjuksköterskans kunskaper om lÀkemedel. Antalet förskrivna lÀkemedel fanns tillgÀngliga med hjÀlp av Apotekens e-dos system.

SAMMANFATTNING:OmrÄdet som studerats Àr socialsekreterares kunskaper kring barn som vÀxer upp med psykiskt sjuka förÀldrar. Syftet var att undersöka pÄ vilket sÀtt socialsekreterare tillgodogör sig kunskap, om hur barns liv kan gestalta sig dÄ en eller bÀgge förÀldrarna lider av allvarlig psykisk ohÀlsa, och hur denna kunskap anvÀnds i det professionella arbetet med dessa familjer. Metodologiskt hade uppsatsen ett kvalitativt angreppssÀtt med ett kvantitativt inslag. Avsikten med den kvantitativa delen var att fÄ en överblick och att upptÀcka eventuella mönster över dessa kunskapsomrÄden. Studiens kvantitativa del utgör Àven ett underlag till den kvalitativa delen.

Existentiella fr?gor och tankar beskrivs ofta v?ckas i n?rheten av d?den, exempelvis vid allvarlig sjukdom eller h?g ?lder. Det existentiella tenderar att ben?mnas i abstrakta termer. Samtal framst?lls ofta som den prim?ra st?dinsatsen och v?rdpersonal beskrivs ha en viktig roll i att m?ta existentiella behov.Studiens syfte var att utforska och analysera erfarenheter av existentiella fr?gor vid livshotande sjukdom och/eller h?g ?lder samt att f?rdjupa f?rst?elsen f?r vilka former av st?d som upplevs som meningsfulla.18 semistrukturerade intervjuer genomf?rdes med personer med misst?nkt begr?nsad ?verlevnad relaterat till allvarliga sjukdomstillst?nd eller boende p? v?rd- och omsorgsboende.Studiens fenomenologiska analys med fokus p? livsv?rlden visade att existentiella fr?gor ofta manifesterade sig i praktisk, konkret vardag.

Eftersom sexualitet anses vara en del av mÀnniskans basala behov innebÀr det att sjuksköterskor bör se sexuell hÀlsa och ohÀlsa som en del av sitt ansvarsomrÄde. Tidigare studier har visat ur ett patientperspektiv att sjuksköterskor inte gör detta i tillrÀckligt stor utstrÀckning, och under sökordet sexualitet/reproduktion dokumenteras det vÀldigt sÀllan. Ur ett sjuksköterskeperspektiv Àr det dÀrför viktigt att undersöka vad detta beror pÄ. Syftet Àr att med hjÀlp av en litteraturöversikt undersöka om sjuksköterskor talar om sexuell ohÀlsa med sina patienter, och om de inte gör det vilka Àr dÄ de upplevda bakomliggande hindren till detta. Metoden som anvÀndes var en litteraturöversikt som baserades pÄ Ätta vÄrdvetenskapliga artiklar med bÄde kvantitativ och kvalitativ ansats dÀr sjuksköterskornas upplevelser stod i fokus.

Studier visar att ett stort antal patienter som vÄrdas inom psykiatrin har minderÄriga barn och att flertalet lever tillsammans med barnen. Dessa barn lever med fler stressfaktorer och har förhöjd risk att drabbas av psykisk ohÀlsa. MÄnga studier beskriver barns upplevelser utifrÄn förÀldrars eller andra vuxnas perspektiv, men fÄ studier har gjorts dÀr barnen sjÀlva fÄr möjlighet att beskriva deras livsvÀrld. Syftet med studien Àr att belysa barns upplevelser av att leva med en förÀlder som har psykisk ohÀlsa. Metoden Àr en litteraturstudie baserat pÄ analysen av sex vetenskapliga kvalitativa artiklar vilka samtliga utgÄr frÄn barnens perspektiv.

Syftet med studien var att beskriva nÄgra anhörigas behov av föreningen ATSUB (Anhöriga Till Sexuellt Utnyttjade Barn). Vidare var syftet att undersöka nÄgra anhörigas upplevelser av det stöd och bemötande de fÄr och har fÄtt av föreningen samt andra instanser. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ forskningsmetod och uppsatsen bygger pÄ sex stycken intervjuer med anhöriga till sexuellt utnyttjade barn samt litteraturstudier av tidigare forskning. I studien framkom det att kommunernas socialtjÀnst har det yttersta ansvaret för att de mÀnniskor som vistas i kommunen fÄr det stöd och hjÀlp som de behöver. Resultatet av studien visar att socialtjÀnsten i vissa fall inte har tagit detta ansvar gentemot de anhöriga och deras utsatta barn.

Henriksson, Christel (2007) ?oroliga barn har vi ju ganska gott om och de stör ju undervisningen? Elevkategorier som resurs i lÀrares tal om arbetsplanering.(?we have quite a lot of restless children and they disturb the teaching? Pupil categories as a resource in teachers talk about planning their work.) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning, LÀrarutbildningen; Malmö högskola. Syftet med följande studie Àr att belysa hur elever kategoriseras i samtal om lÀrares professionella verksamhet och vad detta kan betyda för det specialpedagogiska fÀltet. Arbetet visar pÄ hur lÀrare i samtal om arbetsplanering kategoriserar elever för att göra sitt arbete begripligt. Jag har fÄtt tillgÄng till ett intervjumaterial som har gjorts delvis i ett annat syfte och anser att jag har fÄtt ett material som i avseendet kategorisering pÄminner om naturligt tal. Jag har tagit mina teoretiska utgÄngspunkter frÄn Foucaults tankar om styrningsrationalitet, normalitet, och disciplinÀr makt.

Syftet med denna studie var att undersöka vad det Àr som skapar förstÄelse mellan den vÀgledningssökande och studie- och yrkesvÀgledaren i studie- och yrkesvÀgledningssamtalet. Detta för att bidra till en fördjupad förstÄelse för lÀsaren om interaktionen mellan vÀgledare och sökande. En kvalitativ metod anvÀndes i undersökningen dÀr inspelade vÀgledningssamtal analyserades och tolkades. Resultatet bekrÀftar tidigare forskning inom omrÄdet samt pÄvisar vikten av vÀgledarens sociala kompetens som en bidragande faktor till upplevelsen av att vara förstÄdd. Den slutsats som kunde dras av resultatet var att ett aktivt lyssnande, att fÄ bekrÀftelse pÄ olika sÀtt och vÀgledarens bemötande var de frÀmsta bidragande faktorerna till förstÄelse mellan vÀgledare och sökande.

SamhÀllet och vÀrlden vi lever i Àr förÀnderlig, kanske mer Àn nÄgonsin. Det finns en strÀvan efter tÄlighet och snabb ÄterhÀmtning för att pÄ ett sÄ bra sÀtt som möjligt hantera hÀndelser och förÀndringar som vi inte kunnat förutse. Robusta samhÀllen kan anses framstÄ som önskvÀrda i en förÀnderlig vÀrld. DÄ samhÀllen bestÄr av mÀnniskor kan det antas att robusta mÀnniskor skapar goda förutsÀttningar för robusta samhÀllen.Syftet med denna studie Àr att fÄ mer kÀnnedom om hur en robust mÀnniska upplevs och om det finns likheter i beskrivningarna av ett robust samhÀlle och en robust mÀnniska. Studien genomfördes i form av tre semistrukturerade intervjuer med tolkande fenomenologisk analys.

SamhÀllets förÀndringar, i och med ökad informations- och kommunikationsteknologi, stÀller ett ökat krav pÄ oss invÄnare som flexibla och nytÀnkande sprÄkskapare. Detta leder till att lÀrare har ett stort ansvar för att lyckas med den grundlÀggande lÀs- och skrivundervisningen i dagens skola. Syftet med denna studie Àr att undersöka lÀrares uppfattningar till sin lÀs- och skrivundervisning i de tidiga skolÄren. Genom intervjuer med tolv lÀrare har vi undersökt deras uppfattningar om sin egen lÀs- och skrivundervisning och vad de övervÀger i sitt tillvÀgagÄngssÀtt. Vidare har vi Àven fokuserat pÄ hur lÀrarna uttrycker sig om sina kunskaper samt hur de uttrycker sig angÄende individualisering.Sammanfattningsvis tyder resultatet i studien pÄ att lÀrarna har elevernas bÀsta för ögonen.