Nuförtiden blir hemsjukvÄrd allt mer vanligare för vÄrdtagare i livets slutskede. DÄ den sjuke vÄrdas i det egna hemmet kan anhöriga lÀttare följa med i sjukdomsförloppet. Vid vÄrdmöte mellan vÄrdtagare och professionel vÄrdare Àr det viktigt att vÄrdare Àr lyhörd och lyssnar pÄ vÄrdtagare. Den professionella vÄrdarens personlighet Àr viktig för att han/hon ska kunna sÀtta sig in i vÄrdtagarens situation. Med professionell vÄrdare menas att vÄrdaren ska ha sjÀlvkÀnnedom, empati och kunskap. Studiens syfte har varit att beskriva vÄrdmöte i den palliativa vÄrden mellan vÄrdtagare, dess anhöriga och professionella vÄrdare i det egna hemmet vid livets slutskede. Metoden var en litteraturöversikt, bestÄende av material frÄn databaserba Cinahl, Elin och Libris. Materialet bearbetades med en kombinerad manifest och latent innehÄllsanalys.

Studiens syfte Àr att undersöka och beskriva hur professionella inom socialt arbeteupplever att klienter med samsjuklighet pÄverkas av att tvÄngsvÄrden, för missbruk ochpsykisk ohÀlsa, i Sverige idag Àr skild. Studiens syfte Àr ocksÄ att undersöka vilkamöjligheter de professionella har att samverka, samt hur de upplever sin arbetssituation.Resultat och analys bygger pÄ de sju semistrukturerade intervjuer som gjordes medprofessionella som i sitt arbete kommer i kontakt med samsjukliga klienter som lider avbÄde ett missbruk och en psykisk ohÀlsa. Intervjuerna transkriberades och en tematiskanalys anvÀndes. Empirin indelades i tre huvudteman och sammanlagt Ätta subteman.Dessa presenteras i studiens resultatdel tillsammans med författarnas analys. Analysenhar genomförts med hjÀlp av de begrepp som valts för att utgöra studiens teoretiskareferensram: handlingsutrymme, motmakt och mortifikationsprocesser.

Detta Àr en kvalitativ studie som behandlar relationen mellan sociala medier och rekrytering, sÄ kallad social rekrytering. Vi har genomfört intervjuer med personer frÄn företag och offentliga organisationer kring deras anvÀndande av social rekrytering. Vi har Àven intervjuat fyra professionella aktörer som arbetar med sociala medier, kommunikation och human resources, med avsikten att fÄ en djupare inblick i hur sociala medier bör och kan anvÀndas i rekryteringssammanhang. Vi kopplade vÄra intervjuresultat till teorier kring bland annat rekrytering, sociala medier och employer branding.Studiens frÄgestÀllningar berörde hur företagen och de offentliga organisationerna möter social rekrytering samt hur de anvÀnder social rekrytering idag. De professionella aktörerna besvarade frÄgor kring hur de ser pÄ samspelet mellan rekrytering och sociala medier.

Titel: Revisorers professionella agerande- I enlighet med professionens etiska vÀrderingarBakgrund och problem: Revisorer Àr medlemmar av en profession, vilket stÀller sÀrskilda krav pÄ dem att agera professionellt och i enlighet med professionens etiska vÀrderingar. Professioner Àr viktiga för samhÀllets vÀlbefinnande och samhÀllet mÄste ha ett förtroende för professioner och dess medlemmar för att det samhÀllsekonomiska systemet ska fungera vÀl. PÄ senare Är har dock förtroendet för revisorer börjat ifrÄgasÀttas, vilket till stor del beror pÄ de företagsskandaler som Àgt rum. MÄnga gÄnger har revisorer agerat pÄ ett sÀtt som inte Àr förenligt med professionens etiska vÀrderingar. Vad Àr det dÄ som pÄverkar revisorers professionella agerande i olika situationer? Och gÄr det att förklara revisorers professionella agerande?Syfte: Syftet med denna studie Àr att identifiera faktorer som kan förstÀrka eller försvaga revisorers professionella agerande.Metod: Vi har anvÀnt oss av ett deduktivt tillvÀgagÄngssÀtt i vÄr studie, dÀr tidigare forskning fÄtt ett stort utrymme.

Bakgrund: Inom h?lso- och sjukv?rden ?r det vanligt att m?ta migranter och det finns ofta spr?kbarri?rer som f?rsv?rar kommunikationen. F?r att bryta denna spr?kbarri?r kan tolkar anv?ndas, men att anv?nda tolkar i v?rdm?tet kan ocks? ha konsekvenser. Syfte: Syftet ?r att belysa migranters och sjuksk?terskors erfarenheter av tolkanv?ndning. Metod: En litteratur?versikt har genomf?rts som baseras p? 10 vetenskapliga artiklar, varav 8 anv?nder sig av kvalitativ metodik och 2 anv?nder sig av kvantitativ metodik. Resultat: Resultatet sammanfattades i 3 huvudteman och 6 subteman; huvudtemat ?Informella tolkar? med subtema ?Familjemedlemmar och anh?riga som tolkar? och ?V?rdpersonal som tolkar?, huvudtemat ?Professionella tolkar? med subtema ?Anv?ndning av professionella tolkar i den kliniska v?rden?, ?Erfarenheter av tolkanv?ndning inom h?lso- och sjukv?rden?, ?Egenskaper hos tolken som p?verkar tolksituationen? och ?Tolkens professionella kompetens? samt huvudtemat ?Organisatoriska faktorer som p?verkar tolkanv?ndningen?. Resultatet visar hur olika faktorer p?verkar tolkanv?ndningen. Slutsats: Anv?ndningen av tolkar inom h?lso- och sjukv?rden kan ha olika konsekvenser beroende p? vilket typ av tolk som anv?nds.

Musikbranschen Àr en bransch som vÀxer sig allt starkare i dagens samhÀlle och mÄnga mÀnniskor vÀljer en yrkesbana inom musiken. För professionella sÄngare och sÄngerskor skiljer sig arbetssituationen starkt frÄn de flesta andra yrken. Syftet med föreliggande studie var att med hjÀlp av kvalitativ metod undersöka professionella sÄngares situation vad gÀller deras arbete och deras upplevelser av hur de pÄverkas av sina arbetsförhÄllanden pÄ ett emotionellt plan. Sex yrkesverksamma sÄngare och sÄngerskor inom populÀrmusikgenren intervjuades. Resultatet av en tematisk analys visade pÄ mÄnga problematiska aspekter av att arbeta som sÄngare eller sÄngerska inom populÀrmusik och beskrev hur deltagarna valt att hantera dessa, men visade Àven framförallt pÄ att samtliga deltagare trivs med sitt yrkesval och anser att de positiva aspekterna vÀger tyngre Àn de negativa.

Denna studie undersöker professionella möten i relation till fartygsindustrin. Uppsatsen fördjupar sig i hur företag arbetar för att skapa professionella möten ombord pĂ„ fartyg samt vilka aspekter som potentiella konferensresenĂ€rer anser vara viktiga vid möten. En kvalitativ ansats har anvĂ€nts dĂ€r intervjuer ligger i fokus för uppsatsens empiriska grund. Teoretiska utgĂ„ngspunkter har anvĂ€nts för att analysera och förstĂ„ det insamlade empiriska materialet. Även tidigare forskning har anvĂ€nts för att fĂ„ insikt i Ă€mnesomrĂ„det.

Forskning visar att fÄ personer har möjligheten att fÄ vÀlja att dö i sina egna hem. De viktigaste faktorerna som inverkar pÄ möjligheten att fÄ vÄrdas hemma Àr tillgÄng till anhöriga och personella resurser. Patienter och anhöriga mÄste kunna kÀnna sig trygga i hemmet och att de resurser som behövs finns tillgÀngliga. De professionella vÄrdarna ska kunna lyssna och skapa en god relation med patienterna och de anhöriga. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa möjligheten för patienten att kunna vÀlja att vÄrdas hemma under sista tiden i livet.

Syftet med uppsatsen var att undersöka om professionella behandlares samlade syn pÄ Àmnet unga som begÄr sexuella övergrepp, kan förklara varför det Àr svÄrt att fÄ tag pÄ behandlare eller behandlingshem för flickor som begÄr sexuella övergrepp. Jag har med hjÀlp av kvalitativa intervjuer undersökt hur professionella behandlare som arbetar med eller forskar kring unga personer som begÄr sexuella övergrepp, talar om de unga. Hur de professionella behandlarnas attityder, tankar och syn pÄ kön ser ut i relation till dessa unga personer, samt mer precist försökt förstÄ vilken bild de professionella behandlarna har av en ung person som begÄr sexuella övergrepp. Hur denna agerar, vilket kön denna har, om de olika behandlingsmetoder som anvÀnds i behandling av de unga beror pÄ vilket kön den unga har. Analysen av min empiri har jag gjort med tre teoretiska begrepp som Àr relevanta för mitt valda Àmne, identitet, relation och genus.Resultatet av studien visar pÄ nödvÀndigheten av relationen mellan de unga som begÄr sexuella övergrepp och den professionella behandlaren.

Det finns en samstÀmmig uppfattning inom forskningen att barn till psykiskt sjuka förÀldrar Àr en riskgrupp och att dessa barn i större utstrÀckning Àn andra kan utveckla sociala och psykiska problem under uppvÀxten eller i vuxen Älder. DÄ vuxenpsykiatrin Àr de som möter förÀldrarna till dessa barn har vi intresserat oss för professionella inom vuxenpsykiatrin för att försöka fÄnga deras tankar kring dessa barns situation och behov.Detta Àr en kvalitativ uppsats med syfte att undersöka hur personal inom vuxenpsykiatrin ser pÄ barn, barns behov och förÀldrars förmÄga nÀr förÀldrar lider av psykisk sjukdom. Vi har genomfört en fokusgruppsintervju med en grupp professionella pÄ en öppenvÄrdsmottagning. VÄra frÄgestÀllningar Àr följande: Hur ser professionella inom vuxenpsykiatrin pÄ behoven hos barn dÄ förÀldrar lider av psykisk sjukdom? Hur resonerar professionella inom vuxenpsykiatrin kring förÀldraförmÄgan dÄ förÀldrar lider av psykisk sjukdom? Hur ser professionella inom vuxenpsykiatrin pÄ barnperspektivet och hur pÄverkar det deras arbete? Vad anser professionella inom vuxenpsykiatrin att man kan eller bör göra för att möta behoven hos barnen?VÄrt resultat visar att deltagarna i vÄr fokusgruppsintervju gjorde skillnad pÄ barns behov utifrÄn deras Älder och att de ansÄg att olika diagnoser hos förÀldrar skapar olika förutsÀttningar för förÀldraförmÄgan.

Föreliggande studie har syftat till att, genom semistrukturerade djupintervjuer med professionella retuschörer aktiva i branschen, undersöka om gemensamma steg kunde urskiljas genom respondenternas beskrivningar av arbetsprocessen.Genom studien framkom det att respondenterna beskrev likartade processer samt att samarbete med medarbetare var en viktig faktor för ett utvecklande arbete. Beskrivningarna av arbetsprocessen tydde pÄ att samtliga respondenter hade ett personligt intresse för arbetet och branschen.Respondenterna ansÄg Àven att retuschörens tidigare erfarenhet var betydande och till stor del pÄverkar tidsÄtgÄngen för arbeten. De menade ocksÄ att tidsÄtgÄngen Àven pÄverkas av hur utförlig arbetsordern Àr vid uppstart av projektet. Det framkom Àven att respondenterna sjÀlva inte genomför nÄgon utförlig uppföljning och granskning av hur det slutliga materialet anvÀnds..

Den hÀr studien belyser ungdomar och riskbeteende i dagens samhÀlle. För att uppnÄ relevant information för studien anvÀnde jag en kvalitativ undersökning. Jag intervjuade tre professionella inom ungdomsverksamhet. Resultatet belyser vilka orsaker det finns till riskbeteende, de tydligaste orsakerna hittar man i skolan och i ungdomens sociala liv. Studien fokuserar ocksÄ pÄ vilka tecken man anvÀnder sig av för att kÀnna igen riskbeteende, detta Àr tecken som ungdomarna visar upp i sin vardagliga situation.

Forskning visar att fÄ personer har möjligheten att fÄ vÀlja att dö i sina egna hem. De viktigaste faktorerna som inverkar pÄ möjligheten att fÄ vÄrdas hemma Àr tillgÄng till anhöriga och personella resurser. Patienter och anhöriga mÄste kunna kÀnna sig trygga i hemmet och att de resurser som behövs finns tillgÀngliga. De professionella vÄrdarna ska kunna lyssna och skapa en god relation med patienterna och de anhöriga. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa möjligheten för patienten att kunna vÀlja att vÄrdas hemma under sista tiden i livet.

Detta Àr en kvalitativ studie som behandlar relationen mellan sociala medier och rekrytering, sÄ kallad social rekrytering. Vi har genomfört intervjuer med personer frÄn företag och offentliga organisationer kring deras anvÀndande av social rekrytering. Vi har Àven intervjuat fyra professionella aktörer som arbetar med sociala medier, kommunikation och human resources, med avsikten att fÄ en djupare inblick i hur sociala medier bör och kan anvÀndas i rekryteringssammanhang. Vi kopplade vÄra intervjuresultat till teorier kring bland annat rekrytering, sociala medier och employer branding.Studiens frÄgestÀllningar berörde hur företagen och de offentliga organisationerna möter social rekrytering samt hur de anvÀnder social rekrytering idag. De professionella aktörerna besvarade frÄgor kring hur de ser pÄ samspelet mellan rekrytering och sociala medier.

I arbetet mot en hÄllbar samhÀllsutveckling spelar nÀringslivet en viktig roll. Nyckelaktörer i processen Àr personer med ansvar för frÄgorna inom företagen, ett ansvar som Äterfinns i befattningen miljöchef. Syftet med studien Àr att undersöka samspelet mellan miljöchefernas privata och professionella roll samt vilka förvÀntningar de möts av och hur dessa hanteras. Ingen liknande tidigare publicerad studie som har en utgÄngspunkt i samspelet mellan miljöchefernas privata och professionella roll och förvÀntningarna miljöcheferna möts av har identifierats. Avsnittet om tidigare forskning fokuserar dÀrför pÄ tre nÀrliggande forskningsomrÄden.