Tidigare forskning och debatten i media rymmer skilda Ă„sikter om professionell hjĂ€lp vid sorg. Å ena sidan beskrivs sorgeterapi vara potentiellt skadlig, ineffektiv och vĂ€nner sĂ€gs vara bĂ€ttre stöd Ă€n professionella. Å andra sidan pĂ„stĂ„s att professionella insatser vid sorg frĂ€mjar bearbetning och att de forskningsrön som hĂ€vdar att sorgeterapi kan vara skadligt saknar grund. Uppsatsens syfte Ă€r att undersöka och beskriva personers (anhörigas) upplevelser av kuratorskontakt i samband med att de förlorat sin livskamrat. Studiens frĂ„gestĂ€llningar Ă€r: Vad har den anhöriges kontakt med kuratorn innehĂ„llit? Hur har den anhörige upplevt att kuratorskontakten har inverkat pĂ„ sorgearbetet? Skulle den anhörige kunnat ha haft dessa samtal med nĂ„gon annan i omgivningen? Uppsatsens metod Ă€r kvalitativ och hermeneutisk fenomenologisk.

Revisoryrket har under senare Är omdiskuterats i samband med skandaler dÀr större amerikanska företag plötsligt gÄtt i konkurs, vilket gjort att revisorns roll ifrÄgasatts. DÀrmed finns det ett behov av att Äterskapa förtroendet till yrket. Somliga menar att det krÀvs förÀndringar redan pÄ utbildningsnivÄ genom en tydligare koppling till den professionella roll som studenterna kommer att inta, samtidigt som andra argumenterar för att det inte Àr universitetets primÀra roll att vara yrkesförberedande. Med det som bakgrund Àr denna uppsats syfte att analysera hur redovisningsstudenter socialiseras in i den professionella yrkesrollen som revisor. För att kunna besvara syftet har vi genomfört intervjuer med redovisningsstudenter vid Uppsala universitet.

Sedan Apple introducerade sin iPhone 2007 har anva?ndadet av smarta telefoner o?kat sta?ndigt. De anva?nds inte bara i hemmet utan a?ven pa? fo?retag och i milita?ren. Pa? fo?retagsmobiler finns det mer och mer viktig information sa?som mail, sms och viktiga filer.

Studiens syfte Àr att utifrÄn bÄde ett könsperspektiv och ett etnicitetsperspektiv se pÄ hur ung-domars erfarenheter av vÄld ser ut. Finns det nÄgra likheter eller skillnader mellan svenska ungdomar/invandrarungdomar och mellan killar/tjejer? Mina frÄgestÀllningar Àr:? Har killar och tjejer olika erfarenheter av vÄld?? Har invandrarungdomar och svenska ungdomar olika erfarenheter av vÄld?? Söker ungdomar hjÀlp för det vÄld de upplevt och i sÄ fall, var? Hur upplever ungdo-marna att de bemöts?? Vilken uppfattning har de professionella om ungdomars erfarenheter av vÄld? För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor har jag genomfört en enkÀtstudie pÄ fyra gymnasieskolor i och runt Göteborg med bÄde praktiska och teoretiska inriktningar. 162 ungdomar har svarat pÄ enkÀten. Tre kvalitativa intervjuer har ocksÄ genomförts med professionella frÄn olika yrkes-kategorier som möter ungdomar som Àr brottsoffer och/eller förövare.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka professionella hjÀlparbetares subjektiva uppfattning av fenomenet partnervÄld och hur de beskriver bemötande och terapeutisk behandling av de hjÀlpsökande.Uppsatsen tar avstamp utifrÄn vÄldsutsatta mÀn inom partnervÄld men Àven de övriga rollerna som kan uppstÄ inom destruktiva heterosexuella relationer berörs: vÄldsutövande mÀn, vÄldsutövande kvinnor samt vÄldsutsatta kvinnor. Vi utgÄr frÄn professionellas uppfattning om sitt betraktande, bemötande, behandling samt benÀmning av rollerna inom partnervÄld och gör en analys utifrÄn ett diskursperspektiv, ett viktimiseringsperspektiv samt ett genusperspektiv av institutionsdiskurserna som förs pÄ enheterna.Ansatsen Àr kvalitativ genom enskilda intervjuer med professionella som arbetar pÄ en enhet som tar emot mÀn kontra en enhet som tar emot kvinnor och utsagorna jÀmförs sedan med varandra för att fördjupa förstÄelsen av fenomenet.De resultat vi funnit i uppsatsen antyder att diskurserna pÄ de tvÄ enheterna skiljer sig frÄn varandra vilket eventuellt skulle kunna ge ett möjligt svar pÄ varför mÀns utsatthet utifrÄn vÄr erfarenhet Àr sÄ osynligt i samhÀllet. BenÀmning av de roller som skapas i de destruktiva relationerna Àr ett av de mest intressanta resultat vi funnit, dÄ beskrivningarna av rollerna enligt vÄr uppfattning skiljer sig markant mellan de tvÄ enheterna..

SammanfattningAv: Frida RönnbrinkFörÀldrar som har förlorat ett barn under perinatalperioden ? en kvalitativ studie om förÀldrars upplevelser av bemötande, stöd och hjÀlpStudien syftade till att utifrÄn sex förÀldrars berÀttelser, nÄ en ökad förstÄelse om hur de upplever bemötandet, stödet och hjÀlpen dÄ de förlorat ett barn under perinatalperioden. Studien hade följande frÄgestÀllningar: Hur upplever förÀldrar, som har förlorat sina barn under perinatalperioden, det bemötande och det stöd och den hjÀlp de fÄtt frÄn professionella? Hur upplever de det sociala nÀtverkets bemötande och stöd? För att besvara frÄgorna utgick intervjun frÄn tre teman, professionellt bemötande, professionellt stöd och hjÀlp samt det egna sociala nÀtverket. Studien gjordes med en fenomenologisk vetenskapsfilosofisk position.

Ordet dyslexi beskriver en person med svÄrigheter för ord, dys = svÄrigheter och lexia = ord. Dyslexi handlar framför allt om brister i det fonologiska systemet. BÄde miljö och biologi pÄverkar hur vÀl en elev lÀr sig lÀsa och skriva. Genetiska förmÄgor som t.ex. minne och förmÄga till koncentration, Àrvs samtidigt som olika förutsÀttningar i omgivningen blir avgörande faktorer.

Arbetet tar upp skillnader mellan stora och sma? rum da?r fokus ligger pa? tidiga reflektioner. Det har utfo?rts ma?tningar i professionella studios fo?r att se pa? vid vilka tidsfo?rdro?jningar och niva?er tidiga reflektioner intra?ffar. Det har ocksa? utfo?rts ett mindre subjektivt lyssningstest fo?r att studera effekterna av dessa reflektioner.

Syfte Studiens syfte har varit att ta reda pÄ hur förÀldrar till barn med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar upplever bemötandet frÄn professionella inom socialtjÀnstens funktionshinderenhet och inom habilitering och skola samt att undersöka hur förÀldrarna upplever insatser och deras funktioner.Metod För att undersöka förÀldrarnas upplevelser har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer som metod. Vi har utgÄtt frÄn ett fenomenologiskt perspektiv i vÄr analys för att fÄnga personernas upplevelsevÀrldar. Vi har intervjuat sex förÀldrar som har barn med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar och som bor i samma kommun.Vi har anvÀnt ett empirinÀra förhÄllningssÀtt vilket innebÀr att vi utifrÄn vÄr empiri har skapat teman. Vi beskriver resultatet utifrÄn fem övergripande huvudteman och 14 underteman som vi tog fram genom vÄr analys. De huvudteman vi skapat Àr relationer, kommunikation, kunskap, stöd och förslag till förÀndring och de underteman vi tagit upp belyser det som vi sett som viktiga delar till huvudtemana.

Denna studie unders?ker vilken p?verkan det nya EU-direktivet Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD) har p? revisionsbranschen. Studien syftar till att f? en djupare f?rst?else f?r hur direktivet kommer att p?verka revisorernas arbete inom h?llbarhetsgranskning. Genom att unders?ka hur svenska revisionsbyr?er f?rbereder sig f?r implementeringen av CSRD och identifiera de huvudsakliga utmaningarna och m?jligheterna i denna process uppfyller studien sitt syfte.

Systemo?vervakning har blivit en stor del av fo?retags IT-strukturer eftersom fo?retag fo?rlitar sig mer och mer pa? en va?lfungerande och ho?gt presterande IT- struktur. Na?r det sker problem i fo?retags IT-strukturer sa? kra?vs det att de lo?ses under relativt kort tid. Fo?r att hitta problemet sa? kra?vs det en ma?ngd olika system som skall underla?tta arbetet fo?r ma?nniskor som arbetar med systemo?vervakning och underha?ll av IT-strukturer.Fo?r att tolka och bearbeta all den information som en IT-struktur tillhandaha?ller sa? kra?vs det system vars uppgift a?r att hja?lpa ma?nniskor att tolka den enorma ma?ngd data en IT-struktur genererar.

Denna uppsats Àr en kvalitativ studie av de tvÄ största professionella bloggarna i Sverige, blondinbella.se och kissies.se. Studiens syfte Àr att ta reda pÄ vilka markörer för klass och genus som kan hittas pÄ bloggarna och utifrÄn dessa vilken bild av att vara ung tjej det Àr som förmedlas till bloggarnas lÀsare. Debatten om de tvÄ aktuella bloggarna pÄgÄr i media och speciellt Àr det författarna bakom bloggarna som uppmÀrksammas, Isabella Löwengrip och Alexandra Nilsson. Med hjÀlp av teorier kring kön och klass analyserar jag bloggarnas innehÄll och försöker utkristallisera vilka teman som Àr dominerande pÄ dessa bloggar. Resultatdelen Àr uppdelad utifrÄn dessa teman som handlar om shopping, kroppsuppfattning och valmöjligheter.

The purpose of this study was to gain a better understanding of how medium-sized construction companies adapt and how they choose to reorganize their operations in relation to the recession. The study has as its theoretical starting point theories about organizational learning, the impact of the economy on construction companies and strategies for dealing with recessions. The method used to conduct the study was semi-structured interviews with representatives from 15 different construction companies. The results of the study show that they used several strategies to adapt and reorganize the business in accordance with the recession. Some construction companies had to make cost savings as a result of the recession.

Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka hur unga studenter och de som möter studenter i sitt arbete upplever och förhÄller sig till den ökade valfrihet som karaktÀriserar dagens samhÀlle.FrÄgestÀllningarna Àr:- Hur upplever och förhÄller sig unga studenter i Göteborg till dagens ökade valfrihet?- Enligt dem sjÀlva och enligt de som arbetar vid StudenthÀlsan och StudentprÀsterna?Metod och material:Vi har anvÀnt oss av kvalitativ metod och genomfört samtalsintervjuer med studenter, studentprÀst samt studenthÀlsa. Dessa har analyseras med hjÀlp teorier och tidigare forskning som berör uppsatsens ÀmnesomrÄde. Det empiriska materialet utgörs av Ätta stycken intervjuer, sex stycken med studenter samt tvÄ stycken med de som arbetar med studenter. Den teoretiska delen innehÄller Ulrich Beck, Anthony Giddens, Zygmunt Baumans och Tomas Ziehes resonemang kring individualisering, valfrihet och identitet.Huvudresultat:VÄr uppsats visar att majoriteten av studenterna Àr nöjda med den ökade valfriheten.

Att sjĂ€lvskadebeteende Ă€r ett fenomen som förekommer hos kvinnor stĂ„r klart för mĂ„nga av oss. Det Ă€r den bilden vi möter i den samhĂ€lleliga debatten och i media. Vi som uppsatsförfattare blev nyfikna pĂ„ huruvida sjĂ€lvskadebeteende Ă€ven förekommer hos unga mĂ€n och efter ett digert granskande av tidigare forskning stod det klart för oss att sĂ„ var fallet. Varför talas det dĂ„ aldrig om denna sida av problematiken? Är denna typ av ohĂ€lsa bland unga mĂ€n ett okĂ€nt fenomen Ă€ven hos professionella? Syftet med vĂ„r studie Ă€r att genom en diskursanalys bringa klarhet i varför unga mĂ€ns sjĂ€lvskadebeteende osynliggörs vilket vi anser att det görs.