Syfte Syftet med studien är att undersöka vad personalen på en akutpsykiatrisk heldygnsvårdsavdelning tycker är ett gott bemötande och hur professionella i socialt arbete kan använda sig av denna kunskap.Frågeställningar Studiens frågeställningar är: Vilka är dina erfarenheter av vad som fungerar bra i mötet med patienter? Använder du dig av några specifika metoder och strategier i ditt arbete som du har märkt fungerar bra i mötet med patienter?, Talar ni i arbetsgruppen om metoder och strategier som fungerar bra i mötet med patienter? Tror du att det som händer i mötet mellan dig och patienter har någon effekt på behandlingen? MetodEn kvalitativ metod har använts för att genomföra studien. För att undersöka respondenternas subjektiva tankar kring forskningsfrågan har åtta halvstrukturerade intervjuer genomförts. Det insamlade materialet har analyserats utifrån kommunikationsteori och Bubers tankar om Jag-Du, Jag-Det. Resultat och slutsatserHuvudresultaten som studien har kommit fram till är de professionellas förmåga att kunna se personen bakom sjukdomen är central.

Syfte: Hur ser samarbetet ut mellan förskola och socialtjänst? Hur arbetar förskolan med socialt utsatta barn? Hur uppfattar förskolan sin anmälningsskyldighet?Metod: Detta är en kvalitativ intervjustudie av hur förskolelärare arbetar med socialt utsatta barn. Under arbetets gång har förskola, socialsekreterare samt förskolechef deltagit i intervjuer för att få svar på dessa frågor.Resultat: Under våra intervjuer har vi kommit fram till att förskollärare ofta känner att de saknar utbildning för att våga göra en anmälan. Däremot berömmer socialtjänsten förskolan då det gäller att göra en anmälan och att se tidiga tecken på barnen.Diskussion: Förskolan kan arbeta med socialt utsatta barn utefter många metoder, en utav de metoderna är samtalet. Samtalet kan till exempelvis vara ett utvecklingssamtal.

Syfte. Syftet med uppsatsen är att undersöka rektorers syn på elevinflytande och uppdraget att verka för demokratiska arbetsformer. Jag ville också undersöka hur rektorerna ser på vilka möjligheter och/eller hinder till elevinflytande som kan finnas och dessutom relationen mellan elevinflytande och det faktum att vi har skoltvång. Utifrån dessa frågeställningar ville jag också försöka ta reda på vilken kompetens och vilka egenskaper lärare kan anses behöva för att arbeta med elevens reella inflytande. Metod.

Flyktingmottagningen i Essunga kommun är relativt nystartad och de första flyktingarna flyttade dit under hösten 2006. Det övergripande syftet med vår uppsats är att granska hur introduktionen av flyktingar i Essunga kommun med centralorten Nossebro har fungerat, både utifrån flyktingarnas och berörda professionellas perspektiv. De frågeställningar som studien utgår ifrån är hur de som deltagit i flyktingintroduktionen tycker att introduktionen i samhället har fungerat med avseende på boende, sysselsättning, ekonomi, skola/barnomsorg, fritid/socialt nätverk och samhällskontakter samt i vilken omfattning flyktingarna har blivit delaktiga i samhället utifrån dessa områden. En tredje frågeställning är hur det kan vara att som flyktingfamilj introduceras på en mindre ort som Nossebro. Materialinsamlingen har skett genom kvalitativa intervjuer med föräldrarna i några av de flyktingfamiljer som deltagit i introduktionen, samt med några av de professionella som arbetar med introduktionen.

MS, multipel skleros, är en neurologisk sjukdom som kan leda till kommunikationsrelaterade problem. Personer med MS kan därför tänkas vara i behov av olika former av kommunikationshjälpmedel. Samtalsmatta är ett visuellt och bildbaserat kommunikationshjälpmedel som avser att underlätta för personer att visa åsikter och göra val. Syftet med denna studie är att utreda samtalsmattans effekt på kommunikation med personer med MS. Frågeställningarna rör huruvida samtalseffektiviteten påverkas av samtalsmattan, vilka för- och nackdelar samtalsmattan kan ha jämfört med verbal kommunikation och hur deltagarna uppfattar användandet av samtalsmattan. För att utreda detta har en kvalitativ metod använts.

Syftet med uppsatsen var att följa upp den korttidsterapi som bedrivs vid barn och ungdomspsykiatrin (BUP) i Östersund samt undersöka om en till två samtal, utifrån ett systemiskt förhållningssätt och till utvalda familjer, kan ge goda upplevda behandlingsresultat och nöjda klienter. Metoden som användes var telefonintervjuer med 21 föräldrar till 20 barn som genomgått korttidsterapi vid BUP Östersund. Intervjuguiden var halvstrukturerad och undersökningsdesignen är därmed baserad på insamling av främst kvantitativ data med viss kvalitativ ansats. Resultatet av uppsatsen visar att behandlingen kan ge goda upplevda resultat och nöjda familjer. Hos majoriteten av barnen hade problemen minskat/försvunnit och de flesta har inte behövt söka hjälp igen.

Utifrån inspelningar av samtal mellan elever i grundskolans år åtta,analyseras dominansstrukturer mellan samtalsdeltagarna från tre olikaaspekter, kvantitativt, innehållsligt och interaktionellt. Inspelningarnainnehåller också en del med en samtalsledare, för att kunna jämföraeventuella skillnader i samtalsstrukturen med och utan samtalsledare igruppen. Materialet som ligger till grund för undersökningen ärinspelningarna av dessa samtal.Den kvantitativa dominansen handlar om hur mycket varje elev talarunder samtalets gång, hur många ord och turer de använder sig av. Deninnehållsliga dominansen behandlar vem som tar initiativ till nya ämneni samtalet och på det sättet skapar sig en dominans. Slutligen hanterarden interaktionella dominansen vem som styr samtalet genomhandlingar som till exempel frågor som kan ge svar som styr samtalet åtett håll.Resultatet visar att eleverna har olika roller i olika sammanhang.Delarna utan samtalsledare visar att några deltagare dominerarsamtalsrummet, medan delarna med samtalsledare visar att andradeltagare kliver fram och dominerar.Avslutningsvis sammanfattas undersökningens resultat och det försockså en diskussion kring frågan varför resultatet ser ut som det gör..

Många patienter i livets slutskede upplever problem i kommunikationen med vårdpersonalen. Detta leder till en otrygg patient och ger ett onödigt lidande. Sjuksköterskans beredskap att kommunicera med döende patienter är låg. Hon inser betydelsen av samtalet, men distanserar sig på grund av det obehag och den ångest patientens tillstånd väcker hos henne. Patientens möjligheter att uttrycka känslor och tankar kan hindras av sjuksköterskans beteende.

Inledning: Strukturerade professionella riskbedömningar för våld, vilka inom polisen benämns som riskanalyser, är numera ett krav och en viktig del i det brottsförebyggande arbetet inom polisen i Sverige. Polisen använder i huvudsak tre checklistor för att bedöma risk: SARA: SV, SAM samt PATRIARK, vilka generellt upplevs som praktiskt användbara. Dock är det få polismyndigheter som arbetar aktivt och ändamålsenligt med dessa. Inom Polismyndigheten i Gävleborgs län arbetar personsäkerhetsenheten för att främja tillämpningen av riskanalyserna och vi önskar bidra till att utveckla detta arbete. Syfte: Utifrån polisers upplevelser undersöka förutsättningar för och begränsningar av de strukturerade riskanalysernas tillämpning inom Polismyndigheten i Gävleborgs län.

Forss, E & Westrin, M. Mo?tet med do?den. Hur sjuksko?terskor upplever na?r den yngre palliativa patienten tar upp samtalet om do?den ? en empirisk studie.

Vårt syfte med studien är att undersöka och analysera samtalsämnen som kommer upp under bildskapande aktiviteter i förskolan, samt relationen mellan barn-bildmaterial och förskollärare-bildmaterial inspirerade av ett sociomateriellt perspektiv. Då den forskning vi läst mest handlar om den färdiga produkten inom bildskapande aktiviteter vill vi inrikta oss på samtal under bildskapande aktiviteter. Detta gör vi inspirerade av ett sociomateriellt perspektiv då vi inte sett detta tidigare. För att analysera använder vi oss förutom det sociomateriella perspektivet även av begreppen relationell materialism och aktörsskap. Vi använder oss av kvalitativ metod i vår observation då vi har intresse för olika innebörder, tolkningar och meningsskapande som människor i ett specifikt sammanhang är aktörer i.

Syftet med vår undersökning var att undersöka om skolbarn och vuxnas förståelse om mobbning i grundskolans lägre åldrar och deras förståelse kring mobbning i olika verklighetsbaserade mobbningssituationer. I arbetet anva?nde vi oss av kvalitativa forskningsintervjuer som utfördes i grupp med elever och enskilt med deras klassföreståndare. Vårt resultat visade att lärarna ansåg att kränkande behandling måste ske upprepande gånger av en eller flera personer fo?r att det skall kunna definieras som mobbning.

Att leva med cancer innebär ett stort lidande och en människa som lider är en människa i behov av tröst. Att få uppleva tröst är centralt för att en människa ska kunna uppnå och bibehålla hälsa. Det är därför av vikt att vårdgivare känner till begreppet och kan skänka tröst till människor i fysisk eller psykisk vånda. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva cancerpatienters upplevelse av tröst i form av kommunikation. 20 artiklar användes och granskades med manifest innehållsanalys, vilket resulterade i fem kategorier: Att bli lyssnad på och att andra hör det outtalade: Att beröring och samtal ger välbehag, uppmuntran och hopp: Att bli behandlad som en hel person genom att få tid och känna tillit: Att få leva som tidigare och själv ha valfrihet: Att ha närstående som lyssnar när det verkligen behövs.

Bakgrund: Våld i nära relationer innebär fysiskt, psykiskt och/eller sexuellt våld. Det anses vara ett stort hälsoproblem som främst drabbar kvinnor och ger fysiska, psykiska och sociala konsekvenser. Hälso- och sjukvården har ett stort ansvar gällande att upptäcka och hjälpa utsatta kvinnor samt förebygga våld i nära relationer, men många kvinnor upplever att de inte fått adekvat stöd och hjälp från hälso- och sjukvården. Syfte: Att belysa faktorer som påverkar sjuksköterskors beredskap inför och agerande vid mötet med kvinnor som misstänks vara eller är utsatta för våld i nära relation. Metod: Allmän litteraturöversikt med analys och sammanställning av tio vetenskapliga artiklar med både kvalitativ och kvantitativ data.

Svenska elever deltar emellanåt i nationella och internationella undersökningar där deras naturvetenskapliga kunskaper testas. På vissa frågor i dessa undersökningar har svenska elever fått ett dåligt resultat, få elever gav ett naturvetenskapligt korrekt svar. Syftet med denna studie är att få en bättre förståelse för hur elever resonerar och handlar i en testsituation. Syftet är även att få en uppfattning om hur valet av testmetod och elevers begreppsförståelse påverkar deras prestationer i naturvetenskapliga test. Genom att, utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande, samtala med elever har jag försökt se hur de resonerade kring naturvetenskapliga frågor.