SammanfattningAvsikten med detta examensarbete var att ta reda på hur pedagogerna inom förskolan hanterar det svåra samtalet med föräldrar. Det förekommer ofta oro inför att berätta för föräldrarna att deras barn har svårigheter eller problem som gör att barnets lärande eller utveckling hindrar barnets förmåga att "hänga med" sina jämnåriga kamrater.Studien bygger på sex kvalitativa intervjuer med fyra förskollärare och två specialpedagoger och en enkät till föräldrarna. Med hjälp av både kvalitativa och kvantitativa metoder, tidigare forskning och litteratur analyserade vi vårt resultat.Resultatet visade att föräldrarna har i stort sett en positiv inställning till samtal som förekommer mellan förskolan och hemmet. Förskollärarna däremot visade stor oro och osäkerhet kring vissa samtal med barnens föräldrar. De gav flera exempel på samtal som de upplevde som svåra att hantera.

Bakgrund: Alkohol leder till hälsoproblem i befolkningen. Slutenvården är en aktör för att identifiera individer med riskfylld alkoholkonsumtion, missbruk eller beroende. Kort rådgivning vid hög alkoholkonsumtion är effektivt. Sjuksköterskans roll inom kort rådgivning är ännu relativt odefinierad. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors erfarenheter och upplevelser av omvårdnad då patienten vårdas inom somatisk slutenvård för alkoholrelaterad skada eller sjukdom.

Uppsatsens syfte är att studera förändringar i matematikundervisningen med avseende på problemlösning i samband med införandet av Lgr 80. För att undersöka detta studeras den professionella debatten i lärartidskriften Nämnaren. Det utvalda materialet för studien utgörs av artiklar från denna tidskrift för tidsperioden 1974-1985. För att lyfta fram det mest centrala i dessa texter används temaanalys. Politisk styrning och förändring i texter för matematikundervisningen studeras med utgångspunkt i läroplansteori utgående från Lundgren och tidskriften Nämnaren analyseras med utgångspunkt i Prytz definition av Lindensjö & Lundgrens arenamodell.

Denna studie syftar till att undersöka chefers och personalansvarigas upplevelser och erfarenheter av olika typer av svåra samtal i arbetslivet. Studien avser dessutom att finna svar på hur man som chef eller personalansvarig både mentalt och praktiskt kan förbereda sig på att genomföra olika svåra samtal. Tidigare forskning visar på att upplevelsen för samtalsledaren kan skilja sig åt beroende på samtalets innehåll. Sju personer på olika arbetsplatser har i studien intervjuats med semistrukturerade intervjuer. Denna tvärsnittsstudie skapar en bredare bild och djupare förståelse för hur svåra samtal i yrkeslivet kan upplevas.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka olika typer av samtal som förekommer i klassrummet i de estetiska ämnena. Hur är karaktären på samtalen, innehåller de respons, reflektion och vilken syn har pedagogerna på samtalet och lärandet? Finns det några specifika svårigheter inbyggda i samtalen? I den teoretiska bakgrunden tar jag upp tre olika teoretiker som verkat inom den sociokulturella teorin, Lev Vygotskij, Michail Bakhtin och John Dewey samt Olga Dysthes teorier om det flerstämmiga klassrummet. Jag har gjort en kvalitativ undersökning i form av observationer och intervjuer med ämneslärare. Undersökningen är gjord på två olika gymnasieskolor. Resultatet visar på att det förekommer informativa samtal, enskilda samtal och gruppsamtal. Lärarna tycker att samtalet är viktigt och är medvetna om samtalets betydelse.

Vi har undersökt ålder och erfarenhets påverkan på revisorers risk- och väsentlighetsbedömning. Tidigare studier om risktagande och dess relation till ålder och erfarenhet har visat blandade resultat, somliga forskare menar att det finns en positiv korrelation medan andra menar det motsatta. Denna uppsats grundas på en casestudie som har utförts på åtta svenska revisorer. Åldersspannet bland revisorerna i studien är 24 till 67 år. Utifrån ett fiktivt företag har revisorerna tagit fram ett väsentlighetsbelopp, samt bedömt vilka riskområden som finns i resultat- och balansräkningen.

Syftet med den här litteraturstudien är att titta på livsfrågors roll i gymnasieskolans religionskunskapsundervisning, samt hur samtal kring en berättelse som Småtrollen och den stora översvämningen kan användas för att tematisera dem. Studien orienterar sig lika väl mot religionsdidaktisk och litteraturvetenskaplig teori som undervisningspraktik ? men vilar på en hermeneutisk grund där olika tolkningsprocesser står i fokus.Småtrollen och den stora översvämningen är en del av ett ständigt pågående kontextuellt och intertextuellt samtal kring de grundläggande villkoren för livet. I texten förhåller sig Jansson till sitt sammanhang, liksom varje läsare i sin läsning förhåller sig till sitt. I tolkningsprocessen är läsaren en aktiv del i formandet av textens mening.

Sex är idag inte ett tabubelagt ämne utan kan fritt diskuteras. När barnet blir tonåring börjar det intressera sig för frågor kring sex. Titeln ?Sexsnack? syftar till elevers prat om sex, när de går i nian. Syftet med denna studie är att undersöka vilka elever i nionde klass pratar med vid frågor kring sex, och om vad de då främst pratar om.

Att vara skådespelare är ett yrke som kräver stort engagemang, både fysiskt och psykiskt. Skådespelaryrket sker i en kreativ process som bygger på samarbete och gemenskap. Teaterföreställningar är magiska ögonblick som inte går att reproducera. Forskning kring skådespelares yrkesverksamhet är begränsad. Syftet med denna studie var att undersöka hur professionella skådespelare beskriver sin yrkesverksamhet.

Abstrakt Perioperativ omvårdnad innebär att sjuksköterskor möter de patienter som skall genomgå kirurgisk behandling handling före operation, ansvarar för omvårdnaden under operation och avslutar omvårdnadsinsatsen med att möta patienterna efter avslutad operation. Syftet med detta arbete var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av patientsamtal i perioperativ omvårdnad. Elva vetenskapliga artiklar analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i tre kategorier: att kontinuitet i omvårdnad ger professionell utveckling och arbetstillfredsställelse, att utveckla en vårdande relation som ger kunskap om patienten som person samt att vara osynlig i rutiner och teknik. Genom att använda samtal i den perioperativa omvårdnaden upplevde sjuksköterskorna att hon åstadkom kontinuitet, utvecklades professionellt och blev synlig för patienterna.

Syftet med uppsatsen är, utifrån lärarkårens och föräldrarörelsens synvinkel, få veta om och varför barn och ungas fostran blivit alltmer professionaliserad, vilka roller lärarkåren och föräldrarörelsen haft i denna process och hur ansvarsgränserna mellan hem och skola såg ut och varför. Källor som använts är lärartidningar och föräldratidningar under 1960-1980. Under grundskolans två första decennier fick skolan och olika professionella allt större inflytande över barnens fostran. Lärarkåren bestämde i hög utsträckning villkoren lokalt medan föräldrarörelsens framsteg var ringa. Föräldrarörelsen hade ett betydande inslag av professionella, dock inte skolledare och lärare under 1970-talet..

Studier av kvinnliga relationer har tidigare präglats av mor- och dotterrelationens betydelse för kvinnors relations- och samtalsinriktning. Från ett gensuperspektiv anses normerande maktstrukturer spela stor roll för hur systerskapet utformas. Att kvinnor umgås i mindre grupper och samtalar mer än män om relationer kan tolkas som en funktion av genussystemets uppbyggnad. Syftet med studien var således att studera samtalets betydelse för kvinnors sätt att formera vänskapsrelationer och hur det påverkar kvinnors gruppdynamik. För undersökningen gjordes åtta kvalitativa djupintervjuer som analyserades med hjälp av induktiv tematisk analys.

Syftet för denna studie var att explorativt undersöka vad som ansågs som god visuellkaraktärsdesign enligt svenska spelgrafiker hos två olika studios. Med inspiration avtidigare forskning inom området var målet att utröna vad de ansåg var trovärdig ochattraktiv design, utifrån deras erfarenheter som professionella karaktärsdesigner. Tregrafiker med olika erfarenhet av karaktärsdesign valdes ut och intervjuades. Resultatetvisade att attraktivitet och trovärdighet kunde appliceras på hur designerna skapadesina karaktärer, men på olika sätt och beroende på vilket spel de arbetade på. Iblandvar det spelarna som hade tolkningsföreträde på vad som var god karaktärsdesign,medan i andra fall karaktärsdesignern själv.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien var att undersöka elitishockeycoachens användande av de idrottspsykologiska färdigheterna visualisering och inre samtal för att prestera under match.Frågeställningarna som hjälpte till att besvara syftet var:? Använder coachen sig av visualisering och inre samtal för att prestera under match?? Hur använder coachen sig av visualisering och inre samtal för att prestera under match?? När använder coachen sig av visualisering och inre samtal för att prestera under match? MetodUndersökningen har en kvalitativ ansats, där halvstrukturerade intervjuer har använts för datainsamling. Tre manliga coacher från 46-48 år med erfarenhet av att vara head-coacher på elitnivå (definierat som Svenska Hockeyligan (SHL) och HockeyAllsvenskan i Sverige, och Get-Ligaen i Norge) deltog i undersökningen. Intervjuerna spelades in på band, blev transkriberade i sin helhet och tematiskt analyserade med hjälp av meningskodning. ResultatSamtliga av coacherna använder sig av både visualisering och inre samtal för sin egen prestation i samband med match. Två av coacherna gör detta för sin egen prestation, medan den tredje coachen säger att han inte gör det medvetet, dock säger han att han gör det mer än vad han själv tror.

Studien syftar till att belysa en aspekt av livsvillkoren för personer med funktionsnedsättningar. Hur professionen inom LSS uppfattar och resonerar om klienters sexuella behov. För underlag till vår studie använde vi oss av kvalitativa intervjuer av professionella som dagligen genom sina arbeten kommer i kontakt med människor med funktionsnedsättning. Arbetet har analyserats utifrån teoretiska perspektiv så som stigmatisering och skam.Hur beskriver professionella att klienternas sexuella behov uppmärksammas? Hur uppfattar professionella sina möjligheter att möta dessa behov? Lagstiftning som LSS och Socialtjänstlagen skall ge funktionshindrade möjligheter till ett "normalt" liv så som icke funktionshindrade i samhället.