Bakgrund: Ätstörningar är idag vanligt förekommande bland personer på många håll i västvärlden. Dessa personer har oftast ingen sjukdomsinsikt och har därför svårt att förstå behovet av hjälp. Därmed kan det vara väsentligt att personer i omgivningen bistår med stöd för att hjälpa personen hantera sin situation. Syftet med studien var att belysa stödets betydelse för personer med ätstörningar. Metoden som används är litteraturstudie.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie var att ta reda på vilka funktioner självhjälpsgrupper idag fyller i samhället inom olika hälsoområden. Syftet var också att belysa hur självhjälpsgrupper anser att deras arbete går att kombinera med professionell hjälpverksamhet och då i synnerhet om och hur en hälsopedagog kan och bör samarbeta med självhjälpsgrupper.MetodStudien inleddes med en litteraturgenomgång för att ta reda på forskarnas inställning till professionellas arbete med självhjälpsgrupper. Via internet och sökmotorn på www.msn.se har lämpliga självhjälpsgrupper för studien sökts fram. Urvalet till grupperna är baserat på de hälsoämnen som ingått i hälsopedagogutbildningen på Idrottshögskolan i Stockholm under tiden 2002-2005. I samtliga fall har en eller två av organisationen utsedda representanter som arbetat för sin respektive självhjälpsgrupp eller dess samordnare intervjuats.

Introduction: Intimate partner violence (IPV) is a great public health issue that can cause serious physical, psychological and psychosomatic injuries to the woman. Education is one out of many important protective factors against IPV. Aim: This study aimed to investigate the association between women?s educational level and IPV in low- and middle-income countries, the interaction between the education of the woman and the man and IPV, how education on different levels (individual-, family- and community-level) influences IPV and how gender is connected to education and IPV. Method: A literature-based study with 12 selected scientific articles as the foundation for the analysis was performed.

SyfteUppsatsen har till syfte att undersöka på vilket sätt den nya överenskommelsen mellan läkemedelsindustrin och läkarkåren kan komma att förändra relationen. Vi vill utifrån denna fallstudie även skapa en grundläggande förståelse för hur ett formaliserat regelverk påverkar liknande relationer. MetodUndersökningen har genomförts genom en kvalitativ fallstudie baserad på djupintervjuer. Vi har intervjuat sju personer med olika anknytning till relationen mellan läkemedelsindustrin och läkarkåren. Vid undersökningen har vi använt oss av en abduktiv ansats.

Uppsatsen syfte är att analysera och tydliggöra sponsringens karaktär samt hur sponsring kan stärka och utveckla ett varumärke.Vi har använt oss av en kvalitativ metod i uppsatsen eftersom vi ansåg att denna metod lämpade sig bäst för vår studie. Primärdatan är baserad på åtta intervjuer, där samtliga intervjupersoner arbetar aktivt med sponsring. Uppsatsen har generellt en abduktiv ansats.Under vårt arbete med uppsatsen har vi förstått att det är tre viktiga karaktärsdrag som ligger i grund för att sponsring skall kunna stärka ett varumärke. Dessa är association, exponering och relationer. För att sponsring ska fungera som marknadsföringsmetod måste dessa tre integrera och stötta varandra menar vi på.

Aktuell äldreforskning visar att det finns ett starkt stöd för att sociala relationer har ett positivt samband med äldres livskvalitet. En form av förebyggande hälsoarbete är att skapa och främja olika former av sociala mötesplatser för äldre där de kan uppleva meningsfulla möten med andra människor. Närtrafiken är en offentlig miljö där äldre resenärer regelbundet möter andra passagerare och förare. Syftet med studien är att analysera vilka förutsättningar för meningsfull social interaktion som finns i närtrafiken och därigenom nå förståelse för närtrafikens betydelse för äldre resenärers möjligheter till sociala möten i den urbana miljön. Studien ämnar besvara följande frågeställningar: Vilka mönster av social interaktion förekommer i närtrafiken? Hur upplever de äldre resenärerna den sociala interaktionen i närtrafiken? Hur kan närtrafikens offentliga rum beskrivas? Analysen sker med hjälp av teoribidrag från främst symbolisk interaktionism, Erving Goffmans rituella ansats samt teorin om interaktionsritualer.

Denna uppsats består av två delstudier och syftar till att undersöka hur faktorer som påverkar skolans möjligheter att arbeta med frågor om miljö och klimathot kan förstås. Syftet besvaras utifrån delfrågorna 1) hur uttrycks riktlinjer kring miljö i läroplan och kursplaner, 2) hur förhåller sig lärarna till frågor om miljö och miljöpolitik 3) hur kan lärarnas professionella förhållningssätt till undervisning kring miljö förstås.Materialet utgörs av dels läroplan och kursplaner för gymnasieskolan likväl som 244 enkätsvar från lärare inom en variation av ämnen. Enkätstudien fokuserar på lärares professionella och privata preferenser. Studien utgår ifrån tidigare forskning inom lärande och miljöengagemang såväl som klimatforskning. Materialet analyseras utifrån begreppet ekologisk modernisering och teorin om risksamhället.

The use of internet is growing rapidly and many people choose to spend a lot of their time in the virtual world. This is the reason why we believe that it is important for companies to consider using internet as a tool to reach their customers. Today many companies, especially within the fashion industry, have acknowledged this and use internet marketing to reach existing and potential customers. Social media and search marketing are two helpful tools that can be used in order to make a company visible on the web, given that they know how to use them effectively. The purpose of this study is to examine how companies within the fashion industry can use social media and search marketing to reach their customers and what kind of attitude they have towards using these tools.

 Bakgrund.Psykosocial miljö är en viktig faktor inom psykiatrisk omvårdnad. Det finns samband mellan den psykosociala miljön och positiva förbättringar hos patienter vid utskrivning.Syfte. Att beskriva hur patienter upplevde den psykosociala miljön inom sluten psykiatrisk omvårdnad, för att bidra till ökad förståelse hos hälso- och sjukvårdspersonal. Metod. Litteraturöversikten är en sammanställning av 13 vetenskapliga forskningsartiklar som har kvalitetsgranskats och analyserats.Resultat. Resultatet redovisas i rubrikerna Begränsningar och restriktioner och Relationer och interaktioner.

Bakgrund: Endometrios ?r en sjukdom som drabbar en av tio kvinnor i fertil ?lder. Kunskapen om sjukdomen ?r begr?nsad och kvinnor kan beh?va v?nta i flera ?r fr?n symtomdebut till diagnos. Psykiska konsekvenser av sjukdomen tas s?llan i beaktning. Sjuksk?terskan har en viktig roll i att m?ta patienten med r?tt kunskap f?r att bidra till en personcentrerad v?rd. Syfte: Att unders?ka hur kvinnors psykiska h?lsa p?verkas av att leva med endometrios f?r att ?ka f?rst?elsen kring deras omv?rdnadsbehov.

Anställdas produktivitet har överraskande visat sig öka under tidigare nedläggningar. Detta uppmärksammade fenomen benämns nedläggningseffekten och förklaras bland annat av anställdas ökade autonomi och utrymme för innovativa förmågor under nedläggningsperioden. Relationer mellan ledare och underanställda är enligt LMX-teorin av olika kvalitét vilket kan förklara anställdas engagemang, ett engagemang som även kan förklaras av anställdas individuella differenser. Syftet med studien är att undersöka ledarskapets och personlighetsvariabeln work locus of control betydelse för anställdas målengagemang under en nedläggningsperiod. En enkätundersökning för 275 medarbetare utfördes 2006 på ett tillverkningsföretag.

I min utbildning till sa?ngpedagog sta?lls krav pa? genrebredd vilket har va?ckt mitt intresse fo?r olika sa?ngstilar och sa?ngtekniker. Denna underso?kning fokuserar pa? de grundla?ggande faktorerna i sa?ng: sto?darbete, sta?mbandsarbete och artikulationsarbete. Likheter och skillnader underso?ks i sa?ngteknikerna i genrerna country, folkmusik och opera.

Sveriges missbruksproblematik är idag avsevärd och växande. Studier och utredningar har visat att allt fler individer undviker att söka hjälp för missbruksproblem. Det uppfattas inte bara finnas hinder för att blir missbruksfri utan också för att söka hjälp inom missbruksvården. Syftet med denna studie var att undersöka hur behandlare inom olika verksamheter uppfattar att substansmissbruk utvecklas och vilka hinder som uppstår i behandlingsprocessen. Syftet var även att undersöka hur det i Sverige idag arbetas för att motverka substansmissbruk.

Anknytningsmönster och förklaringsstil (attribution) är två mentala modeller som påverkar hur vi ser oss själva, andra och vår omvärld. Tidigare forskning visar att ett samband existerar mellan konstrukten men ingen forskning har undersökt relationen mellan anknytningsmönster och de mentala modellerna av förklaringsstil. Syftet med denna studie var därför att se hur dessa relaterar till varandra. I studien deltog 54 psykologistudenter och konstrukten mättes genom en sammansatt enkät med mätinstrument för anknytningsmönster och förklaringsstil. Resultatet visade att personer med trygg anknytning gjorde fler optimistiska förklaringar till negativa händelser (snarare än positiva händelser) medan personer med otrygg anknytning gjorde fler pessimistiska förklaringar.

Bakgrund: Genom historien har personer med allvarlig psykisk störning ofta tvingats leva avskilda och utstötta från samhället, en stigmatisering som finns kvar än idag.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa hur personer med allvarlig psykisk störning upplever sin sociala situation samt hur dessa personer upplever att sociala relationer påverkar återhämtningen från allvarlig psykisk störning.Metod: Till studien eftersöktes kvalitativa artiklar i relevanta databaser, nio stycken artiklar som passade studiens syfte valdes ut. Artiklarna genomgick manifest innehållsanalys, två huvudkategorier och ett flertal underkategorier kunde urskiljas.Resultat: I litteraturstudien framgick att personer med allvarlig psykisk störning känner sig utstötta från samhället och upplever fördomar riktade mot sig. Svårigheter med sociala kontakter leder till ensamhet. Önskan om meningsfulla aktiviteter fanns för att få en mer meningsfull vardag och lättare kunna knyta kontakter med andra. De sociala relationernas betydelse för återhämtningen från allvarlig psykisk störning framkom tydligt i litteraturstudien.