Problemställning: Muskuloskeletala besvär hos professionella pianister (Playing-related musculoskeletal disorders - PRMDs) är ett vanligt förekommande problem och besvären är oftast smärtsamma, långvariga och funktionsnedsättande. Pianister drabbas i hög grad av skador i övre extremiteterna. Tidigare studier efterfrågar en gemensam konsensus med tydliga definitioner över de riskfaktorer som ingår i PRMDs hos pianister. Det rekommenderas valida och reliabla mätinstrument samt prospektiva studier för att säkerställa prevalensen.Syfte: Syftet var att konstruera ett frågeformulär på engelska för användning att kunna identifiera prevalensen av PRMDs och dess frisk- respektive riskfaktorer hos professionella pianister i Sverige, Nederländerna och Grekland. Metod: För att säkerställa att alla relevanta riskområden skulle inkluderas i frågeformuläret genomfördes intervjuer med tre experter inom området och intervjuerna analyserades sedan med innehållsanalys.

Denna studie handlar om samtal som utförs på Migrationsverket med de asylsökande. Vi har valt att ta upp strukturen på dessa samtal, handläggarnas upplevelser samt vilka svårigheter man stöter på i dessa samtal och vilka kompetenser och styrkor informanterna menar att man behöver som handläggare. Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metod i denna studie där vi utförde åtta intervjuer med handläggare på Migrationsverket. De teorier vi har valt att analysera vårt empiriska material utifrån är Egans (2010) samtalsmodell, Lipskys (2010) närbyråkratsteori samt Hägg och Kuoppas (2007) modell för professionella samtal. Resultatet av intervjuerna visar att handläggarna på Migrationsverket sysslar med utredandesamtal där samtalen innehåller mycket information.

Jakobsson, Cecilia (2015). Samspelets möjligheter och svårigheter mellan professionella vuxna och ensamkommande ungdomar. Possibilities and difficulties of interaction, between professionals and unaccompanied youth. Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola. Uppsatsens syfte är att tolka möjligheter och svårigheter i mötet mellan ensamkommande ungdomar och professionella vuxna som arbetar på gruppboende för just ensamkommande i åldrarna 14-17 år. Det empiriska materialet bygger på fem kvalitativa djupintervjuer med informanter som alla möter eller har mött ensamkommande ungdomar i sitt dagliga arbete på gruppboenden.

Studien fokuserar på vilka utmaningar svenska internationella organisationer har vidtransferering av arbetssätt och personalpolitiska värden. Organisationer är allt merinternationella idag, vilket är möjligt tack vare dagens teknik och förbindelser. Det finnsmånga påverkansfaktorer som ligger inom och utanför organisationers kontroll och detta fårkonsekvenser för hur utfallet av transfereringen av arbetssätt och personalpolitiska värdenblir.Studiens teori baseras på de svårigheter och utmaningar som kan finnas itransfereringsprocesser inom Multi National Corporations (MNCs) och olika strategierorganisationer kan använda sig av. Det är svårt att hitta arbetssätt som passar alla inomorganisationer internationellt och det argumenteras att kulturskillnader mellan länder är en avde största utmaningarna för MNCs står inför.Syftet med studien var att undersöka vad i organisationers personalpolitik och arbetssätt somkan transfereras internationellt. Resultatet visade att detta fenomen är komplext och attorganisationer har svårt att hantera transfereringsprocesser.

Denna studie syftar till att belysa undervisningsmoment utöver musikalisk och sångteknisk träning som i yrkesförberedande sångundervisning förbereder sångeleven för yrkeslivet som professionell sångare. Detta för att främja arbetstrivseln hos professionella sångare. Studien har sin teoretiska utgångspunkt i hermeneutiken och socialpsykologin och har utförts med kvalitativ intervju som metod. Fyra professionella sångare har använts som informanter.I bakgrundsavsnittet presenteras litteratur och tidigare studier kring musikerns yrkessituation, arbetstrivsel, yrkesförberedande sångutbildningar, pedagogens möjlighet till påverkan på musikstudenten och för musikern vanliga yrkesrelaterade hälsonedsättningar.Studiens resultat stödjer tidigare forskning då flera teman är överensstämmande. Denna studies resultat är dock specificerat till sångarens livsvärld till skillnad mot den tidigare forskningen som mer generellt beskriver musikerns yrkessituation.

I socialt arbete, men även i politiskt styrda organisationer i stort, föreligger ett antal organisationsmodeller vilket ger intryck av en viss trendkänslighet när det gäller sättet att organisera. Beroende på vilken tidpunkt man gör nedslag i en organisation kan den vara formad enligt beställar-utförarmodell, geografiska ansvarsområden, eller renodlade facknämnder med därtillhörande förvaltningar, men även i en rad hybridmodeller, framför allt i övergångsfasen mellan två modeller. För dem som arbetar i en organisation som är under förändring kan detta vara en omvälvande upplevelse, både på gott och ont. Undersökningen syftar till att studera organisationsförändringar inom socialtjänsten utifrån ett första linjens chefsperspektiv..

Tidigare forskning och debatten i media rymmer skilda åsikter om professionell hjälp vid sorg. Å ena sidan beskrivs sorgeterapi vara potentiellt skadlig, ineffektiv och vänner sägs vara bättre stöd än professionella. Å andra sidan påstås att professionella insatser vid sorg främjar bearbetning och att de forskningsrön som hävdar att sorgeterapi kan vara skadligt saknar grund. Uppsatsens syfte är att undersöka och beskriva personers (anhörigas) upplevelser av kuratorskontakt i samband med att de förlorat sin livskamrat. Studiens frågeställningar är: Vad har den anhöriges kontakt med kuratorn innehållit? Hur har den anhörige upplevt att kuratorskontakten har inverkat på sorgearbetet? Skulle den anhörige kunnat ha haft dessa samtal med någon annan i omgivningen? Uppsatsens metod är kvalitativ och hermeneutisk fenomenologisk.

Människors handlingar förvandlas och samordnas till samhällsprocesser i organisationer, vilket gör att organisationer blir ett centralt område att undersöka. Den offentliga sektorn är något vi alla berörs av i samhället då det är verksamheter som bedrivs av staten, kommun och landstinget. Ledarskap är en kulturpåverkande aktivitet och inom offentliga organisationer finns det många chefer. Syftet med denna uppsats är att undersöka om det finns en ledarskapskultur som innehåller New Public Management samt om det går att utläsa någon ledarstil i den offentliga organisationen, Trafikverket. Frågeställningar som besvaras i uppsatsen är: ? Vilken ledarstil finns i Trafikverket? ? Vilken ledarskapskultur finns i Trafikverket? ? Hur yttrar sig New Public Management i Trafikverket? Insamling av informationen består av en kvalitativ metod.

Revisoryrket har under senare år omdiskuterats i samband med skandaler där större amerikanska företag plötsligt gått i konkurs, vilket gjort att revisorns roll ifrågasatts. Därmed finns det ett behov av att återskapa förtroendet till yrket. Somliga menar att det krävs förändringar redan på utbildningsnivå genom en tydligare koppling till den professionella roll som studenterna kommer att inta, samtidigt som andra argumenterar för att det inte är universitetets primära roll att vara yrkesförberedande. Med det som bakgrund är denna uppsats syfte att analysera hur redovisningsstudenter socialiseras in i den professionella yrkesrollen som revisor. För att kunna besvara syftet har vi genomfört intervjuer med redovisningsstudenter vid Uppsala universitet.

Konstruktiv utvärdering i människobehandlande organisationer handlar om att genomföra utvärdering i ett systemteoretiskt perspektiv. Det innebär att förstå världen i form av helheter, relationer och sammanhang. Konstruktiv utvärdering går ut på att försöka bevara idén om en verksamhet som en helhet. I fokus ligger följaktligen formen och funktionen, inte innehållet. Oavsett vad man sysslar med i en verksamhet är systemtänkande därför lika tillämpbart.

Stora förändringar av marknadsstrukturen under det senaste årtiondet har visat tecken på en ?ny ekonomi?. Dagens ekonomi blir allt mer kunskapsinriktad och utvecklingen märks främst genom att organisationer med en ?stark kunskapsinriktning? ökat.Med detta som grund fann jag det intressant att titta närmare på arbetet med skapande och spridning av kunskap i organisationer. Frågeställningen lyder;Hur fungerar arbetet med att skapa och överföra kunskap inom organisationer?Ämnet belyser jag genom en empirisk kvalitativ undersökning om hur en organisation inom banksektorn i praktiken arbetar med att skapa och överföra kunskap från organisationen till individen och mellan individer.

Det finns en ambition i den svenska förvaltningen att effektivisera offentliga organisationer och minska dess kostnader. Denna ambition finns i olika stor grad i flera av världens industriländer. Minskade kostnader skulle dock kunna kollidera med organisationernas uppdrag. Vi har intresserat oss för räddningstjänsten i Sverige och Danmark, länderna har valt att producera tjänsten på olika vis men gemensamt för organisationerna är att de har säkerhet som uppdrag och är säkerhetskritiska organisationer. Vi undrar hur de tänker kring effektivitet och vad de gör för att vara effektiva. Syftet är att förstå och jämföra offentliga och privata säkerhetskritiska organisationers föreställningar om effektivitet och hur de agerar för att vara effektiva.

Sedan årsskiftet 2007/2008 är hållbarhetsredovisning i enlighet med GRI:s riktlinjer obligatoriskt för statligt hel- och delägda bolag. Denna studie syftar till att undersöka utveckling och incitament till hållbarhetsredovisning i dessa organisationer som, enligt de etiska fondbolagen, verkar i oetiska branscher. Problemformuleringarna för studien är således:Hur har hållbarhetsredovisningen förändrats i vinstreglerande offentliga organisationer sedan införandet av obligatorisk hållbarhetsredovisning 2008?Vilka incitament finns för dessa organisationer att arbeta med hållbarhetsredovisning?Till studien har de två enda statligt helägda och vinstreglerande organisationerna som är verksamma i oetiska branscher valts ut. För att uppfylla studiens syfte har intervjuer samt dokumentstudier genomförts av fallstudieobjektens årsredovisningar, hållbarhetsredovisningar samt GRI-profiler.

I takt med de alltmer påtagliga miljöproblemen såsom klimatförändringar och minskning av biologisk mångfald har behovet av att agera ekologiskt hållbart blivit allt viktigare. Majoriteten av organisationer är idag eniga om att de har ett ansvar till bidragande av ett mer ekologiskt hållbart ageranade. Sveriges kommuner har ett ansvar att agera utifrån miljömål på en lokal nivå. Grön IS är ett begrepp som syftar till hur informationssystem kan stödja organisationer till att upprätta mer ekologiskt hållbara verksamhetsprocesser. Studiens syfte är att påvisa vilka strategiska orsaker som kan ligga till grund för tillämpning av grön IS för en svensk kommun.

Syftet med detta arbete har varit att ge ökad förståelse och kunskap av misslyckade projekt inom offentlig projektledning samt hur lärandet tas tillvara inom dessa. Anledningen till att vi valt detta arbete och syfte var att vi uppmärksammat vissa oroväckande tendenser och mönster inom flera offentliga organisationer, vilka vi anser arbetar med ytterst viktiga samhällsfunktioner.Projekt som arbetsform har utvecklats otroligt mycket på kort tid och idag tillämpas projekt på regelbunden basis i de flesta organisationer. Inom offentliga organisationer bedrivs projekt som ofta utmärker sig genom diffusa och abstrakta mål. Detta beror främst på att offentliga organisationer bedriver helt andra typer av projekt än de som vanligtvis kan ses i privata organisationer, där projekt genomförs i vinstdrivande intressen. Inom offentliga projekt är samhällsnyttan istället i centrum, men trots detta finns en väl utbredd tendens att bedöma projekten utifrån samma parametrar och verktyg som de i vinstdrivande projekt.