Bakgrund: Det lever cirka 35.3 miljoner människor med HIV i världen. HIV kan inte smitta via vardaglig kontakt som handskakningar, men kan smitta via blod, sexuell kontakt och bröstmjölk. Symtom kan exempelvis vara svullna lymfkörtlar som konsekvens av nedsatt immunförsvar. Patienter har upplevt att sjuksköterskor varit rädda för att bli smittade av HIV och sjuksköterskor har därför använt överdrivna försiktighetsåtgärder. Sjuksköterskor bär med sig personliga och professionella föreställningar om hälsa/sjukdom, dessa påverkar hur de vårdar patienter.

Att vårda anhörig med kronisk sjukdom innebär en förändring för närstående som har ett stort behov av stöd för att hantera den nya situationen. Syftet med denna studie var att beskriva närståendes upplevelse av stöd vid vården av kronisk sjuk anhörig. Studien är baserad på 20 kvalitativa vetenskapliga studier vilka analyserats med en kvalitativ manifest innehållsanalys. Artiklarna var publicerade 1997 och senare. Analysen resulterade i fem kategorier: att få information ger förståelse, att tala med andra som lyssnar och förstår, att dela ansvaret av vården med någon, att vilja vara delaktig men bli nonchalerad och att finna styrka i sig själv.

Att vårda anhörig med kronisk sjukdom innebär en förändring för närstående som har ett stort behov av stöd för att hantera den nya situationen. Syftet med denna studie var att beskriva närståendes upplevelse av stöd vid vården av kronisk sjuk anhörig. Studien är baserad på 20 kvalitativa vetenskapliga studier vilka analyserats med en kvalitativ manifest innehållsanalys. Artiklarna var publicerade 1997 och senare. Analysen resulterade i fem kategorier: att få information ger förståelse, att tala med andra som lyssnar och förstår, att dela ansvaret av vården med någon, att vilja vara delaktig men bli nonchalerad och att finna styrka i sig själv.

Bakgrund: Arbetsbelastningen inom hälso-och sjukvården har ökat och efterfrågan på grundutbildade sjuksköterskor är större än antalet som utexamineras varje år. Den höga arbetsbelastningen bidrar till att nyutexaminerade sjuksköterskor inte får den hjälp och stöd de behöver. Var tionde sjuksköterska vill avsluta sin yrkesbana efter första året. Syfte: Syftet var att belysa nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av att vara ny inom professionen. Metod: Examensarbetet är en litteraturöversikt som innehåller fjorton kvalitativa vetenskapliga artiklar.

Det sociala arbetet är konstruerat kring mänskliga möten och kommunikation.Syfte: I denna studie har vi valt att belysa aspekter kring bemötande och vad som sker mellan klienter och dem professionella under ett samtal. Vi valde att studera fenomenet genom deltagande observation. Frågeställningar:? Vad sker under mötet mellan klienten och terapeuten?? Hur upplever klienten och terapeuten mötet med varandra?? Vilka tankar har klienterna och terapeuterna kring aspekter om bemötande?Resultat: Klienterna är nöjda med det bemötande som de får av terapeuterna. De uppgav att ett gott bemötande handlar om att möta individen där han/hon befinner sig.

Denna studie undersöker några yrkesverksamma i offentliga myndigheter (Länsstyrelsen, polisen, elevhälsan) och en frivillighetsorganisations (Rädda Barnen) definition och föreställningar om "hedersrelaterat" våld och förtryck, vilken problematik de möter i sitt dagliga arbete samt vilka perspektiv som finns representerade och etablerade inom dessa verksamheter sedan "hedersfrågan" initierades år 2002. Studien tar sin utgångspunkt i det intersektionella perspektivet. För att få svar på de yrkesverksammas definitioner och föreställningar har studien genomförts via fem semistrukturerade intervjuer - som en del av en kvalitativ forskningsansats. Som analysmetod för tolkning av empiri har innehållsanalys tillämpats. De centrala fynden av studien går i linje med tidigare intersektionell forskning, där en framträdande kulturalisering i definitionen av "hedersproblematiken" återfinns, då den förknippas och förklaras utifrån kulturella aspekter.

SammanfattningE-sport a?r en ny och va?xande bransch, da?r allt fler fo?retag och sponsorer ger sig in pa? omra?det. E-sport a?r inte la?ngre en hobby som bedrivs hemifra?n utan ett fenomen som tagit sig in pa? de stora arenorna. I Sverige va?xer populariteten fo?r den nya sportformen samtidigt som landet huserar ma?nga professionella spelare och lag.Pa? senare tid har de svenska TV-mediekoncernerna: SVT, TV4 Gruppen och MTG, visat ett o?kat intresse fo?r branschen och pa?bo?rjat sina egna e-sportsatsningar da?r de sa?nder matcher, rapporterar fra?n evenemang och har en allma?n bevakning.Syftet med denna underso?kning a?r att utreda hur koncernerna satsar pa? e-sport, vilka utmaningar de sta?r info?r och hur de o?nskar etablera sig pa? marknaden.

The aim of this study was to enlighten social workers experiences of social networks direct influence in Swedish social services, and in which ways those influences are manifested. Some of the issues that are being explored in this study are: The separation of the private sphere and professional duties; boundaries and dual relationships that occurs inside social networks; the use of social networks as a control-instrument in authority exercise towards clients; and social networks arising impact on social work. The empirical material was collected with nine qualitative interviews with social workers stationed at different social service departments in a Swedish municipality. Also one qualitative e-survey was sent out to, and answered by four social workers with a managerial position in the same municipality.The results reveal that several informants have experienced different problematic situations involving clients within the social networks. This study shows that the informants are very restrictive with what information (text and pictures) they publish on their facebook-profiles, because of their position of authority and the awareness of the possibility of always being watched.

Föreliggande studie har som syfte att undersöka gymnasiesvensklärares uppfattning om hur informations- och kommunikationsteknik (IKT) används inom svenskämnet, samt skapa en bild av vilken roll IKT spelar i svenskundervisningen. Studien utreder även vilka faktorer som gymnasiesvensklärarna anser påverkar användandet av IKT i skolan.Data samlades in genom kvalitativa samtalsintervjuer med fyra gymnasiesvensklärare, verksamma på två olika gymnasieskolor i Uppsala. Datan har sedan analyserats med teoretisk utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv genom ett aktivitetssystem där lärarens professionella kunskap, sett både till interna och externa aktiviteter tilldelats en stor betydelse.De slutsatser som kunnat dras genom studien är att IKT är ett fenomen vars roll inom svenskämnet är mycket mångfacetterad, då varje svensklärare tycks ha en mer eller mindre unik uppfattning om hur, var och i vilken omfattning det ska användas. Studiens intervjupersoner ser dock IKT som ett av flera didaktiska hjälpmedel, där PowerPoint är det IKT-verktyg som tycks användas i störst omfattning. Vidare konstateras i studien att IKT många gånger i klassrummet spelar en viktigare roll för eleverna än för lärarna, men att IKT utanför klassrummet många gånger är en central faktor för lärarens arbete.

I den svenska sociala barnvårdens historia har det alltid förts en diskussion om detvå placeringsalternativen institution och familjehem. Placering i familjehemuppmuntras av svenska lagstiftare för att det anses vara det mest naturliga för barnetatt vara i en familj. I den här studien ville vi undersöka hur socialsekreterare i svensksocial barnvård tänker när de behöver fatta ett beslut om placering för ett barn undertolv år vid ett omedelbart omhändertagande enligt Lag (SFS 1990:52) med särskildabestämmelser om vård av unga. Vi använde oss av sju kvalitativa intervjuer medsocialarbetare i Västra Götalandsregionen för att samla in material. Kodningen avempirin inspirerades av Grounded theory och motivanalys.

Ledproteskirurgi av höft- eller knäled är idag en av de vanligaste operationerna i Sverige. Den vanligaste orsaken till ledproteskirurgi i höft och knä är artros som orsakar kronisk nedbrytning av leder. I den postoperativa vården är patienter utsatta och behöver hjälp av vårdpersonal med rehabiliteringen och smärta. Under denna vårdtid utvecklas en vårdrelation mellan patienterna och personalen, som påverkar patientens livskvalité. Syftet med studien är att belysa patienters upplevelse av personalens bemötande i samband med postoperativ vård efter operation av höft- eller knäprotes.

Varje dag insjuknar mellan 15-20 kvinnor i bröstcancer. Då en fjärdedel av all cancer som drabbar kvinnor är bröstcancer gör det den till den vanligaste cancersjukdomen bland kvinnor. Drabbade kvinnor försöker på olika sätt hantera de känslor som uppstår efter en cancerdiagnos. Syftet med denna studie är att utifrån vårdvetenskaplig forskning få en överblick över kvinnors upplevelser av vad som hjälper dem hantera sin vardag. Detta sker på olika sätt beroende på person och situation.

Att arbeta som socialsekreterare anses vara utmanade, krävande och stressigt. Vad är det egentligen socialsekreterarna anser vara påfrestande och vad behöver de för stöd i sitt arbete? Syftet med denna studie var att undersöka hur socialsekreterare i individ- och familjeomsorgen upplever tillgången och/eller bristen på handledning och medarbetarstöd. Men även vad det stödet i form av handledning och medarbetare hade för betydelse för dem i arbetet och om det fanns någon skillnad gällande behovet av stöd beroende på arbetslivserfarenhet. Denna studie bygger på en kvalitativ forskningsstrategi där empirin samlades in via semistrukturerade intervjuer med sex socialsekreterare från två mindre kommuner i Sverige.

Introduktion: Att förlora en nära anhörig rankas som en av de livshändelser som förorsakar störst emotionell påfrestning i livet. Sorg hos närstående skapar lidande som leder till en stressre-aktion. Ett ovanligt högt stresspåslag kan orsaka takotsubo, en reversibel hjärtsvikt. Hos en minoritet av sörjande närstående kan sorgen bli komplicerad och svår att hantera. Syfte: Belysa sjuksköterskans stödjande funktion i mötet med personer i sorg som mist en nära anhörig.

Studiens mål är att se om det råder skillnader på det pedagogiska bemötandet i förskolan utifrån ett genusperspektiv. Valet av att benämna det som pedagogiskt bemötande är på grund av pedagogens professionella agerande inom förskolan som institution. Studien är avgränsad till morgonens överlämning eftersom det är dagens första möte mellan barn och pedagog, och då det också är en situation som är viktig för att skapa en trygg och bra stämning för barnet, för att resten av dagen skall fungera (Broberg, 2012). Studien var en kvalitativ undersökning där målet var att få en så bred undersökning som möjligt, detta genom intervjuer och observationer. Pedagogerna som medverkat i studien är från fyra olika förskolor i en storstad, 2-3 pedagoger från varje förskola . Studien jämförde även huruvida det fanns skillnad på det pedagogiska bemötandet mellan pojkar respektive flickor beroende vilken förskola pedagogerna arbetade på. Hirdmans teori om genussystemet ligger till grund för att analys och diskussion av resultatet.