Hemlösa vårdas i jämförelse med den övriga befolkningen oftare på sjukhus och hälsoproblem ökar medtiden som hemlös. Sjuksköterskor kommer därmed möta dessa patienter i vården och bli konfronterad medhemlöshetens konsekvenser. Det finns många föreställningar om vem som är hemlös samt fördomar om denhemlösa. Även sjuksköterskor bär på dessa föreställningar och fördomar. Denna uppsats är enlitteraturöversikt med syftet att belysa sjuksköterskans professionella förhållningssätt, attityder och agerandei mötet med den hemlösa patienten.

Aktieanalytiker från ett flertal analyshus utfärdar flera gånger i månaden aktieanalyser där deras prognoser över det analyserade företagets utveckling över en överskådlig tid presenteras. Denna studie studerar hur professionella aktieanalytiker lyckas med att i dessa aktieanalyser prognostisera parametrar gällande det analyserade företagets resultat- och balansräkning samt kassaflöden vilka används som utgångspunkt för att sedan värdera företaget. Dessutom studeras om analytikernas korrekthet i sina prognoser kan ses bero utav dels den information som bifogas i analyserna och dels kvaliteten på det analyserade företagets redovisning.Studien visar att majoriteten utav de värderingsparametrar som analytikerna prognostiserar uppvisar en negativ skevhet, det vill säga; det verkliga värdet på parametrarna överträffar analytikernas prognoser. Detta resultat går tvärtemot ett antal tidigare studier från USA och Storbritannien. Vidare hittas något förvånande inga samband mellan mängden icke-finansiell information som bifogas i aktieanalysen och prognosernas korrekthet.

Utbrottet av svår akut respiratorisk sjukdom (SARS) under 2003 orsakade en utsatt situation för sjukvårdspersonalen. Denna litteraturstudie ämnar belysa sjuksköterskans upplevelser av att vårda patienter med SARS. Studien visar att sjuksköterskorna var den yrkeskategori som upplevde mest stress och oro. En känslomässigt präglad konflikt upplevdes mellan den professionella skyldigheten att vårda och hotet mot den egna och anhörigas hälsa, vilket skapade känslor som skuld, rädsla och oro. Skyddsutrustningen upplevdes vara fysiskt obehaglig och minimal patientkontakt upplevdes som ett etiskt dilemma.

Distriktssköterskan har en viktig funktion i motivationsarbete i samband med patientens livsstilsförändringar. Ohälsa medför risk att utveckla långvariga sjukdomar och olika komplikationer. Levnadsförhållanden och levnadsvanor har stor betydelse för människans hälsa. Syftet med denna studie var att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av att motivera patienter till hälsofrämjande livsstilsförändringar. Studien är baserad på en kvalitativ metod med en induktiv ansats.

En skola där kretsloppstanken fått genomsyra både konstruktion, system och pedagogik. Med hänsyn till området och Annedalsparkens betydelse för de boende har byggnaden infogats som ett hänsynsfullt tillägg. Delar av skolans lokaler, takterass samt kulturcenter, är tillgänglig för allmänheten och fungerar därför som en sammanbindande länk mellan områdets invånare.  Privata innergårdar, takterassen och kontakten med den allmänna parken ger en stor variation för skolbarnen utan att parkens yta tas i anspråk.Utformningen av skolans lokaler skapar en trygg och hälsosam miljö för skolbarnen både rumsligt och materialmässigt. De obehandlade mjuka träytorna nöts av barnens närvaro och ger barnen möjlighet att sätta sitt märke på historian.

Kardiovaskulära sjukdomar och hypertoni blir allt mer vanligt i västvärlden. Trots livsstilsrekommendationer ökar antalet insjuknanden i hjärt-kärlsjukdomar, vilket har blivit en av de vanligaste dödsorsakerna i Sverige. Syftet med litteraturstudien var att undersöka om flavanol i kosten kan användas blodtryckssänkande samt att klargöra om flavanol påverkar den kardiovaskulära ohälsan. Metoden som användes var en litteraturstudie av redan publicerade vetenskapliga artiklar inom ämnet. Flertalet studier visar på att flavanol har en blodtryckssänkande likväl som andra positiva effekter.

Sverige har en lagstadgad anmälningsplikt som är obligatorisk för alla som i sitt arbete kommer i kontakt med barn. Lagen är tydlig med att alla misstänka missförhållanden skall anmälas. Forskning visar att anmälningsplikten inte alltid fungerar och att det bara är en liten del av de barn som riskerar att fara illa som kommer till socialtjänstens kännedom. Vidare forskning visar att få anmälningar kommer från hälso- och sjukvården. Syftet var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter i mötet med barn som far illa eller riskerar att fara illa.

Studien har som syfte att öka kunskapen och förståelsen om vilken potential professionell gestaltning har i ett socialt förändringsarbete. I studien använder jag mig av en kvalitativ metod då jag intervjuar tre skådespelare från en teaterensemble och genomför en fokusgrupp med socialarbetare. Bearbetning och analys har skett enligt organisationsteori och nyinstitutionell teori. Samspelet inom och mellan de olika grupperna har jag tolkat utifrån den symboliska interaktionistiska teorin.Studien har kommit fram till att socialarbetarna är positiva till de arbetsmetoder som teaterensemblen använder sig av i sin gestaltning. De menar att det sociala arbetet skulle kunna ha hjälp av dessa metoder.

Målet är att få en bättre förståelse för hur det abstrakta måleriet uppkommit och för att göra detta möjligt har jag valt att utgå ifrån en av de abstrakta pionjärerna, Piet Mondrian. I undersökningen finns ett fokus på att ta reda på vilka hans inspirationskällor var och hur de återspeglar sig i hans konst. En diskussion och bildanalys förs kring ett antal av Mondrians målningar samt ett par jämförelser görs med konstnären Toorop. Det finns en kortare förklaring av neoplasticismen, teosofin och en sammanfattning av teosofins roll för de abstrakta pionjärerna.Det jag kommit fram till är att teosofin hade en stor betydelse för Mondrian, men inte lika stor betydelse som personerna som förmedlade den och som kom att bli inspirationskällor för honom. Enligt mig är den mest betydande målningen Evolution från tidigt 1900-tal.

Boendestöd är en framgångsfaktor i arbetet med att stötta utsatta grupper med att klara ett eget boende inte minst för missbrukare. Det här är en jämförande studie baserad på intervjuer med sex boendestödjare som arbetar med missbrukare och sex boendestödjare som arbetar med psykiskt funktionshindrade. Syftet är att undersöka boendestödjarnas uppfattningar om sitt arbete och deras upplevelser av vad arbetet innehåller. Varför är det vanligt med olika organisationer för missbruk och psykiskt funktionshinder? Vad är det som rättfärdigar indelningen i de två grupperna och vad blir konsekvenserna för brukarna och för de professionella som arbetar med boendestöd för grupperna? Resultatet är analyserat med tidigare forskning kring boende och stöd, forskning om professioner framväxt och teorier om socialkonstruktivism.

Det har under senaste tiden skett en förändring till att fler människor vill dö i hemmet. Det medför att närstående har fått en ökad betydelse när det gäller vård i livets slutskede. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att vara anhörigvårdare i hemmet till en person i livets slut. Litteraturstudien är baserad på 9 vetenskapliga artiklar som analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fem kategorier: vilja veta vad som händer och kommer att hända: känsla av isolering, rädsla och sorg: en vilja att göra allt för den sjuke: känna mental trötthet, utmattning och behov av egen tid: hantera situationen med hjälp av omtanke och stöd.

Det blir mer vanligt att familjen uppfyller den döendes sista önskan, att få dö i sitt eget hem. Vården i hemmet gör att familjen få inta ledarrollen i omvårdnaden av familjemedlemmen. Familjen har en stor betydelse för den döende familjemedlemmens sista tid i livet blir. Syftet med denna uppsats var att lyfta fram familjens upplevelser av att vårda en familjemedlem i palliativt skede i hemmiljö. Metoden som användes var litteraturstudie där aktuell forskning inom palliativ vård sammanställdes Databassökning gjordes i CINAHL, Medline, PubMed och ELIN@Kalmar.

Sverige har en lagstadgad anmälningsplikt som är obligatorisk för alla som i sitt arbete kommer i kontakt med barn. Lagen är tydlig med att alla misstänka missförhållanden skall anmälas. Forskning visar att anmälningsplikten inte alltid fungerar och att det bara är en liten del av de barn som riskerar att fara illa som kommer till socialtjänstens kännedom. Vidare forskning visar att få anmälningar kommer från hälso- och sjukvården. Syftet var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter i mötet med barn som far illa eller riskerar att fara illa.

Huvudsyftet med studien är att ur ett specialpedagogiskt perspektiv undersöka skolpersonalens åsikter och erfarenheter kring arbetet med att upptäcka, hjälpa och stödja barn i grundskolan (F-9) som lever med alkoholmissbrukande föräldrar. Vi vill även ta del av skolpersonalens tankar kring specialpedagogens roll i detta arbete. Vidare vill vi ta reda på hur det förebyggande arbetet i skolan, angående missbruk, kan se ut utifrån skolpersonalens kunskaper och erfarenheter. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om barn som växer upp med alkoholmissbrukande föräldrar. Dessutom beskrivs teorier som belyser det samband som finns mellan barnets sociala miljö och barnets fortsatta utveckling.

Boendestöd är en framgångsfaktor i arbetet med att stötta utsatta grupper med att klara ett eget boende inte minst för missbrukare. Det här är en jämförande studie baserad på intervjuer med sex boendestödjare som arbetar med missbrukare och sex boendestödjare som arbetar med psykiskt funktionshindrade. Syftet är att undersöka boendestödjarnas uppfattningar om sitt arbete och deras upplevelser av vad arbetet innehåller. Varför är det vanligt med olika organisationer för missbruk och psykiskt funktionshinder? Vad är det som rättfärdigar indelningen i de två grupperna och vad blir konsekvenserna för brukarna och för de professionella som arbetar med boendestöd för grupperna? Resultatet är analyserat med tidigare forskning kring boende och stöd, forskning om professioner framväxt och teorier om socialkonstruktivism.