Det övergripande syftet med denna kandidatuppsats är att utforska hur professionella hjälpare inom psykiatrin i Norrland etablerar och upprätthåller hjälpande relationer samt vilken syn de har på betydelsen av relationen för behandlingens utfall. I studien intervjuades fyra kuratorer som var anställda på psykiatriska kliniken i Norrland, varav två kvinnor och två män som representerade olika mottagningar. Det insamlade materialet analyserades med hjälp av en hermeneutisk metod och strukturerades upp med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom det att intervjupersonerna såg relationen som väldigt viktig, både för att få till stånd en behandling men också för att upprätthålla en pågående behandling. Relationen i sig ansågs vara en bärare av hjälpen såväl som en hjälp i sig.

Det övergripande syftet med denna kandidatuppsats är att utforska hur professionella hjälpare inom psykiatrin i Norrland etablerar och upprätthåller hjälpande relationer samt vilken syn de har på betydelsen av relationen för behandlingens utfall. I studien intervjuades fyra kuratorer som var anställda på psykiatriska kliniken i Norrland, varav två kvinnor och två män som representerade olika mottagningar. Det insamlade materialet analyserades med hjälp av en hermeneutisk metod och strukturerades upp med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom det att intervjupersonerna såg relationen som väldigt viktig, både för att få till stånd en behandling men också för att upprätthålla en pågående behandling. Relationen i sig ansågs vara en bärare av hjälpen såväl som en hjälp i sig.

Social insatsgrupp är en strukturerad samverkan mellan i första hand polis, socialtjänst och skola med målen att förhindra nyrekrytering av ungdomar till kriminella grupperingar samt att underlätta avhopp från kriminella grupperingar. I examensarbetet har jag undersökt vad begreppetunga i riskzonen innebär för professionella från polis och socialtjänst i social insatsgrupp i Södertälje kommun. Södertälje kommun är en av de tolv kommuner där Rikspolisstyrelsen inrättat pilotverksamheten social insatsgrupp på uppdrag av regeringen. Syftet med studien är att undersöka hur representanter från myndigheterna polisen och socialtjänsten i samverkansprojektet social insatsgrupp i Södertälje kommun definierar unga i riskzonen. Detta med målet att försöka förstå vilka ungdomar som blir selekterade att ingå i projektet..

Syfte med vårt arbete är att identifiera och analysera framgångsfaktorer vid en kommuns förändringsarbete mot en modern, effektiv och medborgarorienterad förvaltning, en så kallad 24-timmarskommun. För att nå detta syfte har vi valt att göra en fallstudie av Mjölby kommuns arbete med utvecklingen av 24-timmarskommun.Fältarbetet har utförts med hjälp av kvalitativa semistandardiserade intervjuer med ämnesområdets relevanta personer inom kommunen. Analys av empiridata har genomförts med hjälp av förändringsanalys enligt SIM-metoden.Resultat av vår undersökning visar att införande av 24-timmarskommun bör ses som en del av kommunens förändringsarbete mot en modern förvaltning. För att detta arbete ska vara framgångsrikt krävs det strategiskt ledarskap som ska ta fram, förankra och kommunicera visioner och målbilder av den moderna förvaltningen i organisationens alla delar. Samarbete, systematisk process- och brukarorienterad verksamhetsutveckling och den professionella kompetensen utgör en garanti att uppställda målen och visioner for 24-timmarskommun kan förverkligas.

Denna forskning handlar ett system som jag och min kollega Pierre Brockmanns skapade för att kunna visa för eleven hur han/hon ligget till i sina kurser som praktiseras ute i arbetslivet. Efter en inspektion från Skolverket uppdagades det att tydligheten på det gamla systemet inte var tillfredsställande. I studien har jag använt mig av kvalitativ studie för att få veta vad elever, handledare och yrkeslärare upplever att det fungerar.Tack vare djupintervjuerna fram kom förbättrings förslag vilket har lätt till att APU/APL- uppföljningssystemet har kunnat vidareutvecklas, och bli ännu tydligare. Även dokumentationen inne på skolan har utvecklats, för att tydliggöra för eleven ?vart den är på väg?.För handledarna har systemet betytt mer förståelse för att det är skola som eleven gör ute på sin praktik, och att medvetenhet om vad som skall läras på praktiken har gjorts tydligare.Yrkeslärarna känner sig mer professionella och att de har ett meningsfullt uppdrag när de är på APU/APL besök.

Syfte: Syftet med studien är att utforska hur revisorns egenskaper och uppfattningar om en god revisor påverkar den professionella och organisatoriska identiteten.Metod: Genom att använda oss av ett positivistiskt synsätt i kombination med en deduktiv ansats och en kvantitativ metod har vi erhållit vårt empiriska material.Teoretiskt perspektiv: Studien utgår från litteratur gällande revisorns traditionella och nya roll. Vidare har teori om professionell och organisatorisk identitet använts samt andra teorier inom vårt ämnesområde.Empirisk metod: SPSS har använts för att analysera vår empiri som erhållits genom en kvantitativ metod, enkäter. Empirin har analyserats genom multipel regressionsanalys samt faktoranalys.Resultat: Vårt resultat visar på att organisatorisk och professionell identitet lever i symbios och kan numera betraktas som en totalidentitet för revisorn. .

Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera vad som kan leda till konflikt i beslutsprocesser.En kvalitativ undersökning har gjorts av en fallstudie, rekryteringen av rektor vid Lunds universitet 2002. Den kvalitativa metoden valdes för att möjliggöra en djupare förståelse för processen. Risken med en sådan djupstudie var att intressanta infallsvinklar kunde försvinna. Därför valdes en bred teoretisk referensram för analysen.Två grundläggande orsaker till konflikt i beslutsprocesser i professionella byråkratier har identifierats. För det första ser vi att ökat inflytande från näringslivet i sig inte är någon större orsak till konflikt utan att det är centraliseringen av makten i beslutsprocesser i starkt decentraliserade organisationer som leder till konflikt.

Diskussionen kring huruvida individer i substitutionsbehandling är drogfria eller inte var det som väckte intresset för denna studie. Det är en högst relevant fråga inom det sociala arbetet då det är en metod som blivit allt mer omtalad inom missbruksbehandlingen. Författarna ville i och med detta undersöka hur professionella som arbetar inom området ställde sig i denna fråga samt hur de kan se att denna metod är effektiv eller inte. Genom att se till behandlingens effekter för individen och dess omgivning kunde viss klarhet i denna fråga synas. För att undersöka detta gjordes en kvalitativ studie baserad på semi-strukturerade intervjuer.

Abstract: Syftet med denna studie har varit att undersöka hur en grupp äldrepeagogstudenter upplever sin kommande yrkesroll och hur professionsutvecklingen för äldrepedagoger ser ut. Vi har undersökt hur professionsutveckling ser ut utifrån den vetenskapliga litteraturens uppställda professionskriterier och hur dessa professionskriterier bedöms ha betydelse för formandet av en profession. För att komma åt våra grundläggande frågeställningar och för att förstå äldrepedagogers utveckling består det empiriska materialet dels av en litteraturstudie och dels av kvalitativt öppna intervjuer. För att tolka och förstå empirin är teorier kring profession, professionsutveckling och socialkonstruktivism centrala i studien. De kriterier vi utgått från är följande: professionell kunskap bör vara förankrad i en systematisk teori, den professionellt utbildade har auktoritet, de professionella ska inneha etiska regler och yrkeskåren ska ha bildat en egen organisation.

Syftet med den här uppsatsen var att bidra med fördjupad kunskap om hur konflikter i arbetsgrupper, inom behandlingsarbete, påverkar klienter. Genom att ha besvarat två delfrågor: Hur reagerar och agerar personal i konflikter? Hur påverkar dessa reaktioner och aktioner behandlingsarbete med klienter? Kunde vi få svar på den övergripande frågan: Hur påverkar konflikter i arbetsgrupper behandlingsarbetet? Det teoretiska perspektivet har utgjorts av Antonovskys KASAM. Metoden som använts var en empirisk studie med kvalitativ intervjuforskning. Intervjuerna gjordes med sex personer inom lika många verksamheter.

Studiens syfte var att undersöka hur valda delar av forskningslitteraturen beskriver och diskuterar kring föräldrar med utvecklingsstörning. Vi fokuserade på den valda forskningslitteraturen utifrån tre teman: Föräldraförmågan hos utvecklingsstörda föräldrar, riskfaktorer för barn som växer upp med utvecklingsstörda föräldrar och stödet från samhället till föräldrar med utvecklingsstörning. Den metod som användes var en kunskapsöversikt som delvis tolkades hermeneutiskt. Resultatet av studien visar att de flesta föräldrarna var villiga att ta emot stöd av antingen professionella, anhöriga eller både och för att klara av sitt föräldraskap. Barn till utvecklingsstörda föräldrar kan vara en riskgrupp men behöver inte vara det.

Självskadehandlingar är komplexa fenomen, där flera olika aspekter och uttryck kan återfinnas. Sex som en form av självskadehandling har på senare tid uppmärksammats i media. Det finns lite kunskap om att fenomenet existerar och vad det innebär. Vi har därför valt att utföra enkäter med fyra professionellt insatta aktörer som på något sätt, via sitt yrke, har kommit i kontakt med ungdomar som skadar sig själva. Svaren har analyserats med utgångspunkt i social konstruktionism och med socialt arbete som perspektiv.

Boendesegregation är ett tillstånd på bostadsmarknaden som innebär att grupper av hushåll med olika egenskaper bor geografiskt åtskilda från varandra, vanligen i olika bostadsområden med olika fysisk och social status. Syftet med uppsatsen är att undersöka om boendesegregation finns i Luleå samt ta reda på vad boendesegregation kan få för konsekvenser i en medelstor stad som Luleå. Studien har avgränsats till att omfatta de 17 bostadsområden som kopplas till tätorten i Luleå kommun. Den empiriska analysen har delats upp i två dimensioner: indikatorer på boendesegregation har eftersökts, demografiskt, socioekonomiskt och etniskt. Vidare handlar den andra dimensionen om de diskurser som framkommit vid intervjuerna, det vill säga de begrepp och termer varigenom de olika bostadsområdena och dess befolkningar har beskrivits.

Internet har blivit na?stintill oumba?rligt i dagens va?rld. Fra?n online-spel till e-handel och fra?n kommunikationskanaler till ett informativt na?t, a?r Internet fo?rmodligen en av de mest framtra?ngande och vitt spridda uppfinningarna av va?r tid. Medan sa?kerheten kring anva?ndandet av Internet har diskuterats vilt sa? har anva?ndbarheten av Internet i olika omra?den inte utforskats till samma grad.

I nutidssamhället har människors död förpassats till den professionella sfären. Studiens syfte var att belysa aspekter av döden med utgångspunkt från erfarenheter, som personer vilka yrkesmässigt konfronteras med död och döende har. En kvalitativ ansats valdes då förståelse för hur man påverkades av arbetet söktes. Frågeställningarna berörde arbetssituationer som aktiverade egna starka känslor, förhållningssätt inför det dagliga mötet med död och döende samt yrkets inverkan på tankar om egen och anhörigas död. Sju personer inom olika yrkeskategorier som möter människors död i form av döende, döda och/eller anhöriga deltog.