Vi analyserar den professionella butikskedjan och studerar kedjornas faktorer bakom tillväxt. Kedjor är inte typiska tillväxtföretag och har därför speciella egenskaper; inköp, organisation och distribution ser annorlunda ut i kedjornas verksamhet än i traditionella tillväxtföretag. Vi definierar och gör en analys av synliga och osynliga kundfaktorer och ser på hur dessa står bakom den snabba tillväxten som kedjan har uppnått under en period på 10år. Vår undersökning visar att Gina Tricot är den kedja som har lyckats uppnå störst och snabbast tillväxt på den svenska marknaden och vi gör en närmare undersökning på deras verksamhet. I slutsatsen har vi tagit fram en modell som visar på vilka beståndsdelar som är ett måste i en kedja för att generera och bibehålla tillväxt..

Titel: Från himlen och tillbaka ? En studie om tryckta nyhetsmediers rapportering av SAS-krisen i november 2012Författare: Karolina Lodskär & Hanna SöderbäckHandledare: Mathias SylwanExaminator: Mats HyvönenProgram: Fristående kurs, MKV-C, 61-90 hpPeriod: VT13Universitet: Högskolan i GävleSyfte: Syftet med undersökningen är att studera hur tryckta nyhetsmedier har rapporterat om SAS-krisen i november 2012.Teori: Den teoretiska basen är inspirerad av Norman Faircloughs metod av kritisk diskursanalys. Centrala begrepp är identiteter, relationer, representationer och hegemoni.Metod: Undersökningens metod är även den inspirerad av kritisk diskursanalys. 16 artiklar om SAS-krisen från november 2012 har analyserats.Resultat: Fokus i rapporteringen har legat på förhandlingarna. Överlag har fackförbunden framställts mer fördelaktigt än SAS, som har fått mycket kritik.Nyckelord: SAS, kris, kritisk diskursanalys, hegemoni, Norman Fairclough.

Det musikaliska samhället är idag inne i en ny era där helt nya förutsättningar råder. Skivbolagen kämpar sig fram och musiker har börjat ta sin musik i egna händer. Men hur tar man då sin musik och skapandet av den i egna händer? Hur svårt är det egentligen att producera själv utan professionell hjälp och professionella verktyg?Detta ville jag testa. Jag skrev, spelade in och mixade fyra egna låtar med de redskap jag hade tillgång till hemma.

Denna uppsats är en fallstudie som går ut på att beskriva företaget Icehotel AB och hur de gått tillväga för att bli ett attraktivt turistmål och framgångsrikt företag.Vi har genomfört en kvalitativ undersökning där vi intervjuat företagets VD Yngve Bergqvist samt kunder som besökt Icehotel. I resultatet redovisas svaret från dessa intervjuer.Vi har valt att lägga tyngdpunkten på marknadsföringen av Icehotel och hur de lyckats nå ut till människor från hela världen. I teoridelen tar vi upp Turistmarknadsföringens 8 P och Attraktionsutveckling. I analysen tillämpar vi sedan dessa på företaget.I slutsatsen diskuterar vi kring hur Icehotel gått tillväga för att bli ett framgångsrikt företag. Vi tar upp promotion av företaget, samarbetspartners samt den professionella marknadssegmenteringen..

Bakgrund: Att vara närstående till någon som vårdas palliativt i hemmet, innebär ofta en förändrad livssituation och påverkar de närstående på olika sätt. Syfte: Studiens syfte var att belysa närståendes upplevelser av palliativ vård i hemmet. Metod:En litteraturstudie som bygger på sex vetenskapliga artiklar. Dessa analyserades med inspiration av Burnards (1995) modell. Resultat: Efter genomförd analys fick författarna fram tre kategorier: oro/rädsla, stöd och att få eller vara utan information.

Den här uppsatsen handlar om de berättelser och bilder som förekommer i kampanjen Bo i Nyköping på hemsidan boinykoping.nu under kampanjperioderna 2011 ? 2012. Syftet är att undersöka hur kommunen och Nyköpingsborna framställs i kampanjtexterna och de tillhörande bilderna. De metoder som tillämpas är en ideationell och interpersonell analys, en attitydanalys genom appraisal samt en visuell analys av bildernas ideationella och interpersonella grammatik. Resultatet visar att Nyköpingsborna framställs som handlingskraftiga och kommunen som informativ och vetandes.

Antologins gemensamma tema är livsvillkor och identitetsskapande vilket kommer att belysas ur sex olika perspektiv Vi ämnar undersöka hur informanterna påverkas och förändrar sin självbild utifrån sina livsvillkor. Studierna bygger på informanternas egna upplevelser och erfarenheter av sina liv och levnadsvillkor. Det första bidraget handlar om huruvida sexualdebuten har betydelse för den process som skapar sexuell identitet i tonåren. Den andra delen är en studie om hur kvinnor skapar sin identitet som mamma. Tredje undersökningen behandlar hur före detta missbrukare har fått omskapa sina identiteter och livsvillkor, från att vara beroende till att leva ett drogfritt liv.

Syftet med denna kvalitativa studie var att belysa faktorer som medverkar till att bistå sjuksköterskan i arbetet med efterlevandestöd. Åtta sjuksköterskor från den palliativa enheten i Malmö intervjuades. Resultatet analyserades genom en latent och manifest metod där tre teman och elva subteman framkom. Teman som upp-stod var professionella faktorer, personliga faktorer och materiella faktorer. Sjuk-sköterskorna i studien har uppgivit att de hade de personliga egenskaper som be-hövdes för att leda grupper i efterlevandestöd.

Denna uppsats handlar om att färdigställa musikaliska verk, om tidsbegränsningar och om att hitta olika arbetssätt och metoder för ett effektivare låtskapande.Jag har genomfört en litteraturstudie om låtskrivning och effektivitet, en enkätundersökning till professionella låtskrivare och producenter samt skrivit sex låtar varav fyra blev färdiga.Jag kom fram till att jag arbetar mer effektivt när jag delar upp arbetet i 45-minuterspass för att sedan ta ett par minuters rast. Mina produktioner blir lidande av alltför snäva deadlines.Den viktigaste lärdomen är att jag överskattar min egen kompetens och därmed har svår att nöja mig förrän min produktioner låter som mina förebilders verk..

Denna undersökning är en analys av fem ungdomar med invandrarbakgrund. I uppsatsen har jag använt mig av intervjuer för att få fram den empiri som jag grundar min analys på. Adriana kommer från Bosnien, Zelko är född och uppvuxen i Sverige av kroatiska föräldrar, Natasha kommer fram Tjetjenien, Noah kommer från Irak och Albina kommer från Montenegro. Genom att fått ta del av respondenternas berättelser om vem de är, hur deras liv sett ut och hur de har upplevt sina migrationer har jag undersökt hur deras identitetsskapande påverkats av detta. Syftet är att analysera och få en inblick i hur några ungdomar med invandrarbakgrund identifierar sig själva i samhälle där de ses som invandrare.

Huvudsyftet med studien var att få en förståelse för hur professionella rekryterare upplever kulturella skillnader bland de sökande vid multinationella rekryteringar. Vi ville undersöka om kulturella skillnader mellan kandidater upplevs leda till svårigheter när det gäller att bedöma kandidater på ett likvärdigt sätt. Vidare ville vi ta reda på om rekryterare vid samarbete med rekryterare av annan nationell bakgrund upplever kulturella skillnader gällande vilka kompetenser som värderas hos kandidaten. Fokus i studien var tre steg i rekryteringsprocessen, nämligen framtagning av kravprofil, CV-granskning och intervjutillfället.Tidigare forskning visar att det finns kulturella skillnader mellan länder och att kulturen påverkar vad som betraktas som normalt beteende på en arbetsplats. Forskning visar också på skillnader i rekryteringspraxis i olika länder.

Syftet med den här undersökningen är att ta reda på vad några svensklärare beskriver att de nationella proven har för betydelse för undervisningen i svenskämnet. Genom kvalitativa intervjuer med fyra svensklärare har det framkommit att de nationella proven fungerar som ett stöd för lärarna samtidigt som det tar upp mycket tid och arbetskraft. Proven förmedlar dubbla budskap då det å ena sidan kan stärka lärarens professionella yrkesroll samtidigt som det kan ifrågasätta den genom utvärdering av lärarens arbete. Att det är ett nyttigt prov framkom i undersökningen, men den stora nackdelen de nationella proven har är att det innehåller alldeles för mycket merarbete än vad den normala arbetsveckan..

Studiens syfte var att med utgångspunkt i körledares erfarenheter utforska sociala aspekter av körverksamhet. Vi ville undersöka vilka faktorer som kan påverka det sociala klimatet i en kör, få en förståelse för hur körledare ser på de sociala aspekterna samt hur de hanterar problematiska situationer som uppstår. Analysen har gjorts med hjälp av begrepp hämtade från ett gruppsykologiskt perspektiv. Studien genomfördes genom kvalitativa intervjuer med tre erfarna körledare. Studien har visat att det finns faktorer av praktisk art som fikat, körresan eller körhelgen samt placering under repetitionen, som påverkar gruppens sammanhållning.

Syftet med den här uppsatsen är att redogöra för hur fyra svensksomalier ser på svenskhet och undersöka eventuella hinder de identifierar för att bli betraktade som svenska. Jag har tittat närmare på hur de ser på sin identitet och vilket samband det har med vad de betraktar som sitt hem respektive hemland. Jag visar att mina informanter förhåller sig på ett delvis varierande sätt till svenskhet och att det bland dem också finns flera gemensamma sätt att resonera på. Att bli helt svensk är något de både väljer bort och något de inte anser sig ha möjlighet att bli. Hur de betraktar sig själva är i högsta grad beroende inte bara av andras bemötande utan även vad de antar att andra har för uppfattning om dem.

Identitetsskapande är en process som pågår hela livet men kanske är skapandet som störst då vi är små och tämligen nytillkomna i vår värld. På förskolan pågår ett ständigt identitetsskapande - bland allt ifrån dockor och kastruller till spadarna i sandlådan. Men hur skapar egentligen ett litet barn sin identitet med fokus på kläder? Mitt syfte med den här studien var att ta reda på hur små barns identitetsskapande ter sig med perspektiv på kläderna de bär. Hur stor betydelse har kläderna för små barn och hur ser deras relation ut till det de har på sig ut? Genom intervjuer med förskollärare och kvalitativa observationer har jag undersökt hur en grupp treåriga förskolebarn upplever sin relation till kläder och vad kläderna har för betydelse i deras samspel.