Uppsatsens syfte har varit att undersöka om det förekommer att den professionella har starka personliga känslor för klienten och om det förekommer att ett privat förhållande inleds mellan professionell och klient. Uppsatsens frågeställningar lyder: Har det uppstått starka positiva eller negativa känslor för en klient? Hur har den professionella hanterat dem? Har det uppstått något privat förhållande till/med en klient? Hur har den professionella hanterat det? Mitt empiriska material har samlats in genom intervjuer med yrkesarbetande kvinnor inom missbruks- och beroendevården. Analysen av intervjuerna har skett genom en eklektisk och teoretisk analysmetod. Det empiriska materialet har sedan analyserats med hjälp av Goffmans (2009) interaktionistiska teorin.

SammanfattningStudien är ämnad för dem som är intresserade av socialt utvecklingsarbete. Genom att närmare studera insatsen placeringar av barn hos professionella fosterföräldrar som är ett nytt fenomen inom det sociala arbetet i Rumänien, målar studien upp en bild av hur socialt arbete återskapas i ett postkommunistiskt land. Uppsatsens syfte är att förstå socialarbetares praktiska arbete i Rumänien med placeringar av barn hos professionella fosterföräldrar. De två forskningsfrågorna som har besvarats är: vilken roll har socialarbetare i arbetet med placeringar av barn hos professionella fosterföräldrar? och vilket handlingsutrymme och makt har socialarbetare i det praktiska arbetet med placeringar av barn hos professionella fosterföräldrar? För att uppnå studiens syfte har det genomförts en kvalitativ studie med halvstrukturerade intervjuer.

Syftet med undersökningen var att utifrån beskrivningar från professionella socialarbetare, som arbetat med kvinnor som varit utsatta för mäns partnervåld, analysera vilka konstruktioner dessa professionella socialarbetare hade av den här klientgruppens situation. Frågeställningen var vilka konstruktioner ett urval av professionella socialarbetare, som arbetat med kvinnor som varit utsatta för mäns partnervåld, hade. Frågeställningen var fokuserad på följande teman: kvinnans livsvärld, förhållandet till mannen, våldet i relationen och faktorer för att stanna kvar i- respektive faktorer för att lämna förhållandet. Metoden var semistrukturerade kvalitativa intervjuer. Fem professionella socialarbetare från olika kvinnojourer och socialtjänster intervjuades.

Forskning vad gäller självhjälpsgrupper och dess faktiska verkan är överlag begränsad och trots flera års forskning finns det fortfarande ingen behandling som ger mycket goda resultat för många patienter med anorexi. Vetenskaplig utvärdering av olika behandlingsmetoder saknas i stor utsträckning och en genomgång av den vetenskapliga litteraturen visar att det inte finns några läkemedel med dokumenterad effekt vid anorexi. Varför bildas självhjälpsgrupper? Varför räcker det inte med de professionella behandlingsmodellerna? Dessa frågor ämnar jag att finna svar på i min uppsats. Jag har forskat kring professionella behandlingsmetoder samt självhjälp.

HIV/AIDS har kommit att bli ett av dem mest allvarligaste folkhälsoproblemen i världen. Även i Sverige har det skett en ökning av HIV viruset. Internationell forskning visar att personer som lever med HIV/AIDS utsätts för stigmatisering från allmänheten men även från professionella där diskriminering och skuldbeläggning är förekommande fenomen. I Sverige saknas enhetlig rapportering om hur människor som lever med HIV/AIDS blir bemötta av professionella. I och med avsaknaden av svensk forskning på området har syftet med denna studie blivit att undersöka skillnaderna på hur människor som lever med HIV/AIDS blir bemötta av professionella inom sjukvården samt på stödorganisationen Noaks Ark.

Uppsatsens syfte var att nå en större teoretisk förståelse av samkönat partnervåld, genom att analysera olika forskningsartiklars narrativa konstruktioner av våldet. De två frågeställningarna var: 1. Hur diskuterar forskningslitteraturen samkönat partnervåld med fokus på temana relationsdynamik, karaktär hos parterna, kön, genus och sexualitet samt betydelsen av social kontext? 2. Hur diskuterar forskningslitteraturen det professionella bemötandet av samkönat partnervåld? De 21 valda primärdokumenten som analyserats är artiklar som granskats vetenskapligt via peer-review och författats av forskare och professionella terapeuter och behandlare.

Väsentlighet är ett grundläggande begrepp inom all revision och avgör vad revisionsarbetet ska inriktas på och hur omfattande det ska bli. För att inte granska fel saker och glömma bort viktiga områden är det betydelsefullt att utföra väsentlighetsbedömningen redan under planeringen av granskningen (FAR Förlag 2006).Uppsatsen handlar främst om hur det professionella omdömet påverkar väsentlighetsbedömningen. Vidare behandlar även uppsatsen hur revisorerna arbetar praktiskt vid väsentlighetsbedömningen.Vi presenterar i vår uppsats litteratur som behandlar väsentlighetsbedömningen och hur revisorns professionella omdöme påverkar detta. I vår undersökning intervjuade vi åtta revisorer, som representerar tre större revisionsbyråer, med olika erfarenhet inom branschen för att få en djupare förklaring gällande väsentlighetskonceptet. Av dessa var tre auktoriserade, tre godkända och två varken eller.

Syftet med studien var att undersöka vad som påverkar människors deltagande i professionella HR-nätverk. Det kan vara intressant både för deltagarnas företag, nätverksarrangörerna och icke-deltagare att veta ur synpunkten vad som gör att man väljer att delta i nätverk. Detta har gjorts i form av en enkät som mailats ut till Sveriges HR-förenings nätverksmedlemmar. Temana kring frågorna var kontaktskapande, engagemang, erfarenhetsutbyte och ensamhet. På det inkomna materialet, 38 enkäter, gjordes en regression som visade att kontaktskapande, erfarenhetsutbyte och ensamhet påverkar engagemang, både som ensamma variabler var och en för sig och tillsammans.

Syftet med studien var att undersöka vilka uppfattningar som några förskollärare har kring professionalism i sitt arbete med barn i behov av särskilt stöd. Studien är kvalitativ och intervjuer genomfördes i fokusgrupper samt individuellt. Resultatet visade att uppfattningar kring professionalism i arbete med barn i behov av särskilt stöd var att förskollärarens professionella roll uppfattades utifrån flera kategorier. Dessa kategorier var kunskap, reflektion, barnsyn, inkludering och förhållningssätt. Förskollärarnas uppfattningar om stödet de fick från andra professionella i arbete med barn i behov av särskilt stöd uttrycktes som positivt och väsentligt för att kunna genomföra ett arbete med professionalism.

Denna uppsats har velat belysa hur fem unga föräldrar utifrån egna erfarenheter har upplevt sin skolgång men även hur ett återupptagande av studier kan möjliggöras. Undersökningen baseras på elevernas egna livsberättelser där inte bara de direkt studierelaterade frågorna berörts, utan också en del allmänmänskliga/sociala aspekter. Även två professionella har blivit intervjuade: en kurator och en studie-och yrkesvägledare. Bemötandet från skolans professionella har framstått som viktigt eftersom detta påverkar elevernas självbild och härigenom också elevens förutsättningar att fullfölja utbildning. Resultaten visar att skolans organisation och samhällets övriga insatser är mycket viktiga när det handlar om att uppmärksamma denna elevgrupp och att erbjuda det särskilda stöd den kan behöva..

Forskning tyder på att den professionella relationen är betydelsefull för resultatet av en insats inom socialt arbete och att det finns många olika faktorer som den professionella måste förhålla sig till. Syftet med denna studie är att undersöka yrkesverksamma socionomers uppfattning om den professionella relationen, samt hur man som professionell kan förhålla sig i relation till klienter som saknar ett brett social nätverk. Fyra semistrukturerade intervjuer har genomförts med socionomer som arbetar på Hem för vård och boende samt stöd- och utslussningsboende för ensamkommande barn. Det insamlade materialet har strukturerats utifrån Grounded Theory för att därefter analyseras hermeneutiskt. Studien har mynnat ut i en modell som synliggör den avvägning socionomen måste göra mellan att delge eller inte delge i relation till klienten.

Detta är en kvalitativ studie som behandlar relationen mellan sociala medier och rekrytering, så kallad social rekrytering. Vi har genomfört intervjuer med personer från företag och offentliga organisationer kring deras användande av social rekrytering. Vi har även intervjuat fyra professionella aktörer som arbetar med sociala medier, kommunikation och human resources, med avsikten att få en djupare inblick i hur sociala medier bör och kan användas i rekryteringssammanhang. Vi kopplade våra intervjuresultat till teorier kring bland annat rekrytering, sociala medier och employer branding.Studiens frågeställningar berörde hur företagen och de offentliga organisationerna möter social rekrytering samt hur de använder social rekrytering idag. De professionella aktörerna besvarade frågor kring hur de ser på samspelet mellan rekrytering och sociala medier.

Ämnet för denna studie var professionella behandlares syn på självskadebeteende bland unga flickor. Självskadebeteende är något som på senare tid rapporterats i media som ett ökande problem. Syftet med studien var att öka kunskapen kring problemområdet samt att beskriva likheter och skillnader mellan de professionellas synsätt berörande tänkbara funktioner, orsaker och lämpliga arbetsmetoder. Studien följde kvalitativ metod och empirin bestod av tre halvstrukturerade intervjuer med professionella behandlare inom vårdgivande/behandlande yrken. De intervjuades utsagor analyserades utifrån ett psykodynamiskt samt ett kognitivt perspektiv.

Arbetets utgångspunkt är den svenska utvecklingen mot en välfärdsstat med en allt större tilltro till expertis och ett högt inflytande av professionella grupper. I och med industrialiseringen och tillkomsten av den svenska folkskolan förändrades barndomen och barnet blev synligt som en enskild grupp med specifika behov. Tilltron till föräldrarnas förmåga att tillgodose dessa behov var låg, de behövde upplysas av experterna och de professionella. Föräldrarna försökte hävda sina egna intressen och organiserade sig i föräldraföreningar under Målsmännens Riksförbund som från 1947 gav ut tidskriften Barn i hem, skola, samhälle. Arbetets frågeställningar rör de professionellas inflytande och utrymme i denna tidskrift.

Den här studien har fokus på pedagogers professionella förhållningssätt till barns konflikter. Syftet med studien är därmed att undersöka hur pedagoger professionellt hanterar och bearbetar konflikter som uppstår mellan barn på förskolor.Studien har gjorts enligt en kvalitativ metod utifrån semistrukturerade intervjufrågor med åtta aktiva pedagoger på fyra olika förskolor, i både kommunal och privat regi samt med observationer på de förskolor där de intervjuade pedagogerna arbetar. Observationerna genomfördes med hjälp av ett observationsschema.Det resultat som framkommit i studien är att konflikter sker dagligen och att uppkomsten av barns konflikter till största del beror på oenigheter. Det har även framkommit i intervjuerna att pedagogers roll i barns konflikter är att vara lyhörda, närvarande och medlande.Slutsatsen vi har dragit av studien är att pedagogers professionella förhållningssätt är betydelsefullt i bemötandet, i hanteringen och i bearbetningen av barns konflikter.