Syfte: Syftet med studien är att beskriva och analysera hur lärarens lärande tar sig uttryck på en skola. Det lärande som studien inriktar sig på är det som sker i organiserade former. Studien fokuserar lärarens lärande i relation till upplevelser av sitt uppdrag, de svårigheter som eventuellt uppkommer i den professionella livsvärlden samt tillgängliga arbetsredskap så som skrivna åtgärdsprogram. Detta sker genom att undersöka:? i utsagor lärarens upplevelse av sitt uppdrag i relation till en skola för alla? i utsagor lärarens upplevelse av svårigheter i sitt vardagsarbete? i utsagor lärarens upplevelser, erfarenhet och önskemål av lärande och utveckling på skolan? i utsagor lärarens upplevelser av upprättande och genomförande av åtgärdsprogram? genom dokumentanalys av åtgärdsprogram, på vilket sätt den pedagogiska dokumentationen används på skolanTeori och metod: I studien har vi använt oss av en livsvärldsfenomenologisk ansats för att beskriva lärarens professionella livsvärld.

Jag söker svar på hur jag kan förbättra min förmåga att spela bas så som en amerikansk gospelbasist. Jag klargör min egen musikaliska bakgrund men även min tidigare upplevelse av gospelmusik. För att samla information studerar jag amerikanska basister på plats i Chicago och New York, USA men försöker även via intervjuer med gospelbasister och andra gospelmusiker få större klarhet i ämnet. Den stora konstnärliga delen i mitt arbete är sex stycken ljudexempel där jag försöker klargöra skillnaderna mellan hur jag brukar framföra gospelmusik och hur jag anser att amerikaner framför gospelmusik. De inspelningarna visar på hur jag börjar framföra gospel med större pondus och ett senare förhållande till pulsslagen.

Bakgrunden visade att det finns ett stort mo?rkertal inom anma?lningar av va?ldta?kter i Sverige, att det sker ungefa?r lika ma?nga va?ldta?kter per a?r som antalet hja?rtinfarkter. Sjuksko?terskor mo?ter va?ldtagna kvinnor o?verallt i va?rden och sjuksko?terskor ska vara professionella i sitt bemo?tande av va?ldtagna kvinnor. Den omva?rdnadsteoretiska grunden var ha?mtad fra?n Joyce Travelbee.

Inledning:Den professionella ishockeyspelaren har ishockey som sitt jobb och befinner sig i en stark tävlingsmiljö där man hela tiden blir värderad. Om man inte presterar tillräckligt bra som ishockeyspelare kan man förlora sitt jobb. Ishockeyspelare tränar otroligt mycket fysik och teknik, men denna starkt prestationsbaserad miljö kan också innebära en mental belastning. Syfte:Syftet med studien är att undersöka uppfattningar om mentala färdigheter i elitserien i ishockey, samt hur man inom samma fält betraktar vikten av att arbeta med mental träning.Metod:Min empiriska studie innefattar intervjuer med sex sportchefer i elitserien i ishockey. Av det insamlade materialet har tre kategorier skapats och analyserats.Resultat:Jag fann att mentala färdigheter är något man finner som väldigt viktigt för ishockeyspelare i elitserien. För att klara av den tuffa prestationsmiljön behöver man framförallt ett gott självförtroende och en bra inställning.

I detta projekt jobbar vi för att skapa ett program åt Infozone Sverige AB tillsammans med professionella utvecklare från företaget. Programmet är en webbportal som används till att övervaka och visa driftinformation om ett nätverk. Tanken är att denna portal skall integreras i ett ännu ej byggt system för nätverksövervakning som Infozone senare kan sälja till kund. Produkten tas fram med Scrum samt testdriven utveckling och under utvecklingen jobbar laget med bestämda metoder och SOLID-principerna för att säkerställa programmets kvalitet. Webbportalen utnyttjar moderna teknologier och ramverk för webbutveckling, bland annat är den en Single Page Application (SPA), använder följsam webbdesign och utnyttjar Microsofts .NET-plattform.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur många av de socionomstudenter vid Göteborgs universitet, som gjorde sin praktik höstterminen 2012 (ht12), som upplevde sig bli diskriminerade, sexuellt trakasserade eller på något annat sätt upplevde sig bli illa behandlade av någon professionell på sin praktikplats.Med en kvantitativ studie undersökte vi socionomstudenters (ht12) upplevelser av bemötandet på sina praktikplatser. Den webbenkät som skickades ut till de socionomstudenter som var registrerade på kursen Handledd studiepraktik ht12 besvarades av 89 studenter. I enkäten frågade vi om upplevelser av att ha blivit diskriminerad, sexuellt trakasserad och på annat sätt illa behandlad av någon professionell på praktikplatserna. Vi ställde också frågor kring upplevd stöttning, riktat till de utsatta. Enkäten avslutas med en fråga rörande nöjdhet med praktiktiden.Vi fick fram resultatet att 36 socionomstudenter som gjorde sin praktik ht12 utsattes för diskriminering, sexuella trakasserier och/eller blev illa behandlade på något annat sätt av professionella på sina praktikplatser.

Bakgrund: HIV och AIDS är en global sjukdom och finns spritt hos individer i stora delar av världen. I Sverige uppskattades 9400 personer vara bärare av HIV år 2010. HIV/AIDS är en relativt nyupptäckt sjukdom och tidigare studier visar att det finns en viss rädsla och osäkerhet hos sjukvårdspersonal att vårda HIV/AIDS patienter. HIV/AIDS är ett laddat begrepp som ofta förknippas med rädsla, oro och ångest men även avståndstagande, osäkerhet och avsky för många individer i allmänhet. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva med hjälp av litteraturen hur HIV/AIDS patienter upplever bemötandet i form av attityder och beteenden i mötet med sjukvårdspersonal.

Enligt Socialstyrelsens Folkhälsorapport år 2009 har brukandet av alkohol ökat de senaste 15 åren. Detta har gjort att kontakten med patienter med alkoholproblem har ökat inom hälso- och sjukvården de senaste åren, vilket ställer krav på sjuksköterskans bemötande och kompetens i mötet med denna patientgrupp. Syftet var att belysa sjuksköterskans förhållningssätt och bemötande av patienter med alkoholproblem i somatisk vård. Metoden i litteraturstudien utgick från artikelsökning i databaserna Scopus, Cinahl och Pubmed. Arbetet har följt Fribergs rekommendationer för uppsatsskrivning och kvalitetsgranskning av artiklarna genomfördes.

Denna rapport beskriver det examensarbete som genomförts av Markus Engman. Examensarbetet syftade till att utveckla en e-handelsplattform baserad på ett program för e-handelssidor som heter Magento. Examensarbetet utfördes för ett företag som säljer och reparerar tv-spel och liknande hemelektronik. Arbetet utfördes på distans under ca 10 veckor. Under tiden hölls några möten på företaget.

Läroplanerna talar om att en av skolans viktigaste uppgifter är att erbjuda överblick och sammanhang så att eleverna ska få möjlighet att ta ansvar och initiativ samt utvecklas. Utifrån elevernas olika intelligensprofiler ska pedagogen anpassa arbetssätet till varje elevs förutsättningar och behov samt främja varje elevs lärande och kunskapsutveckling. Utbildningspsykologer som exempelvis Bruner talar om olika inlärningsmodeller, olika arbetssätt, som hjälper pedagogen att uppnå detta mål men hur förhåller sig eleverna till allt detta? Jag har valt att undersöka vilka arbetssätt eleverna lyfter fram och se hur de motiverar sina svar. Jag har även valt att beskriva och på detta sätt utveckla kunskap om de olika formerna för undervisning? Utgångspunkten för denna undersökning är i aktuella medieprogram och debatter som har behandlat pedagogiska arbetssätt i relation till olika lärarroller, men också från egna frågeställningar så som; hur ser variationen ut mellan de olika formerna för undervisning? Resultatet kom att behandla både elevernas attityder till arbetssätt men även deras syn på läraren som ledare i klassrummet.

Vår undersökning påbörjades med ett starkt intresse och en uppriktig undran vad det var som drev människor som arbetade inom riskfyllda yrken att fortsätta med sina yrken efter att de utsatts för en konkret risk, till exempel att som polis bli skjuten i tjänsten. Eftersom vi hade lite föreställningar om varför och eftersom det inte heller verkade finnas någon forskning på området valde vi att själva generera en Grundad Teori för att få en förklaring. Detta gjorde att vi kunde undersöka vårt forskningsområde förutsättningslöst. Som respondenter valdes personer inom riskyrken. Dessa intervjuades och svaren analyserades. Det svar vi kom fram till var att dessa personer känner engagemang, intresse och trivsel i sitt arbete.

Den 31 mars 2006 genomförde jag min examenskonsert ackompanjerad av Spårvägen Malmö. Efteråt började jag fundera på om orkestern fick ut lika mycket av själva konserten och förarbetet som jag. För att ta reda på detta genomförde jag en enkätundersökning med orkestern samt intervjuer med utvalda musikanter. Arbetet tar upp relationen mellan amatörer och professionella och hur man väljer repertoar i en amatörorkester. I resultatkapitlet redovisar jag enkäten och intervjuerna.

Syftet med min uppsats är att titta på hur maskulinitet och status framställs i sportmedia. Att sportvärlden är dominerad av män är en allmänt vedertagen uppfattning. Det är också en av anledningarna till att jag valt att titta på hur manlighet och maskulinitet framställ i just sport och idrottssammanhang. Massmedia, så som, tidningar, tv, radio och Internet, har inflytande på hur vi som individer i det postmoderna samhället uppfattar och skapar vår verklighet. Media påverkar oss mer än vi tror och bidrar därför till våra föreställningar och våra bilder av idrott.

Många mammor upplever inledningsvis svårigheter med amning. En förutsättning för en lyckad amning är att mamman får ett gott stöd. Stöd har identifierats som en viktig faktor för amningsupplevelsen men också för ökad amningsfrekvens. Eftersom stöd är en betydelsefull faktor är det viktigt att ytterligare fördjupa förståelsen av vad som är stödjande och icke-stödjande ur kvinnans perspektiv. Syftet är att beskriva mammors upplevelser av icke-stödjande och stödjande aspekter vid amningssvårigheter.

Folkhälsopolitiskt arbete bedrivs på flera nivåer i samhället vilket är nödvändigt för att lyckas med förebyggande och hälsofrämjande arbete. Folkhälsorapporter syftar bland annat till att ge politiker en grund i det folkhälsopolitiska arbetet. Den politiska organisationen och professionen påverkar i hög grad folkhälsan. Syftet med denna uppsats var att undersöka vad folkhälsointresserade landstingpolitiker i Stockholms län anser om, samt vilken användning de har av de folkhälsorapporter som publicerats av Centrum för folkhälsa. Sex kvalitativa intervjuer med landstingspolitiker genomfördes vilka sedan analyserades med hjälp av meningskoncentrering.Resultatet visade att folkhälsorapporten används vid beslutsfattande och prioriteringar i politiska beredningar.