I takt med globaliseringen har den offentliga sektorn ro?rt sig allt mer mot den privata. Detta har i sin tur resulterat i att man bo?rjat prata om ma?l i verksamheter som traditionellt sett inte har styrts av det. Ma?l grundande pa?!?effektivitet?!och ?resultat?, a?r ett relativt nytt inslag inom kulturverksamheter.

Kulturorganisationer är en typ av organisationer som skiljer sig från andra. Istället för att drivas av ett vinstintresse styrs de av konstnärliga värderingar. En viktig förutsättning för att deras verksamhet ska fungera är statliga subventioneringar, vilket medför att de blir starkt knutna till statens nycker. År 2008 infördes satsningen Skapande skola, vilken innebär att skolhuvudmän kan söka bidrag för att genomföra kulturprojekt för grundskoleelever i sam-arbete med professionella kulturaktörer. Denna satsning är en betydande potentiell resurs i kulturaktörernas omgivning och vi intresserar oss för hur de påverkas av att nya resurser till-gängliggörs.Studien består av kvalitativa intervjuer med personer från sex olika kulturorganisationer från skilda delar av Sverige.

För att kunna tillgodose en god palliativ vård i hemmet krävs att anhörigas och närståendes behov av hjälp och stöd tillfredsställs. Familjens närhet är en vanlig förklaring till att människor väljer att sluta sina dagar i hemmet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva anhörigas upplevelser av att vårda sina närstående i livets slut i hemmet. Tolv artiklar som motsvarade syftet analyserades med kvalitativ innehållsanalys som resulterade i fyra kategorier: att vara i den nya situationen, bevara familjelivet och skydda den sjuke, att ta allt ansvar när livet och den sjuke förändras, att känna stöd och trygghet i sin roll och att känna sig otillräcklig och sakna stöd. I resultatet framkom att anhöriga kände att de hade det övergripande ansvaret för vården av den sjuke.

Jag har varit intresserad av att ge en bild av hur de som arbetar på organisationer och myndigheter som möter rattfyllerister ser på sina klienter och deras behandlingsmöjligheter. Jag har även undersökt om dessa uppfattningar i stort skiljer sig mellan organisationerna/myndigheterna. Följande tre frågeställningar har fått styra arbetet;? Hur uppfattas rattfylleristen av dem som arbetar med dessa personer? ? Vilka av rattfylleristerna anses som lämpliga att genomgå behandling?? Hur uppfattas den egna och arbetsplatsens syn på rattfylleristen jämfört med de andra organisationerna? Råder samstämmighet?För att genomföra studien har jag använt mig av en kvalitativ utgångspunkt och intervjuat sex personer med anknytning till området. Till intervjuerna har jag använt en strukturerad intervjuguide för att kunna få bra jämförelsemöjligheter.Som titeln antyder ansåg de professionella att i stort sett vem som helst kan bli rattfyllerist.

Titel: Ideell och professionell verksamhet ? En studie om spänningar som uppstår och det fördelaktiga ledarskapet i ideella organisationer. Problemformulering: Vilka olika behov av ledarskap och vilka meningsskiljaktigheter finns mellan ideell och professionell verksamhet i ideella organisationer? Vilket ledarskap är fördelaktigt i ideella organisationer? Syfte: Syftet med vår studie är att utreda vilka olika behov av ledarskap och meningsskiljaktigheter som finns mellan professionell och ideell verksamhet, vilket även indirekt syftar till potentiella meningsskiljaktigheter/spänningar mellan ledning och engagerade individer utan arvoden i organisation. Utifrån syftet har vi valt att reflektera över lämpliga ledaregenskaper och tidigare erfarenheter vilka kan möta de olikas behov av kravprofil.   Avgränsning: Organisationer med ideella mål vilka arbetar med mänskliga rättigheter, humanitära insatser eller miljöfrågor. Aktivt engagerade individer, vilka uppoffrar egen tid och resurser utan att erhålla arvoden, existerar i de ideella organisationer vi fokuserar på men även ett stort antal fast anställda med lön. Det ska finnas både en professionell verksamhet (del med arvoden) och en ideell verksamhet (medlemmar och frivilliga utan arvoden) i organisationen. Metod: Ett hermeneutiskt vetenskapligt förhållningssätt ligger som grund i vår studie.

Att arbeta tillsammans inom vården benämns som att arbeta inom team. Teamet består vanligen av läkare, sjuksköterskor, sjukgymnaster och arbetsterapeuter. Arbetsterapeutens främsta ansvar är att öka delaktigheten hos patienten under rehabiliteringen. För att uppnå bästa resultat under rehabiliteringen krävs interventioner där gott samarbete mellan yrkesgrupperna är en förutsättning. Arbetsterapeutens professionella identitet är viktig gentemot andra yrkesgrupper inom vården, och förstärks genom att arbetsterapeuter följer gemensamma modeller och teorier.

Inom akutsjukvården är en stor del patienterna 65 år och äldre, vilket innebär att en stor del av vården vid en akutmottagning omfattas av bemötande och omhändertagande av äldre patienter. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa hur äldre personer beskriver att deras behov av omvårdnad blir tillgodosett av omvårdnadspersonal vid akutmottagning. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie där 13 artiklar granskades. Resultat: Resultatet visade att många äldre hade en negativ upplevelse av sin vistelse på akutmottagningen. Många fick vänta länge och fick inte sina basala behov tillgodosedda såsom t.ex.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva närståendes upplevelse av professionellt stöd vid palliativ vård i hemmet. Studien är baserad på tretton vetenskapliga artiklar som är analyserade med en kvalitativ manifest innehållsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier: att vården är tillgänglig, att ha delat ansvar, att bli respekterad och känna sig delaktig och att få information och förstå. Resultatet visar att det finns ett stort behov av professionellt stöd för att de närstående ska kunna hantera situationen. Att få information på flera olika sätt var viktigt för att kunna hantera situationen på ett bra sätt och minskade rädslan att vårda den anhörige.

Tjänstesektorn utgör ungefär 80 % av Sveriges BNP, men har länge präglats av lägre produktivitet än tillverkningssektorn. Detta skulle kunna förändras genom konceptet lean som innebär effektivisering av flöden och syftar till att erbjuda kunden exakt vad den vill ha med hjälp av mindre insatser i form av personal, utrustning, tid, utrymme och aktiviteter. Nyttan med lean inom produktionssektorn är bevisad och effektiviteten förmodas öka två till tre gånger efter en implementering inom dessa företag. Konceptet hävdas även vara användbart inom tjänstesektorn och andra kontexter, men det råder fortfarande tvivel om effekten konceptet har på prestationer och lönsamhet i tjänsteorganisationer. Avsaknaden av sådana bevis har påverkat konceptets spridning utanför produktionsindustrin.

Av 35 kap. 2 ? f?rsta stycket r?tteg?ngsbalken framg?r att det inte kr?vs bevis f?r omsta?ndigheter som a?r allma?nt veterliga. Med allma?nt veterliga omsta?ndigheter a?syftas notorisk kunskap, det vill s?ga fakta och erfarenhetssatser som ?r allm?nt k?nda.

Denna rapport beskriver det examensarbete som genomförts av Markus Engman. Examensarbetet syftade till att utveckla en e-handelsplattform baserad på ett program för e-handelssidor som heter Magento. Examensarbetet utfördes för ett företag som säljer och reparerar tv-spel och liknande hemelektronik. Arbetet utfördes på distans under ca 10 veckor. Under tiden hölls några möten på företaget.

Syftet med studien var att undersöka vad som får män som brukar våld mot sin kvinnliga partner att motivera sig att få professionell hjälp, samt att påbörja och fortsätta ett förändringsarbete. De frågeställningar som använts handlade om hur männen hittar motivation, vad som gör att de vill förändras, vad i den professionella relationen de tycker är positivt respektive negativt för förändring samt vad i deras övriga tillvaro som hindrar eller främjar förändring. För detta användes en kvalitativ metod som bestod av halvstrukturerade intervjuer med tre män som gick i ett behandlingsprogram via frivården efter att ha utövat våld i nära relation. Det insamlade materialet strukturerades upp i teman som var centrala i männens berättelser och som kunde kopplas till syftet. Resultatet analyserades med hjälp av ett ekologiskt systemteoriperspektiv samt begrepp från generell systemteori och socialpsykologi.

Denna uppsats belyser hur fystränare anställda av elitfotbollklubbar i Sverige uppfattar begreppen periodisering och styrketräning och hur de resonerar kring dessa under försäsong. Vidare kommer även deras tidigare erfarenheter och bakgrunder utvärderas. Studien har en kvalitativ inriktning där sex professionella fystränare verksamma i Västsverige utvärderats genom semistrukturerade intervjuer. I tidigare nationell forskning har ämnet beskrivits sparsamt, vilket gör studien till ett aktuellt ämne. Resultaten visar att bakgrunden påverkar tränarna, men att utbildningen är varierande.

Med vårt examensarbete ville vi undersöka om studie- och yrkesvägledare arbetar utifrån ett genusperspektiv, om de vet vad ett genusperspektiv innebär och vilka verktyg och metoder de använder sig av för att inte vägleda utifrån ett traditionellt synsätt på könsroller. Vi har använt oss av en kvalitativ undersökning och har utgått från intervjuer med studie- och yrkesvägledare inom gymnasieskola. De rådande genusstrukturer som finns idag påverkar arbete och utbildning och vi vill bidra till att vägledare får en ökad medvetenhet, så att de kan få de sökande att göra det fria valet utan att vara styrda av sitt kön. Vi har använt oss av teorier och forskning som förklarar genus och hur genus påverkar oss inom alla nivåer i dagens samhälle och då även val av utbildning och arbete. Vi har i vår undersökning kommit fram till att det behövs ett vidare genusperspektiv hos studie- och yrkesvägledare för att elever ska kunna göra sina val utan att vara begränsade av sin könstillhörighet.

With an increased empowerment of the users, and a dependence on outside critics, one wonders what kind of role the librarians have in a context where qualitative literature is discussed. The aim of this study is to examine the relationship between librarians private and professional views on qualitative fiction, in order to be able to discuss their role as quality intermediaries in a user oriented context.The method used, is the qualitative, semistructured interview. This author interviewed seven librarians from three different libraries in Sweden. The theoretical emphasis partly relies on the ten words of qualitative value that Inger Elam and Bengt Brülde discusses in their respective texts, partly on David Garvins quality assessment theory, which defines several quality categories divided between an absolute and a relative quality view.Through the comparison between the private and the professional quality view, examined with the two theoretical approaches, the analysis of the interview material shows that there lies a complexity in the librarians professional role. On the one hand, they are dependent of both the users and the critics judgements about the qualitative aspect in the work with purchasing new literature to the library.