Syfte. Att undersöka sjuksköterskans upplevelse av mötet med patienter i behov av palliativ vård och/eller patienter i behov av vård vid livets slutskede. Metod. En deskriptiv design användes till den kvalitativa studien. Semistrukturerade intervjuer utfördes med sju sjuksköterskor som valdes ut genom ett bekvämlighetsurval.

Samhället eftersträvar att förhindra våld. Tre ansatser har etablerats för att avgöra farlighet och för att bedöma risk för våld; den ostrukturerade Professionella bedömningsansatsen, den aktuariska bedömningsansatsen, samt den strukturerade Professionella bedömningsansatsen. HCR-20 är ett strukturerat Professionellt bedömningsinstrument med hög validitet och interbedömarreliabilitet i bedömning av risk för våld. HCR-20 genomgår en evidensbaserad uppdatering och den reviderade versionen skall utvärderas - syftet med studien var därför att undersöka interbedömarreliabilitet för den tredje versionen av HCR-20 [HCR-V3]. Vid Rättspsykiatriska regionkliniken i Sundsvall riskbedömdes 35 patienter som inskrivits för tvångsvård under februari 2010 till oktober 2011.

Många människor i alla åldrar insjuknar varje år i cancer. I Sverige insjuknar mer än 7000 personer i åldrarna 20-54 år. I denna åldersgrupp är det många som har barn. Dessa barn kan ha blandade upplevelser och reaktioner på sin förälders sjukdom, vilket kan vara av vikt för sjuksköterskan att känna till, för att kunna ge dessa barn ett bra stöd. Syfte: Syftet var att beskriva barns upplevelser och coping-mekanismer av att leva med en förälder som har cancer.

I denna kvalitativa studie var syftet att se vad det är som avgör att en anhörig eller medberoende till alkoholism söker hjälp och hur stor del skuld och skam har för att de anhöriga inte söker hjälp eller har sökt hjälp tidigare. Metoden i studien utgick från att vara kvalitativ där tre halvstrukturerade intervjuer utfördes på tre olika personer varav två var kvinnor och en var man. För att få klarhet i intervjupersonernas situation om varför de hade sökt hjälp eller inte, analyserades intervjuerna utifrån tidigare forskning kring att vara medberoende, skuld och skam samt att studien belyste även hur systemteorin går att applicera på intervjuper-sonerna och dess relation kring den anhöriga alkoholisten. Utifrån intervjuerna och analysen framkom att intervjupersonerna inte själva till en början söker hjälp för att de har en nära anhörig som är alkoholist. Den hjälp de till en början har fått blir de snarare erbjudna.

Cancer är en sjukdom som kan drabba vilket barn som helst. När det inträffar påverkar det inte bara barnet utan även hela familjen. Tidigare forskning beskrev hur föräldrar upplevde sitt barns cancer och vilka känslosamma konsekvenser det ledde till. Denna studie ville få fram hur hela förloppet upplevdes, från cancerbeskedet till att barnet avled. Detta var för att få en djupare kunskap och förståelse av vad dessa föräldrar upplevde och gick igenom.

Syftet med vårt arbete var att ta reda på tio skolledares uppfattningar om handledning som en metod att utveckla pedagogisk verksamhet mot en skola för alla. Skolledares syn på begreppet handledning samt på vilket sätt handledning som metod används som en del i utveckling av pedagogisk verksamhet, var en del av undersökningen. Intressant blev också att se vad skolledare menar att handledning innebär när avsikten med handledning är pedagogisk utveckling mot en skola för alla. För att få svar på våra frågeställningar samt få en djupare insikt i skolledares uppfattningar, valde vi att göra en kvalitativ studie med halvstrukturerade intervjuer som metod. Skolledarnas uppfattningar har presenterats under olika teman i resultatdelen.

Den här studien undersöker utvecklingen av att skapa en ny turistprodukt och utgår från projektet med vrakutfärder för allmänheten inom en framtida marin park på Dalarö. Vrakutfärderna kräver en teknisk utrustning ombord på båten samt en undervattenskamera (ROV) som filmar vraken. Det undersöks även i den här uppsatsen hur marknadsföringen kan se ut samt hur produkten kan bli mer attraktiv och säljbar. Undersökningen baseras på kvalitativa intervjuer med personer insatta i projektet, en observationsstudie av Dalarö som destination samt en dokumentstudie av de dokument som insamlats genom Haninge kommun. Den tidigare forskningen som använts har studerats inom tre delar; vrakturism, storytelling och marknadsföring.

Demens är en sjukdom som huvudsakligen drabbar de äldre och som i hög grad också påverkar livet för de närstående. Det är ofta de närstående som tar huvudansvaret för omvårdnaden och det är viktigt att de får stöd. Stödet kan ges i olika former och kan komma både från Professionella vårdare och från familj och vänner. Syftet med denna studie var att belysa närståendes upplevelser av stöd vid vård av en person med demenssjukdom i hemmet. En kvalitativ metod i form av intervjuer med sex närstående och innehållsanalys användes.

Bakgrund: Närstående har en betydelsefull roll och får ta ett stort ansvar när någon nära drabbats av stroke. Det är inte ovanligt att livet förändras för alltid och närstående hamnar i en krissituation. Professionell hjälp och stöd till närstående under sjukhusvistelse är en viktig del i sjukvården. Syfte: Syftet var att belysa närståendes upplevelser av stöd från sjukvårdspersonal efter att en nära person drabbats av stroke. Metod: En systematisk litteraturstudie utfördes.

I den svenska vårdpraxisen ses föräldrar som en grupp individer som är med sitt sjuka barn på sjukhuset. Det finns forskning som visar att föräldrar vill vara delaktiga i vården av sina barn samt att de har förväntningar på vårdmötet. Syfte med detta arbete är att belysa föräldrars upplevelser när deras barn vårdas på sjukhus. Artiklarna analyserades med grund i Graneheim och Lundmans (2004) analys av kvalitativ forskning. Studien visar att föräldrarna vill vara delaktiga i vården av sitt barn, samtidigt som det finns för-väntningar på föräldrarna att medverka.

Bakgrund: 2011 registrerades 147 135 slutenvårdstillfällen för barn. Detta betyder att föräldrar har en stor del i vården vilket gör det absolut nödvändigt att uppmärksamma deras behov och önskemål om delaktighet. Problem: Tidigare forskning visar att sjuksköterskor har stora krav och förväntningar på vad föräldradelaktigheten ska innefatta, något som kan skilja sig avsevärt från vad föräldrarna anser.  Syfte: Syftet var att belysa föräldrars upplevelser av delaktighet i vården av sina barn. Metod: Litteraturstudie enligt Juniarti och Evans beskrivande syntesmodell av tidigare vårdvetenskaplig forskning. Resultat: Syntesen gav upphov till fem teman och nio subteman: Upplevelser av föräldraexpertis; Upplevelser av informationsutbyte (Inkännandet av rollen, Medicinsk information och Kontinuerlig dialog kring barnets vård); Upplevelser av delaktighetens olika grader (Valfrihet, Plikt och ansvar, Exkludering och Tvång); Upplevelser av att utföra vård och omsorg (Naturlig omsorg och Professionell vård); Upplevelser av stöttning.

Barns smärta är en vanlig orsak till kontakt med sjukvården. I omvårdnadsarbetet ska barnets behov och smärtsignaler tolkas och bemötas så att relevanta omvårdnadsinsatser sätts in. Syftet med litteraturstudien var att utifrån barns beskrivningar belysa omvårdnad som lindrar barns smärta. Studien genomfördes som en litteraturöversikt där åtta kvalitativa, två kvantitativa där en av artiklarna innehåller en mixad metod av kvalitativ och kvantitativ design. vetenskapliga artiklar utgjorde underlaget för resultatet.

Allt högre krav ställs på en vetenskapligt grundad praktik inom det sociala arbetet, en så kallad evidensbaserad praktik. Studiens syfte är att undersöka evidensbasering i det sociala arbetets praktik. Detta uppnås genom en undersökning av arbetsmetoder och synen på evidensbaserat arbete hos fältassistenter verksamma i Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning. Studien genomförs med hjälp av intervjuer vilka analyseras tillsammans med olika dokument och ställs mot det teoretiska ramverket. Dokumenten utgörs av en populärvetenskaplig artikel och två arbetsplatsannonser samt skriftlig information från fältassistenterna.

ANVÄNDNING AV PCA-PUMP UR ETT SJUKSKÖTERSKE-PERSPEKTIV EN ENKÄTSTUDIE BODIL ANDERSSON-FRANKE ANNA FRIDÉN-HANSSON Andersson-Franke, B & Fridén-Hansson, A. Användning av PCA-pump ur ett sjuksköterskeperspektiv. En enkätstudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högsko-lepoäng. Malmö Högskola: Hälsa och Samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2009. Syftet med denna studie, var att belysa sjuksköterskans erfarenheter och upplevel-ser av PCA-pumpsbehandling som en del i smärtlindringen inom postoperativ omvårdnad.

Patienter med smärta är det vanligaste problemet sjukvårdspersonalen möter inom akutsjukvården.  Att bemöta patientens smärta är en grundläggande arbetsuppgift för sjuksköterskan inom den prehospitala vården. Vårdaren behöver utföra en Professionell bedömning av patientens smärta för att utifrån smärtanalysen göra sitt bästa för att lindra eller förhindra lidande och möjliggöra en upplevelse av förändrad hälsa och välbefinnande. Syftet var att sammanställa tidigare forskning om prehospital smärtbedömning och beslut om smärtomhändertagande. Metoden som användes var litteraturöversikt. Ur resultatet framkom två teman och åtta undertema. Huvudteman var; att bedöma patientens smärta och att värdera patientens smärta inför beslut om smärtomhändertagande. Utifrån patientens beskrivning och smärtbedömningen som består av smärtskattning, fysiologiska och fysiska förändringar, värderas patientens smärta i relation till vårdarens egen erfarenhet, patientens beteende, kulturella skillnader och samspelet med patienten.