Utvecklingen i samhället visar på att allt mer kvalificerad vård bedrivs i hemmet och detta ställer nya krav på de närstående och Professionella vårdgivarna.En förutsättning för vård i hemmet är att det (oftast?) finns en närvarande närstående som kan delta i vården. De närstående har en central roll i vårdandet i samverkan med Professionell vårdpersonal.Syftet med studien är att beskriva närståendes upplevelser av att vårda en cancersjuk make/maka i hemmet. Hur upplevs stödet från Professionell vårdpersonal? I studien har sex närstående intervjuats och datamaterialet har analyserats utifrån kvalitativ innehållsanalys.I resultatet framkom tre huvudkategorier med tillhörande underkategorier som har betydelse för närståendes upplevelser av att vårda samt stödet från vårdpersonalen.

Bakgrund: Allt fler väljer att vårda sin anhöriga i hemmet och därför ökar behovet av ett fungerande stöd för den närstående som fungerar som vårdgivare. Närståendevårdare behöver ett stöd för att klara av att vårda i hemmet. Det är upp till Professionell hälso- sjukvårds personal att ge dem detta stöd. Syfte: Att belysa vilket Professionellt stöd närstående efterfrågar i deras vårdande av en person i ett palliativt skede i hemmet Metod: Systematisk litteraturstudie, baserad på tidigare forskning. Resultat: Resultatet visar att närståendevårdare efterfrågar Stöd i att få leva sina egna liv, stöd i att vara beredd på framtiden och Stöd för att kunna hantera situationen.

En positiv eller negativ livsinställning, djur, natur, tro och utbildning, är det faktorer som har skyddande egenskaper? Personerna som fått behandling Professionellt, har bearbetat händelserna de varit med om bättre än de som inte har fått hjälp med bearbetning. De personer som har en positiv livsinställning, i kombination med att de fått Professionell hjälp av någon, har bearbetat de traumatiska händelser de varit med om bättre, än personer som har en negativ livsinställning, eller inte fått Professionell hjälp. Några av personerna som intervjuats har även haft stor hjälp av att vistas ute i naturen tillsammans med sina hundar. Hundarna har varit ett stort stöd mentalt och en god vän som lyssnat när de mått dåligt..

Revisorer anses utgöra en profession vilket kännetecknas av bland annat etiska riktlinjer och krav på utbildning och kunskap. Enligt de etiska reglerna, som IFAC och dess oberoende kommittéer sätter för revisorsprofessionen, ska revisorer arbeta för allmänintresset. Innebörden av allmänintresset kan uppfattas otydligt och det finns olika syner på vad det faktiskt innebär. Enligt IFAC innebär allmänintresset att hänsyn ska tas till organisationers samtliga intressegrupper i samhället men inom professionen finns det skillnader i syn beroende på rang. På vägen till och inom professionen sker Professionell utveckling genom utbildning, handledning och struktur & bedömningar.

Altervall, Joakim & Ivarsson, David. (2007) Om lärares och elevers motivation. (On Teachers? and Pupils? Motivation). Skolutveckling och ledarskap, Allmänna utbildningsområdet 60 poäng, Lärarutbildningen, Malmö Högskola. Syftet med den här uppsatsen är att ta reda på vad som motiverar lärare och elever och vilka drivkrafter de har för att verka i skolan.

Skolverket pekar på fyra orsaker till de allt sämre skolresultaten; decentralisering, individualisering, differentiering samt bostadssegregering. För att nå bättre resultat i skolan implementerade regeringen kunskapskrav i grundskolan. Eleverna på högstadiet fick genom Lgr 11(Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet) krav på sig att kunna ämnet. I den nya lärarutbildningen har studenterna mål de ska uppnå. Då lärarstudenterna ska utbilda framtidens medborgare, krävs det att studenterna har kunskaper som relaterar de kunskapskrav som är uppsatta i Lgr11. I styrdokumenten för högskolan och grundskolan anvisas lärarna att undervisa utifrån vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Palliativ vård är en speciell vårdform som inriktar sig på att ge lindrande vård till patienter som lever med en livshotande sjukdom. Den inriktar sig på att lindra patientens obehag och lidande, öka välbefinnandet och skapa förutsättningar för en förbättrad livskvalité. Själva sjukdomen står inte i fokus i den palliativa vården och den erbjuds därför människor med obotlig livshotande sjukdom. Syfte: Syftet var att genom en litteraturstudie beskriva faktorer som sjuksköterskor anger upplevelsen av palliativ vård. Metod: För att ge en objektiv och systematiserad sammanfattning av den befintliga kunskapen görs en litteraturstudie.

Enligt skolans styrdokument bör samarbete mellan hem och skola eftersträvas och upprättas. Ett gott samarbete förutsätter lärarens vilja till Professionell utveckling, som övervägande sker genom reflektion. Föreliggande studie syftar till att studera lärares reflektioner över genomförda lärar-föräldrasamtal och huruvida dessa möjliggör en utveckling för lärarens yrkesutövning. Studien genomförs som en kvalitativ undersökning grundad på intervjuer med åtta lärare, i vilken vi undersöker hur lärarna definierar begreppet reflektion, vad de reflekterar över, hur reflektion sker, samt på vilket sätt reflektion kan leda till en Professionell utveckling. Undersökningen utgår från ett sociokulturellt perspektiv, i vilket det är genom interaktion med andra som människan utvecklas.

Syftet med denna uppsats var dels att kartlägga vilken Professionell hjälp våldsamma män kan få i Stockholms län samt hur dessa verksamheter förklarar problemet mäns våld mot kvinnor i nära relationer. Undersökningen består delvis av webbaserad information samt sju halvstrukturerade intervjuer med verksamheter där alla var Professionell utbildade i socialt arbete. Resultaten analyserades utifrån ett strukturellt, socialpsykologiskt och individuellt perspektiv. Andra teorier som har använts är de som handlar om relationsvåld och maktlöshet med olika orsaksförhållanden såsom samhällsrelaterade och våldsrelaterade. Även en samarbetsmodell, samt tidigare forskning användes vid analysen av resultaten.

Övervikten är en betydande riskfaktor för dåligt allmänt hälsotillstånd, sjuklighet och dödlighet. För att påverka detta hälsotillstånd är motivationen av stor betydelse. Motivation styr beteendet och har vanligtvis två sidor, den stimulerar beteendet och leder beteendet mot ett mål. Genom att stödja den enskilde med att sätta realistiska och uppnåbara mål kan sjuksköterskan underlätta förändringsarbetet. Målet med beteendeförändring är att uppnå förändringar som medför positiva hälsoeffekter för den enskilda individen.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur jourkvinnor på två kvinnojourer talar om sin roll som jourkvinna och vad detta får för betydelse för bemötandet och samtalen med de kvinnor som söker sig till kvinnojourerna. Inom ramen för kvalitativ metod har diskursanalys valts som ansats. Data samlades in med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Urvalet utgörs av tolv verksamma jourkvinnor. Analysen resulterade i fyra områden: samtal, de hjälpsökande, gränser samt Professionell och icke Professionell.

Övervikten är en betydande riskfaktor för dåligt allmänt hälsotillstånd, sjuklighet och dödlighet. För att påverka detta hälsotillstånd är motivationen av stor betydelse. Motivation styr beteendet och har vanligtvis två sidor, den stimulerar beteendet och leder beteendet mot ett mål. Genom att stödja den enskilde med att sätta realistiska och uppnåbara mål kan sjuksköterskan underlätta förändringsarbetet. Målet med beteendeförändring är att uppnå förändringar som medför positiva hälsoeffekter för den enskilda individen.

Denna uppsats syftar till att studera hur formell, Professionell och känslomässig lojalitet tar sig till uttryck hos respondenter inom två olika organisationsformer. De teoretiska grunden är Allen & Mayers tredimensionella modell för lojalitet samt teori och artiklar kring tidigare forskning inom ämnet. Studien är kvalitativ och består av sex semistrukturerade intervjuer varav tre är genomförda med medarbetare i ett privat företag och tre på en statlig myndighet. Vid analys av materialet konstateras det att alla respondenterna upplever den formella lojaliteten ungefär lika mycket, medan den känslomässiga lojaliteten är starkare i det privata företaget. Intervjupersonerna i myndigheten upplever sig samtidigt känslomässigt undervärderade av arbetsgivaren och tenderar att istället vara mer Professionellt lojala.

Syftet är att undersöka, förstå och beskriva socialarbetares tankar om självreflektion. Syftet går attbryta ner i två frågeställningar;Hur resonerar socialarbetaren kring självreflektion?Hur reflekterar socialarbetaren kring relationen mellan behandlare och klient?Uppsatsen har en kvalitativ ansats med intervjun som datainsamlingsmetod. Sex intervjuer medverksamma socialarbetare som arbetar med längre behandlingsrelationer har genomförts. Empirinhar analyserats utifrån tidigare forskning om självreflektion och självkännedom, samt utifrånteoretiska utgångspunkter i systemteori och intersubjektivitetsteori.I resultatet framkommer socialarbetarnas tankar och erfarenheter kring självreflektion i förhållandetill deras behandlingsarbete.

The purpose of this study was to examine how social work professionals view their professional role and how they think about the concept of social work. I also wanted to investigate what they believe characterize a professional social work. For the purposes of this study, I chose a qualitative approach in which I interviewed five people linked to the social work. The theories which I have assumed in the analysis of the results are power theory, organization theory and professional theory. The results of this study show that the respondents believe that a professional social work is performed by someone who has training and experience in the field.