1997 infördes en ny chefsfunktion inom sjukvården, nämligen verksamhetschefens ochkraven på denne var att ha ledaregenskaper och att, om denne inte var läkare i botten, att ha enmedicinskt ansvarig med delegation som rådgivare i medicinska frågor. Antalet verksamhetschefer med annan bakgrund än som doktor växer i snabb och ökande takt inom vissa organisationer. Medicinsk kompetens behövs fortsatt för att leda sjukvården. Målet med denna uppsats har varit att, utifrån lagförändringens betoning av manageriell kompetens, belysa faktorer som påverkar läkares förutsättningar att axla chefspositioner även i framtiden. Målet har alltså inte varit att diskutera om verksamhetschefer skall vara läkare eller inte.

Med utgångspunkt i diskrimineringslagen som trädde i kraft 2009 samt rapporter som visat på stor ohälsa hos homo- och bisexuella ungdomar och unga transpersoner, syftar denna studie till att undersöka hur yrkesverksamma lärare uppfattar den nyaste diskrimineringsgrunden könsöverskridande identitet eller uttryck samt hur de uppfattar och talar om kön och sexualitet utifrån sina skolkontexter. Åtta informanter arbetande i grundskolans senare år och i gymnasiet intervjuas utifrån en kvalitativ metod och deras berättelser och upplevelser analyseras utifrån ett queerteoretiskt perspektiv, där normer rörande kön och sexualitet sätts i fokus. Resultatet visar en mycket heteronormativ skolkontext, där normerna kring manligt och kvinnligt är starka och där andra sexuella läggningar än heterosexuell och andra könsidentiteter än man och kvinna osynliggörs. Diskrimineringsgrunden könsöverskridande identitet eller uttryck har diskuterats i liten utsträckning, och frågor rörande homo- och bisexualitet har överlag en mycket liten plats i skolvardagen, om inte enskilda lärare har ett personligt intresse i frågorna. I diskussionen belyses den nya lagens egentliga betydelse utifrån det faktum att transpersoner och till viss del homo- och bisexuella personer är osynliga i skolkontexterna.

Bakgrund:Samtidigt som konsulter måste tillhandahålla ny och professionell expertis verkar de i en föränderlig omgivning där gårdagens kunskap snabbt blir utdaterad. Få studier har undersökt om det kan finnas en potentiell, upplevd osäkerhet hos konsulten kopplad till sin kompetens. För att förstå om osäkerheten finns bör arbete med kunskap studeras inom konsultverksamheter.Syfte:Vi vill beskriva hur tyst kunskap sprids inom en konsultorganisation genom att studera hur arbete sker med att skapa förutsättningar för konsulterna att dela tyst kunskap mellan projektteam. Genom beskrivningen vill vi bidra med förståelse för hur delning av tyst kunskap möjligen kan minska potentiell, upplevd osäkerhet hos konsulterna.Metod:Arbetet består av en fallstudie av en konsultverksamhet inom IT branschen. En kvalitativ forskningsstrategi med en abduktiv ansats föranligger där datagenerering har skett genom fokusgrupp och individuella intervjuer.Slutsatser:Organisatoriska förutsättningar för tyst kunskapsdelning mellan projekt är ett öppet arbetsklimat där samarbete, vilja och goda relationer uppmuntrar konsulterna att dela kunskap.

Med modern medieteknik utvecklas nya sätt att kommunicera. Bland läsare av litteratur märks det inte minst. Tendensen, som blir allt tydligare, visar att amatörkritik fyller ett slags tomrum i litteratursamhället. Alltfler skriver rakt ut i bloggsfären om sina läsupplevelser, eller letar sig först fram till internetbokhandlares webbadresser. Det förekommer även att läsare skriver direkt till författare.

Det övergripande syftet med uppsatsen var att beskriva och undersöka samverkan mellan olika professionella aktörer i gruppverksamhet för barn till missbrukande föräldrar. Jag ville ta reda på vad det fanns för konkreta erfarenheter av och exempel på samverkan samt om samverkan påverkades om synsättet skiljer sig i förklaringen av missbruk mellan professionella aktörer. Jag har använt mig av en kvalitativ metod där jag har intervjuat fyra gruppledare från tre kommuners verksamhet för barn till missbrukande föräldrar. Jag ville fånga de professionellas erfarenheter och insyn från både barnens perspektiv och professionellas perspektiv. I intervjuerna fick jag ta del av de professionellas egna berättelser och upplevelser utifrån deras verklighet.

Bakgrund: Stress, utmattningssyndrom och sjukskrivningar har setts öka under de senaste årtiondena inom hälso- och sjukvåden. Kraven på hälso- och sjuk-vårdspersonal var stora och sjuksköterskor såg arbetsbelastningen som den största orsaken till stress vilket hade ett negativt inflytande på arbetstillfredsställelsen. Syfte: var att belysa preventiva åtgärder mot stress och utbrändhet bland sjukskö-terskor. Metod: En litteraturstudie genomfördes och litteratursökningen gjordes i databaserna PubMed, PsycInfo och Cinahl. Sexton artiklar kvalitetsgranskades och analyserades textnära.

Personer med demens är en patientkategori som sjuksköterskor ofta kommer i kontakt med. Eftersom sjukdomen påverkar de kognitiva funktionerna, uppstår ofta etiska svårigheter inom omvårdnaden. Syftet med studien var därför att belysa orsaker till etiska svårigheter i den professionella omvårdnaden av patienter med demenssjukdom. Studien utfördes som en litteraturstudie och resultatet utgjordes av fem teman: brist på kunskap, brist på tid och resurser, begränsad fysisk vårdmiljö, hotad autonomi, värdighet och integritet samt bristande kommunikation. Hälso- och sjukvårdspersonalens brist på kunskap om demens medförde svårigheter att identifiera olika symtom samt utföra en professionell omvårdnad.

Obesitas är idag ett stort hot mot folkhälsan och förekommer i alla åldersgrupper. Som en följd av detta skrivs fler kvinnor med obesitas in på Mödrahälsovården än tidigare. Detta resulterar i att barnmorskan allt oftare vårdar gravida kvinnor med obesitas. De medicinska riskerna som föreligger för en kvinna med obesitas är identifierade, men kring barnmorskans upplevelser av detta bemötande finns endast begränsade studier. Syftet med denna studie var därför att undersöka barnmorskans upplevelser av att möta den gravida kvinnan med obesitas, det vill säga ett Body Mass Index >30.

Inom ledarskapsteori skrivs det mycket om ledarens roll vad gäller organisationens framgång. Däremot finns det mindre skrivet om kopplingen mellan ledaren som person och dennes framgång i ledarskapet. Många människor hamnar i en ledarroll till följd av stor skicklighet inom det de gör men är olämpliga som ledare, många människor gör samtidigt ett fantastiskt jobb som ledare. Ledarrollen är inte en yrkesroll som går att kliva i och ur utan ett förhållningssätt som personen lever med. Ledarskapsförmågan går dock att utveckla på många sätt om ledaren har drivkraft och mod att vilja utvecklas.

Problem I en alltmer global affärsvärld där nationers exklusiva rätt till sina egna associationer och ursprungs markörer har upphört och de har övergått till att bli ett marknadsförings verktyg. Hur kan företag använda sig av associationer och ursprungsmarkörer som verktyg för att skapa starka varumärken och vilka problem kan uppstå i användandet av dessa verktyg? Syfte Vi vill genom en kvalitativ studie undersöka den varumärkesbyggande processen inom Gant och se hur de använder sig av associationer och ursprungsmarkörer för att stärka sitt varumärke. Metod I arbetet görs en litteraturstudie av både primära och sekundära källor. Vidare studeras, genom en intervju av det svenskägda konfektionsföretaget Gant och dess varumärkesstrategier samt om hur de associerar sig till den amerikanska östkusten, vilket sätts i relation till litteraturstudien.

Rapport A 2005:19 som Statens folkhälsoinstitut har gjort visar på att hbt-ungdomar i vissa avseenden mår psykiskt sämre än övriga ungdomar och att det därför rekommenderas att personal som möter dessa ungdomar har rätt bemötande och kunskap om hbt-personers situation. Med anledning av detta har mitt syfte med denna studie varit att undersöka och beskriva hur kuratorer upplever att de förhåller sig till och tänker kring sexuell läggning i sitt arbete med ungdomar. Genom analys av enskilda intervjuer med teorier som social konstruktion, heteronormativitet och assimilering som bakgrund, har jag kommit fram till att kuratorerna i sitt arbete med ungdomar tar avstånd men också återskapar heteronormativiteten i samhället. En heteronormativitet som kuratorerna definierar som det som upprätthåller synen på heterosexualitet som det naturliga och önskvärda och som gör att denna sexuella läggning fortfarande är norm. Med hjälp utav öppna och neutrala frågor i samtalen låter kuratorerna ungdomarna själva definiera sin sexuella läggning som sedan, beroende på vad ungdomen själv vill prata om, kan få ta en stor eller ingen plats alls i samtalet.

 Syftet med studien är att undersöka rektorers och pedagogers syn på elevassistentens yrkesroll i förskola och grundskola.Genom kvalitativa intervjuer, i en kommun, har jag undersökt om elevassistentens kompetens är kopplat till elevens behov och om det ges förutsättningar för specialpedagogiskt stöd som handledning till elevassistenter. Skolan har en skyldighet och ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svårigheter i skolan. Under 1990-talet ökade antalet elevassistenter i skolan med 140 procent, räknade i hela tjänster och samtidigt ökade elevantalet med 8 procent. Förklaringen till denna dramatiska ökning kan vara att fler integrerade verksamheter där elevassistententens huvudsakliga arbetsuppgift är att arbeta med att integrera eleverna i denna. Litteraturgenomgången i mitt arbete belyser, genom tidigare forskning, att elevassistenterna får för krävande uppgifter och att det är problematiskt att den minst utbildade personalen ska tillbringa den största tiden med de mest krävande eleverna.

Syftet med denna uppsats var att beskriva vårdmötet med patienter med annan etnisk bakgrund än sjuksköterskors och om/hur mötet påverkas av sjuksköterskors kulturkompetens. Materialet som ligger till grund för denna studie utgörs av tio kvalitativa nationella och internationella artiklar och en avhandling som hämtades ur vårdvetenskapliga databaser och via manuell sökning. Textanalysen genomfördes enligt Febe Fribergs metod i form av en beskrivande syntes som bidrag till evidensbaserad vård. I analysprocessen användes för ämnet relevanta sökord. Ur resultatet framkom att det fanns både hinder och möjligheter i det interkulturella mötet och att begreppet kulturkompetens tolkades på olika sätt av sjuksköterskorna.

Att skriva sig till la?sning, ASL, a?r en metod som mer och mer anva?nds i svenska skolor. Denna metod byter ut pennan mot datorn i den tidiga la?s- och skrivinla?rningen. Eleverna la?r sig la?sa genom sitt eget skrivande.

Syftet med denna uppsats är att beskriva några pro-anasidors upplägg och innehåll samt att försöka beskriva och förstå vilken funktion dessa sidor har för användarna utifrån ett copingperspektiv. Vi har utgått ifrån följande frågeställningar:? Vad är en pro-ana sida?? Vilket/vilka budskap har pro-ana sidor?? Till vilka vänder sig pro-anasidor och vilka använder dem?? Vilken funktion fyller pro-anasidorna för användarna utifrån ett copingperspektiv, enligt användarna själva och enligt professionella som möter dem?Vi har byggt undersökningen på intervjuer med sex användare av pro-anasidor, två professionella som arbetar med anorexia och bulimi samt på observationer av två svenska och fyra engelska pro-anasidor.Resultatet av vår undersökning visar att en pro-anasida är en sida som riktar sig mot personer med en ätstörning. Användarna stöttar varandra, ger varandra råd för att t.ex. gå ner i vikt och hur man döljer sin ätstörning för andra.