Utvecklingen i samhÀllet visar pÄ att allt mer kvalificerad vÄrd bedrivs i hemmet och detta stÀller nya krav pÄ de nÀrstÄende och professionella vÄrdgivarna.En förutsÀttning för vÄrd i hemmet Àr att det (oftast?) finns en nÀrvarande nÀrstÄende som kan delta i vÄrden. De nÀrstÄende har en central roll i vÄrdandet i samverkan med professionell vÄrdpersonal.Syftet med studien Àr att beskriva nÀrstÄendes upplevelser av att vÄrda en cancersjuk make/maka i hemmet. Hur upplevs stödet frÄn professionell vÄrdpersonal? I studien har sex nÀrstÄende intervjuats och datamaterialet har analyserats utifrÄn kvalitativ innehÄllsanalys.I resultatet framkom tre huvudkategorier med tillhörande underkategorier som har betydelse för nÀrstÄendes upplevelser av att vÄrda samt stödet frÄn vÄrdpersonalen.

Bakgrund: Allt fler vÀljer att vÄrda sin anhöriga i hemmet och dÀrför ökar behovet av ett fungerande stöd för den nÀrstÄende som fungerar som vÄrdgivare. NÀrstÄendevÄrdare behöver ett stöd för att klara av att vÄrda i hemmet. Det Àr upp till professionell hÀlso- sjukvÄrds personal att ge dem detta stöd. Syfte: Att belysa vilket professionellt stöd nÀrstÄende efterfrÄgar i deras vÄrdande av en person i ett palliativt skede i hemmet Metod: Systematisk litteraturstudie, baserad pÄ tidigare forskning. Resultat: Resultatet visar att nÀrstÄendevÄrdare efterfrÄgar Stöd i att fÄ leva sina egna liv, stöd i att vara beredd pÄ framtiden och Stöd för att kunna hantera situationen.

En positiv eller negativ livsinstÀllning, djur, natur, tro och utbildning, Àr det faktorer som har skyddande egenskaper? Personerna som fÄtt behandling professionellt, har bearbetat hÀndelserna de varit med om bÀttre Àn de som inte har fÄtt hjÀlp med bearbetning. De personer som har en positiv livsinstÀllning, i kombination med att de fÄtt professionell hjÀlp av nÄgon, har bearbetat de traumatiska hÀndelser de varit med om bÀttre, Àn personer som har en negativ livsinstÀllning, eller inte fÄtt professionell hjÀlp. NÄgra av personerna som intervjuats har Àven haft stor hjÀlp av att vistas ute i naturen tillsammans med sina hundar. Hundarna har varit ett stort stöd mentalt och en god vÀn som lyssnat nÀr de mÄtt dÄligt..

Revisorer anses utgöra en profession vilket kÀnnetecknas av bland annat etiska riktlinjer och krav pÄ utbildning och kunskap. Enligt de etiska reglerna, som IFAC och dess oberoende kommittéer sÀtter för revisorsprofessionen, ska revisorer arbeta för allmÀnintresset. Innebörden av allmÀnintresset kan uppfattas otydligt och det finns olika syner pÄ vad det faktiskt innebÀr. Enligt IFAC innebÀr allmÀnintresset att hÀnsyn ska tas till organisationers samtliga intressegrupper i samhÀllet men inom professionen finns det skillnader i syn beroende pÄ rang. PÄ vÀgen till och inom professionen sker professionell utveckling genom utbildning, handledning och struktur & bedömningar.

Altervall, Joakim & Ivarsson, David. (2007) Om lÀrares och elevers motivation. (On Teachers? and Pupils? Motivation). Skolutveckling och ledarskap, AllmÀnna utbildningsomrÄdet 60 poÀng, LÀrarutbildningen, Malmö Högskola. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att ta reda pÄ vad som motiverar lÀrare och elever och vilka drivkrafter de har för att verka i skolan.

Skolverket pekar pÄ fyra orsaker till de allt sÀmre skolresultaten; decentralisering, individualisering, differentiering samt bostadssegregering. För att nÄ bÀttre resultat i skolan implementerade regeringen kunskapskrav i grundskolan. Eleverna pÄ högstadiet fick genom Lgr 11(LÀroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet) krav pÄ sig att kunna Àmnet. I den nya lÀrarutbildningen har studenterna mÄl de ska uppnÄ. DÄ lÀrarstudenterna ska utbilda framtidens medborgare, krÀvs det att studenterna har kunskaper som relaterar de kunskapskrav som Àr uppsatta i Lgr11. I styrdokumenten för högskolan och grundskolan anvisas lÀrarna att undervisa utifrÄn vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Palliativ vÄrd Àr en speciell vÄrdform som inriktar sig pÄ att ge lindrande vÄrd till patienter som lever med en livshotande sjukdom. Den inriktar sig pÄ att lindra patientens obehag och lidande, öka vÀlbefinnandet och skapa förutsÀttningar för en förbÀttrad livskvalité. SjÀlva sjukdomen stÄr inte i fokus i den palliativa vÄrden och den erbjuds dÀrför mÀnniskor med obotlig livshotande sjukdom. Syfte: Syftet var att genom en litteraturstudie beskriva faktorer som sjuksköterskor anger upplevelsen av palliativ vÄrd. Metod: För att ge en objektiv och systematiserad sammanfattning av den befintliga kunskapen görs en litteraturstudie.

Enligt skolans styrdokument bör samarbete mellan hem och skola efterstrÀvas och upprÀttas. Ett gott samarbete förutsÀtter lÀrarens vilja till professionell utveckling, som övervÀgande sker genom reflektion. Föreliggande studie syftar till att studera lÀrares reflektioner över genomförda lÀrar-förÀldrasamtal och huruvida dessa möjliggör en utveckling för lÀrarens yrkesutövning. Studien genomförs som en kvalitativ undersökning grundad pÄ intervjuer med Ätta lÀrare, i vilken vi undersöker hur lÀrarna definierar begreppet reflektion, vad de reflekterar över, hur reflektion sker, samt pÄ vilket sÀtt reflektion kan leda till en professionell utveckling. Undersökningen utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv, i vilket det Àr genom interaktion med andra som mÀnniskan utvecklas.

Syftet med denna uppsats var dels att kartlĂ€gga vilken professionell hjĂ€lp vĂ„ldsamma mĂ€n kan fĂ„ i Stockholms lĂ€n samt hur dessa verksamheter förklarar problemet mĂ€ns vĂ„ld mot kvinnor i nĂ€ra relationer. Undersökningen bestĂ„r delvis av webbaserad information samt sju halvstrukturerade intervjuer med verksamheter dĂ€r alla var professionell utbildade i socialt arbete. Resultaten analyserades utifrĂ„n ett strukturellt, socialpsykologiskt och individuellt perspektiv. Andra teorier som har anvĂ€nts Ă€r de som handlar om relationsvĂ„ld och maktlöshet med olika orsaksförhĂ„llanden sĂ„som samhĂ€llsrelaterade och vĂ„ldsrelaterade. Även en samarbetsmodell, samt tidigare forskning anvĂ€ndes vid analysen av resultaten.

Övervikten Ă€r en betydande riskfaktor för dĂ„ligt allmĂ€nt hĂ€lsotillstĂ„nd, sjuklighet och dödlighet. För att pĂ„verka detta hĂ€lsotillstĂ„nd Ă€r motivationen av stor betydelse. Motivation styr beteendet och har vanligtvis tvĂ„ sidor, den stimulerar beteendet och leder beteendet mot ett mĂ„l. Genom att stödja den enskilde med att sĂ€tta realistiska och uppnĂ„bara mĂ„l kan sjuksköterskan underlĂ€tta förĂ€ndringsarbetet. MĂ„let med beteendeförĂ€ndring Ă€r att uppnĂ„ förĂ€ndringar som medför positiva hĂ€lsoeffekter för den enskilda individen.

Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka hur jourkvinnor pÄ tvÄ kvinnojourer talar om sin roll som jourkvinna och vad detta fÄr för betydelse för bemötandet och samtalen med de kvinnor som söker sig till kvinnojourerna. Inom ramen för kvalitativ metod har diskursanalys valts som ansats. Data samlades in med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer. Urvalet utgörs av tolv verksamma jourkvinnor. Analysen resulterade i fyra omrÄden: samtal, de hjÀlpsökande, grÀnser samt professionell och icke professionell.

Övervikten Ă€r en betydande riskfaktor för dĂ„ligt allmĂ€nt hĂ€lsotillstĂ„nd, sjuklighet och dödlighet. För att pĂ„verka detta hĂ€lsotillstĂ„nd Ă€r motivationen av stor betydelse. Motivation styr beteendet och har vanligtvis tvĂ„ sidor, den stimulerar beteendet och leder beteendet mot ett mĂ„l. Genom att stödja den enskilde med att sĂ€tta realistiska och uppnĂ„bara mĂ„l kan sjuksköterskan underlĂ€tta förĂ€ndringsarbetet. MĂ„let med beteendeförĂ€ndring Ă€r att uppnĂ„ förĂ€ndringar som medför positiva hĂ€lsoeffekter för den enskilda individen.

Denna uppsats syftar till att studera hur formell, professionell och kÀnslomÀssig lojalitet tar sig till uttryck hos respondenter inom tvÄ olika organisationsformer. De teoretiska grunden Àr Allen & Mayers tredimensionella modell för lojalitet samt teori och artiklar kring tidigare forskning inom Àmnet. Studien Àr kvalitativ och bestÄr av sex semistrukturerade intervjuer varav tre Àr genomförda med medarbetare i ett privat företag och tre pÄ en statlig myndighet. Vid analys av materialet konstateras det att alla respondenterna upplever den formella lojaliteten ungefÀr lika mycket, medan den kÀnslomÀssiga lojaliteten Àr starkare i det privata företaget. Intervjupersonerna i myndigheten upplever sig samtidigt kÀnslomÀssigt undervÀrderade av arbetsgivaren och tenderar att istÀllet vara mer professionellt lojala.

Syftet Àr att undersöka, förstÄ och beskriva socialarbetares tankar om sjÀlvreflektion. Syftet gÄr attbryta ner i tvÄ frÄgestÀllningar;Hur resonerar socialarbetaren kring sjÀlvreflektion?Hur reflekterar socialarbetaren kring relationen mellan behandlare och klient?Uppsatsen har en kvalitativ ansats med intervjun som datainsamlingsmetod. Sex intervjuer medverksamma socialarbetare som arbetar med lÀngre behandlingsrelationer har genomförts. Empirinhar analyserats utifrÄn tidigare forskning om sjÀlvreflektion och sjÀlvkÀnnedom, samt utifrÄnteoretiska utgÄngspunkter i systemteori och intersubjektivitetsteori.I resultatet framkommer socialarbetarnas tankar och erfarenheter kring sjÀlvreflektion i förhÄllandetill deras behandlingsarbete.

The purpose of this study was to examine how social work professionals view their professional role and how they think about the concept of social work. I also wanted to investigate what they believe characterize a professional social work. For the purposes of this study, I chose a qualitative approach in which I interviewed five people linked to the social work. The theories which I have assumed in the analysis of the results are power theory, organization theory and professional theory. The results of this study show that the respondents believe that a professional social work is performed by someone who has training and experience in the field.