Studien avser att genom ett kvalitativt fältarbete få förståelse för hantering av känslor för socialsekreterare inom socialt arbete på en socialförvaltning. Syftet är även att få en inblick i vilka faktorer som eventuellt har en inverkan på denna hantering och vad denna emotionella hantering kan ha för konsekvenser för socialsekreteraren. Det insamlade materialet i studien baseras på intervjuer för att få en detaljrik uppfattning om informanternas arbetssituation. Intervjuerna utfördes med åtta socialsekreterare som utreder ärenden angående barn, unga och familjer inom en specifik kommun. Att de arbetade under en gemensam arbetsstruktur och kultur underlättade ytterligare vår undersökning.Resultatet visar att det som minskar risken för psykisk ohälsa hos socialsekreterarna är social respons och stöd från bl.a.

Bakgrund:Många länder möter en demografisk förändring där antalet äldre människor ökar. Parallellt med denna utveckling ökar behov av hemsjukvård där antal äldre människor som vill vårdas i sina egna hem ökar. Vård i hemmet beskrivs ofta som det bästa alternativet för många äldre människor. Tidigare forskning har visat att sjuksköterskor har både positiva och negativa erfarenheter av det dagliga arbetet hemmet.Syfte:Syfte med studien är att beskriva sjuksköterskans upplevelse av att vårda i hemmet.Metod:Intervjuer genomfördes med åtta sjuksköterskor som arbetar inom hemsjukvård. Analys genomfördes med innehållsanalysmetod inspirerad av Graneheim and Lundman (2004).Resultat:I resultatet framkom att de sjuksköterskor som deltog i studien beskrev att de strävar efter att göra sitt yttersta för patienter trots att de ibland kan bli hindrade.

Övervikten är en betydande riskfaktor för dåligt allmänt hälsotillstånd, sjuklighet och dödlighet. För att påverka detta hälsotillstånd är motivationen av stor betydelse. Motivation styr beteendet och har vanligtvis två sidor, den stimulerar beteendet och leder beteendet mot ett mål. Genom att stödja den enskilde med att sätta realistiska och uppnåbara mål kan sjuksköterskan underlätta förändringsarbetet. Målet med beteendeförändring är att uppnå förändringar som medför positiva hälsoeffekter för den enskilda individen.

Denna uppsats syftar till att studera hur formell, professionell och känslomässig lojalitet tar sig till uttryck hos respondenter inom två olika organisationsformer. De teoretiska grunden är Allen & Mayers tredimensionella modell för lojalitet samt teori och artiklar kring tidigare forskning inom ämnet. Studien är kvalitativ och består av sex semistrukturerade intervjuer varav tre är genomförda med medarbetare i ett privat företag och tre på en statlig myndighet. Vid analys av materialet konstateras det att alla respondenterna upplever den formella lojaliteten ungefär lika mycket, medan den känslomässiga lojaliteten är starkare i det privata företaget. Intervjupersonerna i myndigheten upplever sig samtidigt känslomässigt undervärderade av arbetsgivaren och tenderar att istället vara mer professionellt lojala.

Bakgrund:Många länder möter en demografisk förändring där antalet äldre människor ökar. Parallellt med denna utveckling ökar behov av hemsjukvård där antal äldre människor som vill vårdas i sina egna hem ökar. Vård i hemmet beskrivs ofta som det bästa alternativet för många äldre människor. Tidigare forskning har visat att sjuksköterskor har både positiva och negativa erfarenheter av det dagliga arbetet hemmet.Syfte:Syfte med studien är att beskriva sjuksköterskans upplevelse av att vårda i hemmet.Metod:Intervjuer genomfördes med åtta sjuksköterskor som arbetar inom hemsjukvård. Analys genomfördes med innehållsanalysmetod inspirerad av Graneheim and Lundman (2004).Resultat:I resultatet framkom att de sjuksköterskor som deltog i studien beskrev att de strävar efter att göra sitt yttersta för patienter trots att de ibland kan bli hindrade.

Syftet är att undersöka, förstå och beskriva socialarbetares tankar om självreflektion. Syftet går attbryta ner i två frågeställningar;Hur resonerar socialarbetaren kring självreflektion?Hur reflekterar socialarbetaren kring relationen mellan behandlare och klient?Uppsatsen har en kvalitativ ansats med intervjun som datainsamlingsmetod. Sex intervjuer medverksamma socialarbetare som arbetar med längre behandlingsrelationer har genomförts. Empirinhar analyserats utifrån tidigare forskning om självreflektion och självkännedom, samt utifrånteoretiska utgångspunkter i systemteori och intersubjektivitetsteori.I resultatet framkommer socialarbetarnas tankar och erfarenheter kring självreflektion i förhållandetill deras behandlingsarbete.

The purpose of this study was to examine how social work professionals view their professional role and how they think about the concept of social work. I also wanted to investigate what they believe characterize a professional social work. For the purposes of this study, I chose a qualitative approach in which I interviewed five people linked to the social work. The theories which I have assumed in the analysis of the results are power theory, organization theory and professional theory. The results of this study show that the respondents believe that a professional social work is performed by someone who has training and experience in the field.

I denna uppsats undersöks hur psykologens yrkesroll formas och utformas på vårdcentral. Det empiriska materialet utgörs av semistrukturerade intervjuer med fem psykologer på vårdcentral, deras verksamhetschefer samt en yrkesutvecklingskoordinator för psykologer inom primärvården. Med utgångspunkt i grounded theory har resultatet analyserats i termer av primärvårdspsykologi, professionell identitet och professionssociologi. Resultatet lyfter fram psykologernas bild av sin yrkesroll, deras upplevelse av relationer till andra i organisationen och till gränsfrågor. Slutsatsen är att psykologens yrkesroll på vårdcentralen befinner sig i jurisdiktionens gränsområde och innebär ett aktivt identitetsarbete, en komplex och dynamisk process i spänningsfältet mellan professionella identitetsideal och organisatorisk reglering..

Bakgrund:Den svenska detaljhandeln har de senaste tjugo åren präglats av en strukturomvandling och andelen enskilda och oberoende detaljhandlare har stadigt minskat. Orsaken till detta har främst varit de stora kedjornas expansion och tillväxt inom framförallt sällanköpshandeln. Syfte:Syftet med denna uppsats är dels att utveckla kunskap i hur de enskilda detaljhandlarna kan differentiera sig mot de stora professionella kedjorna och på så sätt kunna konkurrera mer rättvist mot kedjorna samt att ge rekommendationer till en enskild detaljhandlare. Metod:För att uppnå vårt syfte har vi genomfört en kvalitativ studie där vi intervjuat en enskild detaljhandlare och en professionell kedja och sedan jämfört hur dessa arbetar med sitt sortiment och sin marknadsföring. Slutsats:För att den enskilda detaljhandlaren ska kunna differentiera sig mot en professionell kedja är en slutsats att den enskilda detaljhandlarens kunskap inom området är av stor vikt.

Syftet: Ur ett patientperspektiv beskriva faktorer som påverkar kommunikationen mellan sjuksköterska och patient från olika kulturer.Metod: Litteraturstudie där fjorton artiklar från olika länder har analyserats.  I studierna har patienter och tolkar intervjuats om sina upplevelser och erfarenheter av vården. Resultat: Studien visade hur patienter med olika kulturell bakgrund i olika länder upplevde olika problem vid vårdvistelse på grund av att inte tala samma språk som vårdgivaren. Språkbarriärer bidrar till en ofullständig kommunikation. Användande av tolk, både professionell och icke-professionell, det vill säga vän eller familjmedlem som tolk, kan skapa problem. Andra faktorer som bidrog till att försvåra kommunikationen var olikheter i kultur och kulturella begrepp om hälsa och sjukdom.

Syfte: Studiens syfte var att belysa stödet till barnsjuksköterskor som varit delaktiga i vården av ett döende barn och vid ett barns bortgång. Bakgrund: Barnsjuksköterskor som har vårdat ett döende barn eller varit med vid ett barns bortgång upplever mer känslomässig stress och uppfattar stödet och handledningen som erhålls efter ett barns bortgång som inadekvat. Forskning har visat att barnsjuksköterskor mestadels söker, och finner stöd hos sina kollegor och att mer professionell guidning skulle vara fördelaktig i deras roll som barnsjuksköterska. Design: Författaren använde kvalitativ design till denna studie. Totalt sex intervjuer med legitimerade barnsjuksköterskor utfördes på två länssjukhus i Sverige.

Bakgrund: Tidigare forskning och litteratur som behandlar controllerns professionella yrkes-roll beskriver den tekniska rollen, där controllerns administrativa och funktionalistiska roll i organisationen står i fokus. Rollen kan beskrivas vidare med hjälp av sociologisk rollteori där rollskapande och rollåterskapande är två centrala begrepp.Problem: Utifrån tidigare forskning har vi formulerat tre frågor i syfte att förstå controllerns yrkesroll utifrån ett socialt rollperspektiv: Vad betyder begreppet controller och vad säger teori och tidigare forskning att en controller bör göra? Vad är controllerns roll i praktiken och hur skapas yrkesrollen? På vilket sätt går controllerns rollskapande att förklara med hjälp av rollteori?Metod och teori: Vi tillämpade en fenomenologisk tolkande metod i denna studie, då vi valde att fokusera på controllern som individ. Utifrån sociologisk rollteori ur ett multipelt perspektiv analyserar vi rollbegreppet, i syfte att få kunskap om hur individer skapar mening i den värld de lever i. Vi använder oss av tre rollteorier av tre välkända författare inom sociologisk roll-teori för att vidare tolka controllerns roll bortom den tekniska beskrivningen.

Bakgrund:Många länder möter en demografisk förändring där antalet äldre människor ökar. Parallellt med denna utveckling ökar behov av hemsjukvård där antal äldre människor som vill vårdas i sina egna hem ökar. Vård i hemmet beskrivs ofta som det bästa alternativet för många äldre människor. Tidigare forskning har visat att sjuksköterskor har både positiva och negativa erfarenheter av det dagliga arbetet hemmet.Syfte:Syfte med studien är att beskriva sjuksköterskans upplevelse av att vårda i hemmet.Metod:Intervjuer genomfördes med åtta sjuksköterskor som arbetar inom hemsjukvård. Analys genomfördes med innehållsanalysmetod inspirerad av Graneheim and Lundman (2004).Resultat:I resultatet framkom att de sjuksköterskor som deltog i studien beskrev att de strävar efter att göra sitt yttersta för patienter trots att de ibland kan bli hindrade.

Syfte: Syftet för studien var att undersöka förskollärares uppfattning om specialpedagogen som professionell samtalspartner i arbetet med att skapa en förskola för alla.Centrala frågeställningarVilka erfarenheter av specialpedagogen som professionell samtalspartner fanns hos informan-terna? Hur upplevdes handledningen?Vilka metoder upplevdes mest verksamma för den egna kunskapsutvecklingen och (för)skolutvecklingen när det gällde att skapa en förskola för alla?Teori: Studien var från början helt kvantitativ. Litteraturdiskussionen berörde förskolans re-spektive specialpedagogikens historia. Därefter presenterades bakgrunden till den specialpe-dagogiska påbyggnadsutbildningen som grundades 1990 och reaktionerna på densamma. Handledning som begrepp ventilerades liksom några förekommande samtalsmodeller och röster om handledning.

Beprövad erfarenhet ger bakgrund till nya frågeställningar. Vårt intresse för barn- och fritidselevernas APU (arbetsplatsförlagd utbildning) väcktes under våra verksamma år som förskollärare och handledare. Studien har gjorts med syfte att få svar på vad det är som gör en meningsfull APU med praktiskt lärande för elever på barn- och fritidsprogrammet, med inriktning på förskola, sett utifrån ett yrkeslärar- och handledarperspektiv.Kvalitativa intervjuer har genomförts med yrkeslärare på barn- och fritidsprogrammet och med handledare på förskolor som tar emot gymnasieelever. Vi har använt oss av en hermeneutiskt ansats där helhet och delar spelar avgörande roll. Data har analyserats och tolkats och slutligen har vi kommit fram till vissa faktorer och kvalitéer som gör att eleverna får en meningsfull APU med praktiskt lärande. Vårt resultat visar bland annat att det behövs ett samarbete mellan gymnasiet och APU-platserna för att göra elevernas lärande så optimalt som möjligt. Tiden handledarna har ute på APU-platserna till att handleda eleverna är också en viktig faktor visar vårt resultat.