Det här arbetet handlar om vad sex pedagoger på en förskola anser om sin delaktighet i lekenoch vad de bygger sitt ställningstagande på. Det tar även kortfattat upp vad barns lek är.Syftet med arbetet är att belysa pedagogernas tankar kring sin delaktighet i förskolebarns lekoch att genom observationer se om de omsätter sina ställningstaganden i praktiken.Undersökningen har utförts dels genom intervjuer med pedagoger och dels genomobservationer av pedagogerna i barngrupp. Resultatet som har framkommit visar på att deflesta pedagogerna ser sin roll som att vara närvarande och tillgänglig i leken och de byggersina åsikter på teorier, egna erfarenheter och egenskaper hos barnen. Observationerna harvisat att pedagogerna på den berörda förskolan är delaktiga i barnens lek och att de omsättersina åsikter i praktiken..

Palliativ vård innebär ett förhållningssätt där patientens livskvalitet står i centrum. Vården kännetecknas av en holistisk människosyn där patientens fysiska, psykiska, sociala samt existentiella behov ska tillgodoses. Från sjuksköterskans perspektiv kan palliativ vård bedrivas inom såväl primärvård som slutenvård och omfattningen av det palliativa vårdandet varierar beroende på inom vilket område sjuksköterskan är verksam. Oavsett kontext har sjuksköterskan en relations­skapande funktion och relationen har stor betydelse för patientens välbefinnande. Professionell hållning inom palliativ vård innebär att sjuksköterskan medvetet tillämpar ett empatiskt förhållningssätt.

Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger i förskoleklass förstår relationer och förhåller sig till relationsskapande möten mellan pedagog och barn. Vi har utfört en kvalitativ intervjustudie där intervjupersonerna bestod av sex yrkesverksamma förskollärare i två förskoleklasser. I studien framkommer att människans utveckling och lärande är beroende av relationer till andra. Förutsättningen för skapandet av goda relationer är ömsesidighet. Studien visar på vikten av att pedagoger är medvetna om relationers betydelse för elevers skolarbete.

Studien handlar om samspel mellan pedagog och barn i förskolan. Fokus ligger på konflikter. Syftet med studien är att söka förståelse för hur samspelet mellan pedagog och barn i förskolan fungerar och vad som händer vid uppkomst av konflikter. Rolltagande och pedagogernas engagemang är också något som kommer att undersökas. Metoder som används är observationer av samspel i vissa rum och situationer (hall, matsituation och samling) där jag studerat vilka slags konflikter som uppstår och om det är samma typ av konflikter som uppkommer i alla tre situationer.

Den främsta uppgiften som sjukgymnasten har vid rehabilitering av neurologiska skador är att identifiera uppkomna funktionsstörningar som påverkar patientens situation och vilka resurser som finns kvar. Det är också viktigt att sjukgymnasten arbetar motivationshöjande och finns som stöd för patient och anhöriga. Syfte: Beskriva sjukgymnasters upplevelser av sin egen roll inom neurorehabilitering. Material och Metod: Totalt inkluderades fem sjukgymnaster i Norrbottens län i studien. Kvalitativa intervjuer utfördes utefter en frågeguide.

In my scientific essay, I an experienced child minder, describe two different preschools cultures and investigate how preschool culture can be influenced and created by different conditions. In my first story I describe a professional preschool with a preschool director who is involved in the activities every day. The second story is about a preschool that is characterized by a different preschool culture and members of the staff who are stuck in old patterns and with an absent preschool director. What is it that really creates a professional preschool? I want through my essay highlight pedagogues child perspective, attitude, approach to ethics and preschool values.

Syftet: Ur ett patientperspektiv beskriva faktorer som påverkar kommunikationen mellan sjuksköterska och patient från olika kulturer.Metod: Litteraturstudie där fjorton artiklar från olika länder har analyserats.  I studierna har patienter och tolkar intervjuats om sina upplevelser och erfarenheter av vården. Resultat: Studien visade hur patienter med olika kulturell bakgrund i olika länder upplevde olika problem vid vårdvistelse på grund av att inte tala samma språk som vårdgivaren. Språkbarriärer bidrar till en ofullständig kommunikation. Användande av tolk, både professionell och icke-professionell, det vill säga vän eller familjmedlem som tolk, kan skapa problem. Andra faktorer som bidrog till att försvåra kommunikationen var olikheter i kultur och kulturella begrepp om hälsa och sjukdom.

Syftet med vår c-uppsats är att bli säkrare i rollen som pedagoger. Först och främst vill vi ta reda på hur man som pedagog kan arbeta förebyggande med konflikter i skolan. På så sätt hoppas vi att konflikterna kommer att minska i klassen. Vi vill också förstå vad konflikterna bottnar i, varför och hur de uppstår. Med dessa fördjupade kunskaper tror vi att vi får fler redskap att lättare lösa konflikter på ett bättre sätt.

In my thesis I have chosen to examine pre-school from a gender perspective, focusing on the current norms of society that are also influencing pre-school. My thesis is written in the form of an essay, which means that reflections are a substantial part, and writing has become a part of my process of learning. My thesis originates in three different situations that I have experienced during the years I have been working in the pre-school. These situations show how I, as a pre-school educator, unconsciously am a part of creating norms, patterns and gender. The curriculum of the pre-school has been the basis of this thesis, and an important part has been to interpret what the mission of pre-school is in practice.I start by explaining the concepts of sex, gender and norms, and continue by describing how preschool can be viewed as an institution preserving the norms.

Undersökningen är baserad på kvalitativa intervjuer med fem pedagoger om deras arbete för elever i behov av särskilt stöd. Undersökningen gjordes på två grundskolor. Syftet var att bilda en uppfattning samt få en inblick i lärandesituationen för dessa elever utifrån pedagogers perspektiv. Vi undersökte pedagogernas insatser och resurser för att stötta elevers lärande och har även läst forskningslitteratur angående elever i behov av särskilt stöd. Viktiga faktorer för att stötta dessa elever är ett positivt förhållande mellan pedagog och elev, samarbetet mellan skola och hem, ordning och struktur i klassrummet och visuell- och auditiv förmåga.

Att få en cancerdiagnos är en omvälvande händelse i människors liv och det är viktigt från ett omvårdnadsperspektiv att sjukvårdpersonal har en förståelse för människornas upplevelser. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva människors upplevelser i samband med cancerdiagnos inom tidsaspekten före, under och efter diagnosen fram till behandling. Sexton publicerade artiklar analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier: Starka känslor i samband med diagnos, behovet av och svårigheten att få professionell information, hopp om livet och accepterandet av cancersjukdom, betydelsen av stöd från familj och vänner och svårigheter att prata med dem. Patienterna ville ha en klar och tydlig information angående sjukdomen och behovet av stöd från familj och vänner var viktigt, detta för att minska oro och ensamhet.

Som blivande pedagog och författare av examensarbetet har jag gjort en kvalitativt inriktad forskning för att besvara mitt syfte. Fenomenografi är ett centralt begrepp i examensarbetet. Inledningsvis har jag i bakgrunden skildrat en historisk tillbakablick med viktiga årtal för förskolan. Vidare har jag definierat och skildrat olika uppfattningar som skildras i forskning och litteratur från 2000-talet om utvecklingssamtalet i förskolan.  I denna studie har tio kvalitativa intervjuer gjorts med fem föräldrar och fem förskollärare. Syftet har varit att undersöka vilka uppfattningar som finns hos förskollärare och föräldrar om förskolan.

Ambulanssjuksköterskor ställs ofta inför möten med närstående, samtidigt som de ska ta hand om en akut, svårt sjuk person. Syftet med studien var att beskriva ambulanssjuksköterskors upplevelser av möten med närstående i prehospitala situationer. Sex ambulanssjuksköterskor från tre ambulansenheter i norra Sverige intervjuades med öppna frågor. Intervjuerna analyserades som text med kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier: Personlig kunskap, insikt och erfarenhet, mötas i stimulerande anda, stödjande möten, frustration och otillräcklighet samt bearbeta och avsluta mötet mentalt.

Ambulanssjuksköterskor ställs ofta inför möten med närstående, samtidigt som de ska ta hand om en akut, svårt sjuk person. Syftet med studien var att beskriva ambulanssjuksköterskors upplevelser av möten med närstående i prehospitala situationer. Sex ambulanssjuksköterskor från tre ambulansenheter i norra Sverige intervjuades med öppna frågor. Intervjuerna analyserades som text med kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier: Personlig kunskap, insikt och erfarenhet, mötas i stimulerande anda, stödjande möten, frustration och otillräcklighet samt bearbeta och avsluta mötet mentalt.

Enligt läroplanen för förskolan har pedagoger på förskolan förutom ett omsorgsuppdrag att se till barns demokratiska fostran. Det är detta demokratiuppdrag som vi vill belysa med vårt examensarbete. Det har vi gjort genom att intervjua rektor, pedagog och barn på en och samma förskola.   Frågeställningarna har handlat om delaktighet, både hur delaktig man känner sig själv i organisationen samt tankar kring delaktighet i förskolan. Utifrån intervjuerna har vi analyserat svaren i förhållande till det deliberativa samtalet som utgör den demokratiska uppfattning som råder i läroplanen.