Titel: Professionell men personlig ? en publikstudie av läsaresuppfattningar om journalister på Twitter.Författare: Carl MalmerUppdragsgivare: JMG, Göteborgs universitet och doktorand Ulrika Hedman.Hedman skriver nu sin avhandling som fokuserar på hur socialamedier har påverkat journalistiska arbetsmetoder och ianslutning till hennes egen forskning efterlyser hon enpublikstudie kring hur läsare uppfattar journalister på socialamedier.Kurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vidGöteborgs universitet, institutionen för journalistik, medier ochkommunikation (JMG).Termin: Höstterminen 2011Handledare: Mathias FärdighSid- och ordantal: 51 sidor exkl. bilagor. 19 397 ord inkl. bilagor.Syfte: Att undersöka läsares uppfattningar och föreställningar omjournalister aktivitet på sociala medier.Metod: Kvalitativa samtalsintervjuer.Material: Fem djupintervjuer med människor som följer journalister påTwitter.Huvudresultat:Resultaten visar att respondenterna menar att möjligheterna till interaktion mellanläsare och journalister har ökat tack vare journalisters aktivitet på Twitter.

Ett ökande antal palliativa patienter med cancerdiagnos väljer att vårdas hemma den sista tiden i livet. Den palliativa vården ställer speciella krav på distriktsköterskan som ska vara professionell i en annan persons hem. Syftet var att beskriva distriktsköterskans erfarenheter av den palliativa vården i hemmet. Litteraturstudie baserad på 11 kvalitativa artiklar. Distriktsköterskan anser att det viktigaste är att skapa trygghet och en god relation med patienten och dess familj för att den palliativa vården ska fungera. Distriktsköterskan känner att de fyller en stor funktion och det positiva med arbetet är att de är självständiga. För att bibehålla kompetensen behövs det utbildning inom den palliativa vården. Distriktsköterskans huvuduppgift med den palliativa vården är att se till att patienten får så god livskvalité som det är möjligt den sista tiden i livet. Vid vården i hemmet blir även familjen involverad.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur anställda inom personlig assistans upplever sin arbetssituation. Arbetsgruppen i denna studie är unik genom att de flesta som arbetar där har varit på samma arbetsplats i flera år. Det unika är att man i andra studier har påvisat den höga personalomsättningen inom personlig assistans. Jag har velat försöka förstå det som respondenterna delgav mig för att se vilka faktorer som bidragit till att de blivit kvar på just denna arbetsplats.Detta är en kvalitativ studie med en hermeneutisk forskningsansats. Det respondenterna har delgett mig är deras egna upplevelser och erfarenheter av deras yrke och faktorer som påverkar dem i deras arbetsmiljö.

Inledning: Studien är en explorativ kvalitativ undersökning av psykoterapeuters upplevelser i terapier med ungdomar med narcissistisk problematik. Fem psykoterapeuter deltog i kvalitativa intervjuer. Intervjumaterialet bearbetades utifrån en tematisk analys. Genom ett relationellt terapeutiskt arbete går det att få en "genuin" kontakt och bygga allians, men att det också är osäkert och inte en självklarhet. I resultatet framkommer att det krävs tålamod, uthållighet, lång klinisk erfarenhet, goda teoretiska kunskaper samt professionell handledning.

Vid köp av en upplevelse får du enbart en tjänst, med ett löfte omett mervärde. Att köpa en upplevelse är ofta förknippat med enviss osäkerhet och ett risktagande från kundens sida då man intemed säkerhet vet vad man köpt förrän efter arrangemanget ärgenomfört. I eventbranschen hittar vi denna typ av problematikoch därför har vi valt att fokusera på eventföretag och desskunder. Syftet med detta arbete är att undersöka vadföretagskunden värdesätter och förväntar sig i en relation medeventföretag. Vi har utgått ifrån frågeställningarna: Vadvärdesätter och förväntar sig företagskunden i utvecklandet av enrelation med ett eventföretag? Vad värdesätter och förväntar sigföretagskunden i en befintlig relation med eventföretaget?Påverkas eventföretagets relationsmarknadsföring av kundensförväntningar och i så fall hur?.

Syftet med insatsen personlig assistans är att ge personer med funktionsnedsättningar ökat självbestämmande genom bland annat valfrihet i möjlighet att bestämma vem som ska samordna assistansen. Andelen brukare som anlitar kommunen som arbetsgivare för sin assistans har minskat successivt och brukarna väljer privata anordnare i allt större utsträckning. Syftet med studien var att studera vilka faktorer som påverkar brukarens val av assistansanordnare. Studien genomfördes i två små inlandskommuner i Norrbotten där det genomfördes sju individuella intervjuer med en god man och sex brukare som hade erfarenhet av att ha personlig assistent. Intervjuer genomfördes för att kunna besvara följande forskningsfrågor: Vilken information om sina valmöjligheter får den enskilde när denne har fått insatsen personlig assistans beviljad? Vilka valmöjligheter har den assistansberättigade inför val av assistansanordnare? Vad påverkar den enskildes val av assistansanordnare? Resultaten av studien visade att kunskap om olika anordnare, information om insatsens innehåll och utformning samt när informationen ges, är av stor betydelse och en förutsättning för att den enskilde ska kunna välja det alternativ som stämmer överens med dennes behov och önskemål.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur personliga assistenter upplever att de ger brukare självbestämmande. Vad som framkom var att de personliga assistenterna vi samtalat med, anser att de i stor utsträckning ger sina brukare självbestämmande, men att de i vissa situationer inte har möjlighet att ge brukaren självbestämmande. Enligt 1994 års handikappsreforms huvudmål skall brukaren ha självbestämmande och inflytande över sitt eget liv och kunna delta i samhället på lika villkor som alla andra medborgare, vilket skulle kunna uppnås med hjälp av en personlig assistent. LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, 1993:387) har bidragit till att detta är möjligt för brukarna. De personliga assistenterna anser det vara problematiskt då LSS, vilken är en rättighetslag, krockar med Arbetsmiljölagstiftningen..

Bakgrund: Alkohol leder till hälsoproblem i befolkningen. Slutenvården är en aktör för att identifiera individer med riskfylld alkoholkonsumtion, missbruk eller beroende. Kort rådgivning vid hög alkoholkonsumtion är effektivt. Sjuksköterskans roll inom kort rådgivning är ännu relativt odefinierad. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors erfarenheter och upplevelser av omvårdnad då patienten vårdas inom somatisk slutenvård för alkoholrelaterad skada eller sjukdom.

Författarna har identifierat ett forskningsgap inom personlig varumärkeshantering ur individens perspektiv. Det finns dock ett begränsat antal studier kring individerna bakom och hur de använder sig av personlig varumärkeshantering. Det behövs fler studier som antar individens, användarens, perspektiv vid studerandet av personlig varumärkeshantering. Idag är varumärkeshantering ett välkänt begrepp och en inriktining inom varumärkeshantering är personlig varumärkeshantering. Personlig varumärkeshantering syftar till att individer marknadsför sig själv genom att lyfta egenskaper och karaktärsdrag som gör dem unika.

Bakgrund: Omvårdnadsdokumentation fyller en rad olika funktioner, den utgör tillexempel arbetsredskap för vårdpersonal men underlättar även vid byte av vårdgivare,möjliggör kvalitetsgranskning och utveckling av vården samt utgör informationskälla förtillsyn och rättsliga krav. Sjuksköterskan är enligt lag skyldig att föra journal och skaenligt Socialstyrelsens kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska arbeta enligtomvårdnadsprocessen och dess steg - datainsamling, omvårdnadsdiagnos, planering,genomförande och resultat/utvärdering. Sjuksköterskor har ingen lång tradition avdokumentation, skriftlig dokumentation lagstadgades först 1986. Sjuksköterskandokumenterar dels inom egna ansvarsområdet omvårdnad men dokumenterar till viss deläven medicinska åtgärder. Det finns flera olika dokumentationssystem som till exempelVIPS-modellen, NANDA eller standardvårdplaner.

AbstractBakgrund: Totalt har nästan 30 miljoner avlidit sedan första AIDS- fallet diagnostiserades år 1981. Ovissheten och hotet om sjukdom och för tidig död innebär stora psykiska påfrestningar på individen. Sjuksköterskans attityder och sätt att vara spelar en viktig roll för etablering av en terapeutisk relation.Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskans attityder till patienter med HIV- infektion.Metod: Genom en litteraturstudie av tidigare forskning har 16 vetenskapliga artiklar granskats. Dessa fann vi på databaserna PubMed och Cinahl.Resultat: Sjuksköterskor upplevde rädsla vid omvårdnad av patienter med HIV/AIDS på grund av dess smittrisk. De ansåg att de behövde mer utbildning och support och professionell support mellan kollegor för att orka med sitt arbete.

Denna studie berör samspelet mellan lärare och elever och har ett sociokulturellt perspektiv. Syftet är att undersöka hur elever uppfattar den sociala relationens betydelse i individuell musikundervisning. Förhoppningen var att få reda på om det förekommer några skillnader i det vi, som blivande lärare, föreställer oss är en givande och lärande relation och det eleverna själva upplever under lektionerna. Genom observationer och kvalitativa intervjuer har vi tagit del av åtta elevers uppfattning av den sociala relationen mellan dem och deras lärare. Vi har frågat dem hur de upplever att den sociala relationen är och hur de önskar att den skulle kunna vara.

Alzheimers sjukdom är den vanligaste formen av demenssjukdom och kännetecknas av minnessvårigheter, förvirring och en försämring av den kognitiva förmågan. Alzheimers sjukdom beskrivs som en anhörigsjukdom och den mest förekommande anhörigvårdaren är maken/makan eller partnern. Syftet med litteraturstudien var att belysa partnerns upplevelse att leva i en relation med en person med Alzheimer sjukdom i det gemensamma hemmet. Metoden som användes var en litteraturstudie vilken genomfördes utifrån Polit och Becks (2012) niostegsmodell. Litteratursökningen utfördes i databaserna CINAHL samt PubMed.

Syftet med detta examensarbete var att belysa den nuvarande upplevelsen av inre motivation samt eventuell upplevelse av personlig utveckling i åtta olika människa-hästinteraktioner. I semistrukturerade intervjuer undersöktes frågeställningar som: Vad i människa-hästinteraktionen motiverar intervjupersonerna? Är interaktionen till hästen i huvudsak baserad på inre motivation? Vilken typ av inre motivation upplevs? Upplevs grundläggande psykologiska behov som uppfyllda? Ger interaktionen med hästen upplevelse av personlig utveckling med avseende på olika självstrukturer? Resultaten visar att intervjupersonernas människa-hästinteraktioner huvudsakligen byggde på inre motivation och en vilja att förstå sin häst och strävan efter en enhetskänsla med hästen. Samtliga intervjupersoner upplevde också att de hade utvecklats genom sina människa-hästinteraktioner..

Både ICA och Coop vill genom reklammaterialet förmedla en profil av välkända varumärken, förmånliga erbjudanden och kvalitet, vilket båda har lyckats att överföra till fokusgrupperna. Fokusgrupperna ansåg att reklamfilmer från Coop var tråkiga, traditionella och produktfokuserade medan ICA: s upplevdes som sevärd och rolig underhållning. Medan ICA vill förmedla gemenskap i analysmaterialet vill Coop förmedla en professionell relation. De vill båda skapa trovärdighet och identifikation samt kärlek och välkomnande i det undersökta materialet. Båda har lyckats att skapa igenkännande och trygghet, men Coop har inte lyckats att förmedla den professionella relationen till fokusgrupperna.