Denna studie handlar om behandlingsassistenter inom institutionsvården och deras tankar kring professionalitet och förhållningssätt. Behandlingskollektivet på en institution undersöks också med fokus på faktorer som utbildning, yrkeserfarenhet och målsättning med arbetet. Institutionen som undersöks i den här studien riktar in sig på vård och behandling av unga pojkar. Studien bygger på metodtriangulering genom både en kvantitativ del och en kvalitativ del, samt teorier hämtade från flera olika håll. Ansatsen är abduktiv i och med att vi utgår från empiriska data men samtidigt låter oss vägledas av teoretiskt grundade antaganden.

Sohlmér, A. ?Långt ifrån alla pedofiler är förövare. Och varför det är viktigt att veta. Examensarbete i Socialt arbete 15 högskolepoäng.

Alla möten mellan professionell socialarbetare och klient är inte trygga. Forskning har visat att i synnerhet verbala uttrycksformer av klientaggressioner är ett vanligt fenomen och att socialarbetares erfarenheter av aggressiva möten kan påverka hur arbetet utförs. Syftet med föreliggande studie var att beskriva och öka förståelsen för socialarbetares upplevelser och erfarenheter av att möta aggressiva klienter. Utifrån en kvalitativ ansats intervjuades fyra socialsekreterare inom försörjningsstöd på socialtjänsten. I deras subjektiva beskrivningar framkom att möten med aggressiva klienter väcker mycket känslor, men att erfarenhet och självkännedom hos socialarbetaren kan göra upplevelsen tryggare.

Som blivande pedagog och författare av examensarbetet har jag gjort en kvalitativt inriktad forskning för att besvara mitt syfte. Fenomenografi är ett centralt begrepp i examensarbetet. Inledningsvis har jag i bakgrunden skildrat en historisk tillbakablick med viktiga årtal för förskolan. Vidare har jag definierat och skildrat olika uppfattningar som skildras i forskning och litteratur från 2000-talet om utvecklingssamtalet i förskolan.  I denna studie har tio kvalitativa intervjuer gjorts med fem föräldrar och fem förskollärare. Syftet har varit att undersöka vilka uppfattningar som finns hos förskollärare och föräldrar om förskolan.

Många människor i alla åldrar insjuknar varje år i cancer. I Sverige insjuknar mer än 7000 personer i åldrarna 20-54 år. I denna åldersgrupp är det många som har barn. Dessa barn kan ha blandade upplevelser och reaktioner på sin förälders sjukdom, vilket kan vara av vikt för sjuksköterskan att känna till, för att kunna ge dessa barn ett bra stöd. Syfte: Syftet var att beskriva barns upplevelser och coping-mekanismer av att leva med en förälder som har cancer.

Syftet med vår undersökning är att ta reda på hur behandlare upplever, tänker och berättar om samtal de har i sitt arbete? Hur balanserar de mellan att vara privat och vara professionell? Vad påverkar ett samtal, och vilka olika typer av samtal finns? Vilken betydelse har kontexten?Vår undersökning gäller både behandlande samtal, terapeutiska med bokad tid på särskilt anvisad plats och eller med ett särskilt syfte, och miljöterapeutiska samtal som förs i vardagen exempelvis när man diskar eller åker bil, där man som personal inte har ett annat syfte än att interagera och relatera. För att få fram de anställdas upplevelser av detta så har vi valt en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Vi har använt symbolisk interaktionism som teori för analysen då det är interaktion mellan människor vi fokuserar på, med fokus på behandlaren.Vi har funnit att det inte går att ha en alltför tydlig strategi i hur man ska uppföra sig då man blir genomskådad om man följer en mall och inte är sig själv. Det finns en inbyggd konflikt i att man har en dubbel roll i och med att man ska vara personlig och kamratlig samtidigt som man har en agenda i bakhuvudet som består i en plan att skapa förändring hos ungdomarna.Något som visade sig vara väldigt betydelsefullt för samtalet är i vilket rum det utspelar sig.

Bakgrund: 2011 registrerades 147 135 slutenvårdstillfällen för barn. Detta betyder att föräldrar har en stor del i vården vilket gör det absolut nödvändigt att uppmärksamma deras behov och önskemål om delaktighet. Problem: Tidigare forskning visar att sjuksköterskor har stora krav och förväntningar på vad föräldradelaktigheten ska innefatta, något som kan skilja sig avsevärt från vad föräldrarna anser.  Syfte: Syftet var att belysa föräldrars upplevelser av delaktighet i vården av sina barn. Metod: Litteraturstudie enligt Juniarti och Evans beskrivande syntesmodell av tidigare vårdvetenskaplig forskning. Resultat: Syntesen gav upphov till fem teman och nio subteman: Upplevelser av föräldraexpertis; Upplevelser av informationsutbyte (Inkännandet av rollen, Medicinsk information och Kontinuerlig dialog kring barnets vård); Upplevelser av delaktighetens olika grader (Valfrihet, Plikt och ansvar, Exkludering och Tvång); Upplevelser av att utföra vård och omsorg (Naturlig omsorg och Professionell vård); Upplevelser av stöttning.

Många människor i alla åldrar insjuknar varje år i cancer. I Sverige insjuknar mer än 7000 personer i åldrarna 20-54 år. I denna åldersgrupp är det många som har barn. Dessa barn kan ha blandade upplevelser och reaktioner på sin förälders sjukdom, vilket kan vara av vikt för sjuksköterskan att känna till, för att kunna ge dessa barn ett bra stöd. Syfte: Syftet var att beskriva barns upplevelser och coping-mekanismer av att leva med en förälder som har cancer.

Bakgrund: Globaliseringen gör att den kulturella kompetensen hos sjuksköterskan är viktig. Studier har visat att sjuksköterskestudenter som varit på internationellt utbyte och haft sin verksamhetsförlagda utbildning (VFU) i utland utvecklat en kulturell medvetenhet och personlig utveckling. Få studier har undersökt hur utbytet påverkat studenters professionella utveckling i rollen som sjuksköterska. Syftet var att beskriva sjuksköterskestudenters uppfattning om vad de lärt sig under VFU i utland som de tror har betydelse för deras framtida omvårdnadsarbete. Metod: Studien hade en kvalitativ ansats med en deskriptiv karaktär.

Syftet med denna kvalitativa studie var att deskriptivt återge skolsköterskors berättelser om sitt hälsofrämjande arbete med tonåringar. Ett strategiskt urval användes och skolsköterskor från Uppsala, Älvkarleby och Gävle kommun deltog i studien. Datainsamling skedde genom 5 semistrukturerade kvalitativa intervjuer. Materialet analyserades med hjälp av en innehållsanalys. Resultatet delades in i fyra kategorier: hälsa, hälsoarbete, utmaningar/begränsningar och skolsköterskans hälsofrämjande arbete.

Alla som arbetar med människor möter frågor kring förlust, sorg och sorgeprocesser. Syftetmed föreliggande studie har varit att öka kunskapen om sorgeprocessen och undersöka vadsom varit hjälpsamt och inte för föräldrar som har varit med om att förlora ett barn genomplötslig död. Fyra personer intervjuades. Därefter analyserades svaren utifrån Kvales (2009)meningsanalys. Resultatet från intervjuundersökningen visade att det som var gemensamt förde intervjuade var att de ville ha respekt för sitt eget sätt att sörja, då kan hjälpen från andrabli både hjälpsam och läkande.

Yrkeslärare har som uppgift att arbeta med att förmedla sin kunskap om branschen så att elever ges möjlighet att utföra hantverket. De har också en pedagogisk roll för att kunna lära ut och undervisa i hantverket. Programmålen betonar aspekter som handlar om förmåga att kunna utföra yrket. Hur hanterar yrkeslärarna sina dubbla yrkesroller, upplever de att de har dubbla yrkesroller? Studiens syfte är att undersöka vilka kompetenser yrkeslärare i Hotell ? och restaurangprogrammet upplever betydelsefulla för att bli en professionell yrkeslärare.

Bakgrund Palliativ vård beskrivs ha sitt ursprung från hospicerörelsen. Palliativ vård är ett förhållningssätt med syftet att förbättra livskvaliteten och anpassa vården till varje individs behov.Syfte Syftet med studien var att beskriva betydelsen av sjuksköterskors erfarenhet av palliativ omvårdnad.Metod Studien hade en beskrivande design och metoden var en systematisk litteraturstudie. Sökningar efter artiklar genomfördes i databaserna CINAHL, Medline, Amed och PsycINFO. Totalt användes nio artiklar till litteraturstudien. Analysen var inspirerad av en innehållsanalys.Resultat Kategorierna i resultatet var: Vikten av en god kommunikation, betydelsen av samverkan med patienten och familjen samt sjuksköterskan inom palliativ vård.

Enligt statistik föreligger det en högre frekvens av tonårsfödslar i detta specifika brukssamhälle i jämförelse med en närliggande mellanstorstad.  Det existerar ofta en speciell bruksanda i brukssamhällen där arbete många gånger föredras framför utbildning. Uppmuntrar denna mentalitet till att skaffa barn i ung ålder och vilken betydelse och påverkan har mödrarnas ålder vid barnafödande? Skapar tonårsmammorna sin identitet genom att reproducera mödrarnas livsstil? För att ta reda på detta har fem tonårsmammor blivit intervjuade och fått lämna sin livsberättelse. Intervjufrågorna var uppdelade i tematisk ordning för att få en följsam berättelse. En professionell person som är anställd i en stödgrupp på orten har blivit intervjuad för att få en nyanserad bild av tonårsmammornas situation.

Background: The district nurse's competence description is comprehensive and sets high standards for a wide range of skills. The population's need for health care will rise according to life expectancy, lifestyle diseases and multi-morbidity increases. To graduate as a district nurse, 75 higher education credits are needed and after graduation, the district nurse must have developed both personal qualities and gained skills that makes it possible to work in primary care, child / school health care and home care. Aim: The aim of this study is to highlight the newly qualified district nurse experiences in developing professional identity and describe on how this development affects nursing.Method: In the pilot study a qualitative method with an inductive approach was used, and data collection was made by four semi-structured interviews. The interviews were analyzed using qualitative content analysis.