Examensarbetet undersöker hur mastering påverkar den subjektiva musikuppfattningen. Detta har undersökts med hjälp av ett lyssningstest där testdeltagare i två grupper, ?vana lyssnare? och ?ovana lyssnare?, lyssnat till tre versioner av tre olika produktioner i olika genrer. De tre versionerna är en professionell, en semiprofessionell samt en omastradversion. Testdeltagarna har sedan fått betygsätta produktionen ur ett rent ljudkvalitetsmässigt perspektiv samt motivera varför de betygsatt som de gjort.Resultatet tyder på att musikuppfattningen påverkas beroende på om produktionen är mastrad eller ej för såväl ?vana lyssnare? som ?ovana lyssnare?.

Syftet med den här litteraturstudien har varit att ta reda på mer om olika beteendeproblem hos sällskapskatter: orsaker, frekvens, konsekvenser och hur de kan behandlas. Relevanta artiklar har hittats på PubMed och Web of Knowledge och visar att ängslighet hos katten och katter som klöser sönder möbler är de vanligaste problemen och kan ses hos var sjätte katt. Revirmarkering inomhus, aggressivitet och katter som inte är rumsrena är de problem som kattägare ser som mest allvarliga och alla tre är problem som ägare är mycket benägna att söka hjälp för. Bristande rumsrenhet är den enskilt största orsaken till att en kattägare tar sitt djur till en beteendeklinik. Beteendestörningar hos sällskapskatter kan antingen bero på eller leda till stress hos katten, vilket är en av anledningarna till varför man bör sträva efter att behandla katter med oönskade beteenden så snart som möjligt.

Det psykosociala omvårdnadsbehovet kan vara stort hos kvinnor med bröstcancer. Syftet med studien var att belysa faktorer som påverkar omvårdnaden av kvinnliga bröstcancerpatienter ur ett psykosocialt perspektiv. I litteraturstudien bearbetades tio vetenskapliga artiklar utifrån detta syfte. Resultatet belyste vikten av självhjälp och psykosocialt stöd från närstående i form av coping-strategier samt kommunikation och bemötande. Det belyste även det professionella stödets betydelse genom kommunikation och bemötande samt vikten av ett holistiskt och personcentrerat engagemang.

I sitt dagliga arbete möter sjuksköterskan ständigt olika former av lidande, sorg ochmänniskor som befinner sig i svåra situationer. Sjuksköterskan utsätts för stress ocholika typer av emotionell påfrestning. Forskning visar att emotionell överbelastning kanleda till att sjuksköterskan utvecklar en känslokall distans till patienten. Det är enbalansgång för sjuksköterskan att vara personlig men inte privat i mötet med patienten.För att vården ska bedrivas på ett engagerat och empatiskt sätt bör det finnas ettkänslomässigt engagemang, men ändå med en professionell distans från sjuksköterskansida, för att hon inte ska riskera att bli emotionellt utmattad. Syftet med dennalitteraturstudie var att underöka vilka copingstrategier sjuksköterskor använder sig avför att hantera den emotionella stress de utsätts för i sitt dagliga arbete.

Den legitimerade sjuksköterskan innehar ett ledarskap över den patientnära omvårdnaden i både professionell och juridisk mening. Ett framgångsrikt ledarskap förutsätter ett visst förhållningssätt hos ledaren, vilket i sin tur kan komma att påverka omvårdnadsresultaten. Syftet med litteraturstudien var att beskriva vad som kännetecknar ett framgångsrikt ledarskap hos sjuksköterskan i den patientnära omvårdnaden. Studien genomfördes som en litteraturstudie där sex kvantitativa och sex kvalitativa resultatartiklar låg till grund för litteraturstudiens resultat. Resultatet visar att det fanns vissa kännetecken som bidrog till ett framgångsrikt ledarskap.

 För många personer som drabbas av hjärtinfarkt är det en traumatisk upplevelse och det kan också förekomma problem i dagliga livet lång tid efter infarkten. Syftet med studien var att analysera och beskriva upplevelser av att drabbas av hjärtinfarkt utifrån levd erfarenhet. Datamaterialet har utgjorts av självbiografier och analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalysmetod. Samtliga självbiografier var skrivna av män. Resultatet utgörs av fyra huvudkategorier; Insjuknandet, Vårdrelationen, Behov och Bemästring.

Tidigare forskning har visat att kvinnor uppsöker professionell hjälp oftare än män, detta sägs bero på att kvinnor har lättare att erkänna sig själva som svaga. Syftet var att undersöka om det fanns någon skillnad i hur män och kvinnor bedömde en kollegas arbetsrelaterade stress samt om kollegans kön påverkade bedömningen. Ett urval på 108 yrkesarbetande män och kvinnor från två sektorer valdes ut, deltagarna läste tre vinjetter om en stressad man eller kvinna vars hälsa gradvis försämras på grund av ökad arbetsbelastning. En flervägs mixed ANOVA gjordes med bedömningen av målpersonens arbetsbörda, ohälsa och hjälpbehov som beroendevariabler. Resultaten visade att män uppfattade en kvinnlig kollegas ohälsa och hjälpbehov som större än en manlig kollegas.

Studiens syfte var att undersöka hur förskollärare arbetar med barn som har diagnoser i förskolan, och hur förskollärare går tillväga för att hjälpa barnen, i relation till professionalism. Jag har också valt att undersöka stödet förskollärare får från andra professionella. Jag använde mig av kvalitativ metod och har intervjuat sju förskollärare för att få fram hur deras arbetssätt ser ut med barn som har diagnoser i förskolan samt hur förskollärare ser på sin roll i relation till professionalism. Resultatet visar förskollärares olika syn på diagnos, att de hjälper barn både på egen hand och med hjälp av andra professionella samt erfarenheter av samarbete med andra professionella. Förskollärare beskriver även sin professionella roll och ansvar utifrån barnperspektiv och relation till föräldrar.

This study was built on the concept of Emotional Intelligence (EI) as an ability with four branches, to effectively: (1) perceive (2) reason (3) understand and (4) manage emotions. By closely studying the four processes of EI through eight semistructured interviews with psychologists, counselors, CBT-therapists and psychotherapists, a study of participants' stories from real practice was done and then analyzed and interpreted. The purpose of this study was to get the participants to describe and put words on practical experiences that occur with clients that correspond to the four domains that define the concept of EI according to Mayer et al. (2008) and find out about if their way of "doing" EI gets trained and developed after several years of professional activity. The results shows that the practitioners used all four branches of EI in dialog with the client, both intra- and interpersonal.

Syfte: Vårt syfte är att beskriva vad som karaktäriserar organisationskulturen inom svenska tingsrätter. Metod: Vi har använt oss av en kvalitativ metod för att få en förståelse för kulturen i de studerade organisationerna. Forskningsdesignen under arbetet har varit en fallstudie av två tingsrätter, Lunds- och Nacka tingsrätt. Den datainsamlingsmetod vi använt oss av har varit intervjuer. Slutsatser: Vi har utifrån vår studie bildat oss en uppfattning om vad som karaktäriserar organisationskulturen i svenska tingsrätter.

Syftet med examensarbetet har varit att undersöka hur lärare i förskolan ser på professionalism och hur det återspeglas i arbetet. Syftet var även att öka förståelsen för den professionella förskollärarens betydelse för förskolans verksamhet. Undersökningen byggs på observationer och intervjuer som jämför förskollärarnas handlande gentemot deras uttryckta tankar kring professionalism. Undersökningen är genomförd på en förskola där två olika avdelningar var medverkande. Studien baseras på förskollärarnas individuella roll därför var inte antalet förskolor avgörande för att kunna besvara forskningsfrågorna i undersökningen.

Detta examensarbete visar hur situationen ser ut för de kvinnor i Malmö som har ett tungt missbruk. Vårt syfte är att visa huruvida utsattheten för de kvinnor som missbrukar skiljer sig från de män som missbrukar. Studien visar också på vilka insatser som finns för dem i Malmö idag och vilket behovet är av fler insatser. För att besvara frågeställningarna har vi dels skrivit en kunskapsbakgrund, studerat teorier kring stigma, genus och psykodynamiskt perspektiv och vi har använt oss av kvalitativa intervjuer. Vi genomförde åtta intervjuer med nio informanter som i sitt yrke möter kvinnor med ett tungt missbruk.

Depression är en av de stora folksjukdomarna i Sverige och av män i västvärlden riskerar 20 % någon gång att drabbas av en depression som kräver professionell hjälp. Män med depression har ofta dolda symtom därför är det svårt att upptäcka manlig depression ute i samhället.  Syftet med denna litteraturstudie är att belysa hur depression kan ta sig uttryck hos män och hur vårdpersonal kan vara till stöd. Litteratursökningen har gjorts i Cinahl, PubMed och Psykinfo och resultatet grundas på åtta vetenskapliga artiklar, varv av fem är kvantitativa och tre är kvalitativa. Resultatet presenterades i två huvudkategorier, ?uttryck för depression hos män? och ?hjälp och stöd?.

Denna studie har för avsikt att beskriva och analysera ombildningskonsulters yrkesutövande. Detta genom att undersöka vilka principer som styr deras arbete utifrån Eliot Freidsons (2001) tre institutionella logiker; fri marknadslogik, byråkratisk logik samt professionell logik. För att få en rättvis uppfattning ingår både kritiska och förespråkande källor i studien. Genom intervjuer, internetbaserade källor, artiklar samt publikationer har ombildningskonsultens arbete analyserats och via insamlad empirisk data har ombildningskonsultens arbete placerats i Eliot Freidsons teoretiska modell. Detta möjliggör en vidare förståelse av ombildningskonsulters yrkesutövande.

Syftet med arbetet är att få en bild av hur kunskapsbegreppet påverkar undervisningen av konstämnet i gymnasiet, samt att beskriva vad konstämnet i utbildning kan vara genom att utgå från en möjlig samtida definition av ämnet. Jag använder mig av tidigare forskning på området som dekonstruerar fenomenet konst i utbildning. I min förståelse av materialet tar jag hjälp av Foucaults teorier om makt och Bourdieus förklarande teorier om socialt kapital. Med hjälp av en observation och fem intervjuer undersöker jag hur ämnet undervisas i gymnasieskolan och hur detta påverkar förståelsen av ämnet. Genom en textanalys av Skolverkets styrdokument för Estetiska programmets inriktning bild och form undersöker jag hur konst definieras som kunskapsbegrepp. Sammanfattningsvis pekar resultatet av undersökningen på att konstämnet i utbildning på gymnasieskolan saknar en reell koppling till professionell kunskap inom ämnet.