Majoriteten av idrottsskador inklusive skada på främre korsbandet (Anterior Cruciate Ligament, ACL) uppstår i slutet av träning/tävling när personen tenderar att vara trött. Nuvarande funktionstest inför återgång till idrott efter skada utvärderar ofta individens hoppförmåga i ett icke-uttröttat tillstånd.Syfte: Syftet med följande studie var att se huruvida prestationen i två olika enbenshopp kunde skilja sig mellan före och efter 25 minuters löpning, varav 15 minuter på hög-intensiv nivå och om hopprestationen skiljer sig mellan oskadade och ACL-opererade kvinnor.Metod: Totalt deltog 8 friska kvinnor, utan pågående besvär från nedre extremitet samt 6 färdigrehabiliterade ACL-opererade kvinnor som återgått till sin tidigare aktivitetsnivå. Deltagarna genomförde tester vid två olika tillfällen. Ett Pre-test-tillfälle då inträning av distans- och cross-overhopp samt ett max-pulstest (HRmax) på löpband utfördes. Ett Test-tillfälle där respektive hopp utfördes före och efter cirka 25 minuters löpning varav 15 minuter var på hög-intensiv nivå (>RPE 15 eller >85 % av HRmax).

Syftet med uppsatsen är att ta reda på varför och hur trädgårdsmästare och/eller trädgårdsterapeuter använder gröna miljöer i arbetet med ungdomar som befinner sig i problematiska livssituationer.Studien baseras på fyra e-postintervjuer med tre trädgårdsmästare och en socionom som i sitt arbete möter ungdomar med problem kring; familjeförhållanden, kriminalitet, missbruk, psykisk ohälsa och arbetslöshet.Resultatet visar att gröna miljöer är ett verktyg som hjälper informanterna att stödja ungdomarnas utveckling, dels genom att miljön i sig är hälsofrämjande och dels för att trädgårdsarbetet/aktiviteterna går bra att anpassa efter ungdomarnas förmåga. Detta kräver en professionell handledare som kan se deras förutsättningar och verka både som medmänniska, pedagog och terapeut. Trädgården ger ungdomarna bland annat stärkt självtillit och glädje..

Syftet med denna undersökning är att utifrån studerandes perspektiv, skaffa vetskap om hur kunskap blir meningsfull för den distansstuderande under lärandeprocessen. Denna undersökning är en kvalitativ studie som består av fyra intervjuer med två kvinnor och två män, personer som studerar eller har nyligen studerat på distans. En av intervjuerna genomfördes över datorkommunikation och resterande genomfördes enskilt med personerna. De personliga intervjuerna spelades in med hjälp av bandspelare för att kunna ägna respondenterna största möjliga uppmärksamhet. Under intervjuerna användes en intervjuguide med några huvud-frågor och ett antal stödfrågor.

SammanfattningNyckelgården är ett HVB-hem med inriktning på behandling av föräldrar och barn. Den primära anledningen till att familjer placeras är omsorgsbrist hos föräldrarna. Detta innebär vanligen föräldrarnas svårigheter att kontrollera sina egna känslor och frustrationer, vilket har lett till en oförmåga att prioritera barnens känslomässiga behov. Nyckelgården erbjuder kvalificerad behandling i förälder-barnrelationen och arbetar även med svårigheter knutna till självutveckling, social kompetens och nätverk. Syftet med vår studie var att utvärdera Nyckelgården för att arbetet där ska kunna utvecklas och förbättras.

Syftet med denna studie är att utreda hur arbetet med att bygga förtroende sker i en sektor som drabbats av en akut förtroendekris där det är svårt att definiera produkter eller särskilja sig från konkurrenter. Den teoretiska delen redogör för hur initialt, företagsspecifikt respektive personligt förtroende verkar. Det redogörs även för hur minskad upplevd risk samt hur olika tidsperspektiv påverkar förtroende. För denna studie utgör SEB fallstudieobjekt med anledning av dess profilerade ställning som relationsbanken på marknaden. Data insamlades genom semi- strukturerade personintervjuer på SEB:s Uppsalakontor med fyra olika rådgivare.

Det grundläggande villkoret för dem som arbetar i serviceyrken är att hantera de motstridiga kraven från dels arbetsgivaren och dels kraven från klienterna. I interaktionen med klienterna har de anställda en rad uttalade eller outtalade förväntningar på hur de ska agera, vilket innebär att det i arbetet ingår att hantera och styra både sina egna och klienternas emotionella reaktioner. Studiens syfte är dels att undersöka hur det organisatoriska sammanhanget påverkar hur de anställda hanterar de motstridiga krav de ställs inför, dels att undersöka vilka emotionella konsekvenser interaktionen med klienterna får för de anställda. Utifrån en kvalitativ ansats har detta undersökts på Försäkringskassans kundtjänst för aktivitetsstöd. Resultatet visar att de strategier de anställda använder sig av framförallt är processer av rollövertagande, men att den organisatoriska kontexten i form av graden av distans i interaktionen och möjligheter till reell påverkan över utfallet av denna även den i hög grad villkorar vilka konsekvenser de emotionella aspekterna av arbetet får för de anställda..

I denna uppsats ställer jag mig frågan vilken praktisk kunskap jag har, i min yrkesroll som professionell facilitator.  En professionell facilitator är en för gruppen neutral mötesledare vars huvudsakliga syfte är att planera, förbereda och genomföra arbetsmöten och workshops som bygger på dialog, engagemang och delaktighet. Inte sällan med inriktning på erfarenhetsutbyte och kunskapsutveckling.Men, vad är det jag gör när jag skapar delaktighet och engagemang i en grupp, när jag får deltagarna att se sakfrågan i ett större sammanhang och genom olika metodval ger dem förutsättningar till konstruktiva dialoger? När jag underlättar för deltagare att inte bara närvara fysiskt under ett möte utan säkerställer att alla i gruppen aktivt deltar och bidrar till ett konkret resultat.Uppsatsen har skrivits inom ramen för magisterprogrammet i yrkeskunnande och professionsutveckling vid Linnéuniversitetet i Växjö under våren 2013. Empirin utgörs av de reflekterande texter som jag har skrivit inom ramen för kurserna mellan åren 2011-2013, baserade på 18 års erfarenhet av att leda och facilitera arbetsmöten och workshops. Mina erfarenheter har jag kopplat ihop med de olika teorierna inom ämnesområdet yrkeskunnande och professionsutveckling.Resultatet av uppsatsen vittnar om att mina erfarenheter och min praktiska kunskap har jag fått genom att öva och utveckla en känsla för olika människors och gruppers beteenden.

In today's globalized world it is essential to achieve goal congruence within a multinational corporation despite the distances between the headquarters and subsidiaries. A case study has been performed to examine how control of sales units within a Swedish multinational corporation is achieved. Otley's framework has been used in the study to provide an overall picture of the control system where the analysis is based on five areas: key objectives and goal evaluation, strategies and plans, target setting process, incentives and motivation as well as information flows. To complement this framework, theories of convergence and divergence by Busco et al. have been used as well as theories of hierarchical control and self-control by Holmström.

Den här uppsatsen analyserar informationssajten om depression Depressionslinjen, som ges ut av läkemedelsföretaget Pfizer. Analysen görs enligt Fairclough (2001a; 2001b; 2002). Analysen visar att läsaren/patienten konstitueras som passiv medan SSRI och läkaren konstitueras som aktiva och handlande. Terapi och andra alternativ till läkemedel nämns, men olika diskursiva grepp används som ger intrycket av att dessa kommer i andra hand. Lågt Serotonin framstår som orsak till depression.

Studien berör lärar-elev relationen och har ett socialpsykologiskt perspektiv. Syftet med den-na uppsats är att beskriva och analysera hur lärare arbetar för att skapa relationer till sina ele-ver och vilket ansvar lärarna menar att de har i lärar-elev relationen. Litteraturgenomgången diskuterar faktorer som påverkar hur relationer formas. De fyra faktorerna som används i denna uppsats är samklang i kommunikationen, skam och stolthetskänslor, närhet och distans i relationen och kommunikationsmönster. I litteraturgenomgången belyses även lärares an-svar i relationsarbetet.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva hur professionella tjänsteorganisationer mäter och följer upp prestationer i verksamheten samt vilken funktion som prestationsmätnings-systemet har för implementering och uppföljning av organisationens strategier och mål. Metod: Metodvalet är en kvalitativ studie byggt på undersökningens syfte att bättre förstå hur studieobjektet i detta fall en kunskapsintensiv organisation mäter och följer upp prestationer för att nå sina strategiska mål. Den analytiska processen har utgått från att objektivt undersöka om det finns en överenstämmelse mellan befintlig teori och den empiriska undersökningen. Samtidigt har det varit viktigt att vara öppen för en djupare och subjektiv tolkning av det empiriska materialet för att på så sätt finna nyskapande och meningsfulla insikter inom det undersökta området. Genom att använda en intervjuguide istället för ett detaljerat frågeformulär anser vi att vi har uppnått en större följsamhet under intervjuarbetet samtidigt som respondenterna självständigt har kunnat utveckla sina tankar och åsikter. Slutsatser: Slutsatserna som författarna dragit i denna studie är att professionella tjänsteorganisationer generellt bör använda relativt få indikatorer vid användandet av prestationsmätningssystem för att implementera och genomföra strategier. Bakgrunden är att dessa företag många gånger kännetecknas av komplexa processer som kan vara svåra att styra och följa upp.

Denna studies syfte är att beskriva några sjalbärande kvinnors upplevelser avbemötande inom högskole/universitetsmiljö. Studien undersöker dels bemötande frånlärare och dels bemötande från studiekamrater. För att undersöka detta användskvalitativa intervjuer. Intervjuundersökningens resultat visade på att respondenterna harmycket skilda upplevelser. Några av respondenterna har mycket negativa erfarenheterav bemötande från lärare, andra framhåller att lärarna är ett stort stöd.

Upplevelsen av att vårda en döende person i hemmet är komplex för de närstående och påverkar dem på olika sätt. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa närståendes upplevelser av att vårda en döende person i hemmet. Studien är baserad på 11 vetenskapliga artiklar som analyseras med en kvalitativ manifest innehållsanalys. Analysen resulterade i sju kategorier: Att vilja vårda trots påfrestningar, att vårda i hemmet innebär förändringar, att relationer förändras, att vara isolerad och fången, att få veta eller leva i ovisshet, att få eller sakna stöd, att vara hjälplös inför sjukdomens utveckling och rädd för den kommande döden. Det framkom att närstående kände att det brast i information, stöd och kunskap från professionell vårdpersonal.

Att vara barn till en förälder som drabbats av psykisk sjukdom kan innebära ett svårt lidande. Syftet var att belysa erfarenheter av att växa upp i en familj där en förälder är drabbad av psykisk sjukdom. Litteraturstudien är baserad på åtta vetenskapliga artiklar. Artiklarnas resultat analyserades och resulterade i tre rubriker: att leva i ovisshet, strategier i vardagen och ansvar. I resultatet framkom att psykisk sjukdom hos föräldrar utgjorde stor ovisshet för barnen och att de saknade professionell hjälp.

Denna uppsats handlar om de kreatörer som använder datorn i sitt bildskapande och hur de ser på sitt skapande. Inblicken i deras tankar sker via intervjuer som utförts på distans via internet. För att komplettera intervjuerna har två konstforum analyserats. Den främsta orsaken till att användarna publicerar sina bilder på internetforum är att få kritik från andra användare så att de kan förbättra sitt skapande. Många har svårt att se på sig själva som konstnärer, kanske p.g.a.