Under årens lopp har forskare gradvis introducerat distans som en variabel för att analysera organisatoriska fenomen. De flesta studier fokuserar på att studera distans utifrån ett fysiskt avstånd, vilket ger en ofullständig bild av hur människor faktiskt upplever distans. Under 2000-talet har forskningen kring distans vidareutvecklats och forskare föreslår att distans bör studeras utifrån olika dimensioner, så somstrukturell-, statusbaserad- och psykologisk distans. Då få eller inga studier har undersökt hur eventuella kommunikations- och ledarskapsproblem inom en organisation kan beskrivas utifrån olika dimensioner av distans, ämnar vi att genom en explorativ studie utforska detta. Denna explorativa studie har genomförts genom kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med nio medarbetare på ett större svenskt företag.

Palliativ vård innebär ett förhållningssätt där patientens livskvalitet står i centrum. Vården kännetecknas av en holistisk människosyn där patientens fysiska, psykiska, sociala samt existentiella behov ska tillgodoses. Från sjuksköterskans perspektiv kan palliativ vård bedrivas inom såväl primärvård som slutenvård och omfattningen av det palliativa vårdandet varierar beroende på inom vilket område sjuksköterskan är verksam. Oavsett kontext har sjuksköterskan en relations­skapande funktion och relationen har stor betydelse för patientens välbefinnande. Professionell hållning inom palliativ vård innebär att sjuksköterskan medvetet tillämpar ett empatiskt förhållningssätt.

Antalet geografiskt spridda organisationer växer i takt med den ökande globaliseringen ochdet ligger därmed i tiden att studera fenomenet distansledarskap. Syftet med vår studie är attundersöka hur medarbetare i en organisation inom begravningsbranschen påverkas avdistansledarskap. Vi ämnar bidra till en ökad förståelse för termen strukturell distans ochgenom begreppen fysisk distans, kommunikationskanaler och mängd interaktion mellanmedarbetare och ledare förklara hur medarbetare påverkas av ett ledarskap på distans.Studien visar att medarbetares rutinmässiga arbetsuppgifter inte påverkas av en fysisktfrånvarande ledare men att behovet av en närvarande ledare varierar beroende påmedarbetares personliga arbetslivserfarenhet inom branschen. Studiens resultat visar även attkommunikation och tillgänglighet hos ledaren är nyckelfaktorer i utformningen av ettvälfungerande distansledarskap..

I arbetslivet upplever vi att det finns skillnader, distans, gentemot personer vi träffar och företeelser vi kommer i kontakt med. För att bli effektiva i vårt arbete, behöver vi därför metoder och verktyg för att överbrygga de olika sorters distans som uppstår. Det finns olika kategorier av distans, där fysisk distans och kulturell distans hör till de vanligaste.För att hantera och överbrygga distans i arbetslivet behövs särskilt ledarskap. Detta är dock ett ännu tämligen outforskat ämne. I denna uppsats gör vi en studie hos Nordic Ortopedica AB i Knivsta, ett företag som distribuerar ortopedtekniska hjälpmedel och som arbetar med flera sorters distans i sin verksamhet.

Syftet med studien ?r att bidra med kunskap om hur yrkesverksamma som m?ter v?ldsutsatta personer f?rst?r, utf?r och hanterar arbetets emotionella krav. Studien unders?ker ?ven vilka copingstrategier som anv?nds f?r att hantera emotionell belastning samt hur organisatoriska villkor p?verkar yrkesverksammas m?jlighet till emotionell h?llbarhet i arbetet. 1.

Denna uppsats handlar om ledarskap och hur ledarskap bedrivs på distans.Studien fokuserar på det ledarskap som sker i bemanningsbranschen där konsultchefen leder bemanningskonsulter på distans. I det ledarskap som utövas finns även en påverkan utav en tredje part som går att finna i det kundföretag som hyr in konsulterna. Syftet med uppsatsen är att öka förståelsen för det ledarskap som uppkommer och utövas i bemanningsbranschen och att identifiera de problem som kan uppstå när ledarskapet sker på distans. Vi jämför också distansledarskapet med ett traditionellt ledarskap för att förstå på vilket sätt de skiljer sig i ledarskapets utövande. Slutligen är vårt syfte att få en inblick i hur ett distansledarskap i bemanningsbranschen påverkas när det även är en tredje part involverad..

Bakgrund: Caring (vårdande vård) är kärnan inom nursing (omvårdnad) och det sker i mötet mellan sjuksköterska och patient. Det bygger på en intim, personlig relation som på många sätt påminner och en vänskapsrelation dock skiljer sig denna relation från en autentisk vänskap då det ingår i sjuksköterskans ansvar att sörja för patienten. Att sörja för patienten på ett caring sätt och samtidigt upprätthålla en professionell distans är svårt och sjuksköterskor kan bli för engagerade med exempelvis utbrändhet som följd. Hur detta ska undvikas utan att förlora caring är dock inte utrett. Balansakten mellan närhet och distans är således komplicerad.

En av sjuksköterskans uppgifter efter en patients död är att finnas som stöd för patientens närstående. Sjuksköterskan ska hjälpa dem att bearbeta sorgen och bidra till en känsla av meningsfullhet. Detta kan vara en krävande arbetsuppgift och det är en utmaning för sjuksköterskan att inte involvera sig allt för mycket känslomässigt. Syftet med denna uppsats var att ta reda på hur sjuksköterskan hanterar sorgen som kan kännas efter en patients död. Metoden som användes för att uppnå syftet var en litteraturöversikt med avsikt att få en överblick över forskningsområdet.

Användbarheten av IT-system förbättras ständigt och företag har fokus på att förbättra sina IT-system som företagets kunderna använder då det leder till fler och nöjdare kunder. Annorlunda ser det ut för interna IT-system, alltså datasystem som används av medarbetare och som ska förenkla arbetsuppgifter, effektivisera arbetet eller även möjliggöra att utöva arbetsuppgifter vid en arbetsmiljö på distans. Användbarheten av interna IT-system står inte lika mycket i fokus som användbarheten av kundcentrerade system och istället för att åtgärda brister i användbarheten tvingas medarbetarna att lära sig hantera IT-systemets brister.Utgångspunkten för arbetet var funderingarna över vilken betydelse användbarheten har för ett företag när det gäller interna IT-system vid en arbetsmiljö på distans. Ansatsen var att undersöka om användbarhetsproblem i praktiken leder till att användarna upplever ett IT-system som dåligt i den särskilda situationen av ett arbetsmiljö på distans. I en fallstudie utvärderades ett IT-system som används av försäkringsombud som arbetar på distans med hjälp av en enkätundersökning och användarintervjuar samt hierarkiska uppgiftsanalyser.

En av sjuksköterskans uppgifter efter en patients död är att finnas som stöd för patientens närstående. Sjuksköterskan ska hjälpa dem att bearbeta sorgen och bidra till en känsla av meningsfullhet. Detta kan vara en krävande arbetsuppgift och det är en utmaning för sjuksköterskan att inte involvera sig allt för mycket känslomässigt. Syftet med denna uppsats var att ta reda på hur sjuksköterskan hanterar sorgen som kan kännas efter en patients död. Metoden som användes för att uppnå syftet var en litteraturöversikt med avsikt att få en överblick över forskningsområdet.

Förståelsen för andra människor som krävs för lyckade interaktioner, förklaras i attributionsteorierna "Theory of Mind" och "Simulation Theory. Ett vanligt men ouppklarat fenomen är det fundamentala attributionsfelet, där beteende felaktigt attribueras till inre generella egenskaper. Fenomenet reflekterar en abstrakt mental konstruktion i enlighet med Construal Level Theorys antagande om hur psykologisk distans inverkar på perception. I en modifierad Attitude Attribution Paradigm modell undersöks om spatial distans påverkar det fundamentala attributionsfelet och om skillnader föreligger mellan kvinnor och män. Kort/lång spatial distans primades genom en kontroversiell text, via information om dess kompositionsplats, som fungerade som underlag för bedömning av skribentens åsikt.

I sitt dagliga arbete möter sjuksköterskan ständigt olika former av lidande, sorg ochmänniskor som befinner sig i svåra situationer. Sjuksköterskan utsätts för stress ocholika typer av emotionell påfrestning. Forskning visar att emotionell överbelastning kanleda till att sjuksköterskan utvecklar en känslokall distans till patienten. Det är enbalansgång för sjuksköterskan att vara personlig men inte privat i mötet med patienten.För att vården ska bedrivas på ett engagerat och empatiskt sätt bör det finnas ettkänslomässigt engagemang, men ändå med en professionell distans från sjuksköterskansida, för att hon inte ska riskera att bli emotionellt utmattad. Syftet med dennalitteraturstudie var att underöka vilka copingstrategier sjuksköterskor använder sig avför att hantera den emotionella stress de utsätts för i sitt dagliga arbete.

Syftet med studien är att undersöka huruvida vår motivationsmodell som bygger på Herzbergs tvåfaktorteori, stöds och används av ledare inom organisationen Retail House för att motivera sina anställda på distans.Teoriavsnitten ledarskap på distans och motivation samt vår motivationsmodell ligger till grund för empiri, analys och slutsats. Studien har utförts genom kvalitativa intervjuer med tre företagsrepresentanter från Retail House. Uppsatsen finner att Retail House ledning motiverar sin personal i stor utsträckning enligt vår motivationsmodell. Dock har undersökningen visat att företagets speciella sätt att arbeta försvårar motivationsarbetet för ledningen, snarare än distansen till personalen. Det framkom att de faktorer som är bäst lämpade som motivationsverktyg för Retail House är feedback och lön..

Denna uppsats undersöker hur enhetschefer inom en kommun i Sverige upplever hur distans till sina medarbetare påverkar deras ledarskap samt vilka möjligheter och begränsningar ledarskap på distans medför. Uppsatsen utgår från ett ledarperspektiv och bygger på fyra intervjuer av enhetschefer inom området personlig assistans. Den teoretiska utgångspunkten grundar sig huvudsakligen på Bernard M. Bass teori om transaktionellt och transformerande ledarskap samt John Antonakis och Leanna Atwaters distansbegrepp. Resultatet visar att distans medför möjligheter i form av att utveckla självstyrande medarbetare samt begränsningar i form av insyn, kontroll samt delaktighet.

Förståelsen för andra människor som krävs för lyckade interaktioner, förklaras i attributionsteorierna "Theory of Mind" och "Simulation Theory. Ett vanligt men ouppklarat fenomen är det fundamentala attributionsfelet, där beteende felaktigt attribueras till inre generella egenskaper. Fenomenet reflekterar en abstrakt mental konstruktion i enlighet med Construal Level Theorys antagande om hur psykologisk distans inverkar på perception. I en modifierad Attitude Attribution Paradigm modell undersöks om spatial distans påverkar det fundamentala attributionsfelet och om skillnader föreligger mellan kvinnor och män. Kort/lång spatial distans primades genom en kontroversiell text, via information om dess kompositionsplats, som fungerade som underlag för bedömning av skribentens åsikt.