Läraryrket är idag utsatt för flertalet förändringar som ställer krav på flexibilitet och Professionalitet. Syftet med vår aktionsforskningsstudie var att öka förståelsen kring huruvida yrkesverksamma lärare med lång erfarenhet kan använda praxisnära reflektion som verktyg för att utveckla sin yrkesroll. De åtta gymnasielärare som deltog fick i uppgift att genomföra skriftliga, praxisnära reflektioner under tre veckors tid. Denna period avslutades med en enskild intervju. Vi gjorde sedan en tematisk analys över resultatet för att kategorisera reflektionernas innehåll, samt kopplingar till tyst kunskap.

This essay deals with the complexity that I perceive in the collaboration processes between preschool and parents. In the essay I present my interpretation of two self-perceived situations where my experience has been that the cooperation has not worked satisfactorily for either part. As a basis for my conclusions I use different theories and studies within the domain. My own experiences - both from ten years of working in preschool as well as from an eight-year experience of being a parent also comes into use. The purpose of my essay is to investigate how different horizons of understanding can come into collision, and how limitations in our own understanding of the perspectives of others can complicate collaboration between educators and parents.In the first story I discuss a situation where, in my professional role, I go into a conflict with a parent about how we have chosen to implement some changes.

The purpose of this essay is to describe how probation service officers regard their professional role and their liberty of action within the motivational treatment program, MIK, and the probation organization. To answer the purpose three questions were formulated: 1) Does the probation service organization affect the individual discretion for the probation service officers, and in that case how? 2) Does the motivational treatment program, MIK, influence the probation officers? professionalism and their professional role? 3) What advantages and disadvantages do the probation service officers consider MIK being related to? The method conducted in the study was interviews with five probation service officers in Stockholm. The interviews were combined with a theoretical framework based on themes as organization, professional role, professionalism and motivation. The result showed that probation officers consider themselves to have a relatively high discretion within their work.

Syftet med studien är att ge en uppfattning om vad förskollärare ser som viktigt vid en lämningssituation på förskolan. Studiens teoretiska anknytning bygger på det sociokulturella perspektivet, där språket benämns som viktigt och är betydelsefullt i mötet med andra.De frågeställningar som används i arbetet är en grund för de kvalitativa intervjuer som gjorts med åtta erfarna förskollärare från två olika kommuner, där de forskningsetiska principerna har beaktats.Resultatet visar att de intervjuade är eniga om att ansvaret för lämningssituationerna ligger på förskolläraren. Resultatet visar även att förskollärarens erfarenhet har betydelse för hur mötet mellan förskolan och hemmet blir. Genom erfarenheten ökar förskollärarens förståelse för vårdnadshavares och barns känslor vid en lämningssituation, som i sin tur kan vara avgörande för hur framtida relationer fortskrider. Resultatet påvisar också att det finns möten som kan upplevas mer eller mindre känsliga, vid dessa möten får förskollärarnas barnsyn en stor betydelse.

Coaching har blivit en trend i vårt samhälle och denna studie kan ses som en resa genom ?coachingdjungeln?. Undersökningen består av strukturerade telefonintervjuer blandat med litteratur- och artikelstudier där syftet var att ta reda på i vilken utsträckning NLP ? neurolingvistisk programmering ? förekommer i coaching av arbetslösa och hur det används. Urvalsgruppen finns i 14 av Sveriges 21 län och består av kommunala, privata och statligt anställda jobbcoacher som arbetar med individer som står utanför arbetsmarknaden.

Läraryrket är idag utsatt för flertalet förändringar som ställer krav på flexibilitet och Professionalitet. Syftet med vår aktionsforskningsstudie var att öka förståelsen kring huruvida yrkesverksamma lärare med lång erfarenhet kan använda praxisnära reflektion som verktyg för att utveckla sin yrkesroll. De åtta gymnasielärare som deltog fick i uppgift att genomföra skriftliga, praxisnära reflektioner under tre veckors tid. Denna period avslutades med en enskild intervju. Vi gjorde sedan en tematisk analys över resultatet för att kategorisera reflektionernas innehåll, samt kopplingar till tyst kunskap.

During my one year master in pedagogic science, I was frequently given the impression that depicts the pedagogue?s profession as a rather transcendent talent or, more precisely, a matter of having ?it? or not. It seemed to me, as if the communicative part of the teacher?s specialised skill was more or less undefined in the description of what makes the pedagogue a professional pedagogue. On those premisses, I was led to the aim of this study, which is pursuing the very essence of the profession by discussing how five teachers validate their daily work from a habermasian perspective on communication, society and pedagogy.

Arbetsterapeuten har en ansvarsfull roll som behandlare i mötet med patienten, där denne kontinuerligt måste beakta sitt bemötande för att behålla ett professionellt förhållningssätt. Begreppet professionellt förhållningssätt kan upplevas svårt att sätta ord på, vilket gör det viktigt att lyfta fram samt utforska. Syftet med denna kvalitativa studie är att studera yrkesverksamma arbetsterapeuters upplevelser av professionellt förhållningssätt. Data samlades in genom sex individuella intervjuer med yrkesverksamma arbetsterapeuter inom psykiatri samt hjälpmedelsområdet. Materialet transkriberades, analyserades, kondenserades och sammanfattades med hjälp av Giorgi´s fenomenologiska analysmetod.

Arbetsterapeuten har en ansvarsfull roll som behandlare i mötet med patienten, där denne kontinuerligt måste beakta sitt bemötande för att behålla ett professionellt förhållningssätt. Begreppet professionellt förhållningssätt kan upplevas svårt att sätta ord på, vilket gör det viktigt att lyfta fram samt utforska. Syftet med denna kvalitativa studie är att studera yrkesverksamma arbetsterapeuters upplevelser av professionellt förhållningssätt. Data samlades in genom sex individuella intervjuer med yrkesverksamma arbetsterapeuter inom psykiatri samt hjälpmedelsområdet. Materialet transkriberades, analyserades, kondenserades och sammanfattades med hjälp av Giorgi´s fenomenologiska analysmetod.

I Förskollärarprofessionen ur ett förskollärar- och föräldraperspektiv författad av Jenny Wernberg och Therese Persson, studeras förskollärares och föräldrars syn på och uppfattningar om förskollärarens profession samt likheter och skillnader mellan dem. Vi har även studerat hur läroplanens införande har påverkat förskollärarnas professionalisering. Våra teoretiska utgångspunkter är begrepp som profession, professionalism och professionalisering. Kvalitativa intervjuer och enkäter har legat till grund för denna studie. Förskollärarna har ett helhetsperspektiv och pratar om sin profession och professionalisering på gruppnivå. De fokuserar mycket på läroplanen och vikten av att synliggöra verksamheten för föräldrar.

Syftet med min c-uppsats var att undersöka klienters attityder och förväntningar i bemötandet till socialtjänsten. Jag ville även undersöka varför en del klienter blir självförsörjande medan andra inte blir det och vilka faktorer som kan påverka klienten till självförsörjandet, utifrån socialsekreterarnas perspektiv. För att förstå detta och nå mitt mål så bra som möjligt fokuserade jag mest på socialsekreterare, makt, klient, bemötande, handlingsutrymme, relation och Professionalitet. I denna forskning använd jag mig av ostrukturerade kvalitativa intervjuer. Jag intervjuade tre socialsekreterare på ett socialkontor och fem klienter på en verksamhet som har samarbete med socialtjänsten.

Mötet med närstående till patienter som avlidit är ett stressfyllt möte, både för närstående och sjuksköterskan. Tidigare forskning visade att närstående önskade få tydlig information och söker trygghet hos varandra. Närstående upplevde sjuksköterskan som en stor källa för trygghet och stöd i sorgprocessen. Den Professionalitet och säkerhet hon förmedlar var av stor vikt för närståendes upplevelse av hela vårdtiden. Syftet med studien var att beskriva erfarna intensivvårdssjuksköterskors reflektioner från möten med närstående till patienter som avlidit.

Syftet med examensarbetet är att följa svensklärares resonemang rörande etiska dilemman. På vilka grunder fattar lärarna sina beslut i problemlösandet och kopplas värdegrund, styrdokument och de yrkesetiska principerna till resonemangen? Initialt besvarar intervjupersonerna skriftligen våra frågor och dessa följs upp med muntliga intervjuer. I vår undersökning finner vi att det verkar saknas en koppling mellan lärarnas utbildning och deras resonemang. De lärare med minst yrkeserfarenhet är de som mest kopplar sina resonemang till styrdokument.

Telefonrådgivning av distriktssköterskor är en växande verksamhet. Att möta vårdsökande genom telefonmöten tillhör distriktssköterskans vardag. Emellertid finns det ett behov av mer kunskap om telefonmötet ur ett patientperspektiv, för att bättre kunna förstå de vårdsökandes behov och för att kunna utveckla verksamheten. Syftet med vår studie var att beskriva vårdsökandes upplevelser av mötet med telefonsjuksköterskan på vårdcentral. Studien genomfördes med hjälp av en kvalitativ intervjustudie där datamaterialet utgjordes av åtta intervjuer med vårdsökande som hade fått telefonrådgivning av vårdcentral.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur adoptivföräldrar som adopterat barn internationellt, upplevde sin delaktighet och utsatthet i sin medgivarutredning. Utöver detta undersöktes hur familjerättssekreterare upplever att de kan bemöta adoptivföräldrar utifrån ett professionellt förhållningssätt. För att besvara studiens syfte användes en kvalitativ ansats där sex personer intervjuades, fyra stycken adoptivföräldrar respektive två familjerättssekreterare. Det empiriska materialet tolkades utifrån teorier som omfattade makt och roller inom det professionella arbetet med människor. Resultatet visade att det fanns delade uppfattningar bland samtliga respondenter angående tankarna om delaktighet, utsatthet, bemötande och professionellt förhållningssätt.