Bakgrund: Att arbeta som sjuksköterska innebär ständiga möten med människor av olika etnisk bakgrund. I sin Profession har sjuksköterskan en rad olika lagar och etiska riktlinjer att följa, vilket kan bli problematiskt att förhålla sig till i möten med patienter som inte talar språket och har en annan kulturell bakgrund. För att kunna ge god omvårdnad och främja hälsa visar tidigare studier på att sjuksköterskan behöver ha ett visst kulturmedvetet tankesätt och kompetens. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka sjuksköterskans erfarenheter av att motivera till hälsofrämjande åtgärder hos icke svensktalande patienter. Metod: Empirisk intervjustudie med stöd från en strukturerad intervjuguide med öppna frågor. Insamlat material analyserades enligt riktlinjer för kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Sjuksköterskornas uppfattning av hälsofrämjande åtgärder innefattade livsstilsförändringar och egenvårdsråd.

Syfte: Syftet med f?religgande studie ?r att bidra med kunskap om hur l?rare i G?teborg hanterar misstankar om v?ldsutsatta barn, vilket kan ge en ?kad f?rst?else kring vilka resurser som ?r betydelsefulla f?r l?rare i arbetet. Det specifika syftet ?r unders?ka vilka k?nslor och tankar som uppst?r bland l?rare vid misstankar om v?ldsutsatta barn. Teori: Teorierna som vi valt att analysera materialet utifr?n ?r emotion management, emotional labour, feeling rules och communities of coping. Metod: Studien har genomf?rts med en kvalitativ metod. Vi genomf?rde semistrukturerade intervjuer med sju l?rare verksamma i l?g- och mellanstadiet i G?teborg stad f?r att unders?ka vilka k?nslor och tankar som uppst?r hos dem vid misstankar om v?ldsutsatta barn. Resultat: Huvudresultaten av studien ?r att l?rare anv?nder sig av emotionella strategier vid misstankar om v?ldsutsatta barn.

Sjuksköterskestudenter får tidigt i utbildningen lära sig att de ska ta hänsyn till patientens sociala sammanhang. Faktorer som genus, etnicitet och ålder lyfts upp som väsentliga i omvårdnaden, men verktyg som kan hjälpa sjuksköterskan att resonera kring dessa faktorer är få. Ett av genusvetenskapens grundläggande begrepp, intersektionalitet, undersöker vad faktorer som exempelvis genus, etnicitet och ålder kan ha för påverkan på människors liv och upplevelser. Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka hur sjuksköterskan kan använda sig av ett intersektionellt perspektiv i praktiserandet av god omvårdnad. Med hjälp av ett teoretiskt ramverk innehållande personcentrerad vård och intersektionalitet önskar denna litteraturstudie att begripliggöra hur intersektionalitetsbegreppet kan appliceras på sjuksköterskans Profession, med målet att främja jämlik hälsa och sjukvård.

Bakgrund: Sjuksköterskor har ett etiskt ansvar för sina handlingar och bedömningar i vården. Etisk kompetens utgör en del av sjuksköterskans Profession.Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att undersöka hur den etiska kompetensen hos sjuksköterskan beskrivs.Metod: Denna litteraturöversikt grundas i tolv vårdvetenskapliga artiklar vilka har lästs upprepade gånger. Nyckelfynd har kunnat identifieras avseende den etiska kompetensen hos sjuksköterskan. En sammanfattning av varje studie utfördes för att sedan utmynna i en sammanställning där två huvudteman urskildes. Därefter bildades nya underteman vilka presenterar resultatet.Resultat: I resultatet beskrivs den etiska kompetensen med dess komponenter.

Intensivvårdens komplexa natur innebär att det dagligen uppstår situationer som skapar moralisk stress hos sjuksköterskan och det finns i hennes Profession, en vilja i att göra rätt och göra gott. Syftet var att belysa faktorer som intensivvårdssjuksköterskan upplever frambringa moralisk stress vid omvårdnad av svårt sjuka patienter. Metoden som användes var en litteraturstudie, där 10 artiklar inkluderades efter kvalitetsgranskning. Traditionell innehållsanalys användes för att få fram koder ur materialet. Resultatet som framkom var tre huvudkategorier som belyste de faktorer som påverkade sjuksköterskans upplevelse av moralisk stress.

As a student during my studies, I have been told about entrepreneurs who have red numbers in their financial statements, and there is a forest machine operator shortage in Sweden. The basic idea of this thesis was to examine the underlying factors that may have caused the problems described above. The aim of this thesis was to investigate the factors that create stress and job satisfaction as a forest machine operator. The study was performed as a comparison between forest companies own harvesting teams and entrepreneur teams to investigate if there are any differences in stress and job satisfaction between the two different types of team. The study was conducted in collaboration with SCA Skog. The material for this study was collected by doing interviews with SCA's harvesting teams. A total of 27 forest machine operators were interviewed, divided into a total of 10 separate harvesting teams. It was very similar between the different type of teams, which situations the operators experienced stress.

Denna uppsats har till syfte att ta reda på vilken funktion vårdpersonal respektive anhöriga till demenssjuka anser att tv-tittande har för demenssjuka som vårdas på demensboende.Uppsatsen bygger på följande frågeställningar: hur beskriver de båda kategorierna av intervjupersoner funktionen av tv-tittande, utifrån sin Profession respektive sina upplevelser? Hur förhåller sig den valda teoretiska modellen, uses & gratifications, till tv-tittande på demensboenden?Undersökningen har en kvalitativ ansats och genomfördes med hjälp av intervjuer. Fyra personer som arbetar i ledande befattning för vårdpersonal vid demensboenden intervjuades samt fyra anhöriga till demenssjuka. Demensboendena är belägna i fyra olika kommuner ? två i Uppsala län och två i Stockholms län.

Bakgrund: Sjuksköterskan har enligt kompetensbeskrivningen och ICN:s etiska kod ett ansvar att förespråka patienten. Begreppet advocacy myntades i USA under 1970-talet och sedan dess har begreppet diskuterats i litteraturen. Advocacy innebär att sjuksköterskan ska kunna uttyda patientens önskemål, kommunicera med patient och närstående, försäkra sig om patientens säkerhet, respektera och beskydda patientens rättigheter och tala samt agera på uppdrag av patienten.Syfte: Syftet är att beskriva faktorer som påverkar sjuksköterskan i rollen som patientens förespråkare. Metod: En litteraturstudie baserad på 13 vetenskapliga artiklar, varav tio kvalitativa och tre kvantitativa. Resultat: Författarna fann i det analyserade materialet, fyra huvudfaktorer som på olika sätt påverkade sjuksköterskan i rollen som förespråkare.

Syfte: Studiens syfte var att deskriptivt beskriva förskrivningar av Fysisk aktivitet på Recept (FaR®) i Primärvården i Landstinget Uppsala Län (LUL) 2009.Metod: Insamlad data från förskrivare, på 26 vårdcentraler i LUL, erhölls i form av utdrag ur journalsystemet Cosmic. Data bestod av avidentifierade recept vilka sammanställdes med hjälp av variabler i Excel. I Cosmic registreras data från receptet om patienterna (kön, ålder), ordinationen (förskrivningsorsak, träningsform, typ av aktivitet, intensitet, duration), förskrivarens Profession, vårdcentral samt förekomst av ordination med hänvisning till stöd av friskvårdslots.Resultat: Under 2009 förskrevs 883 FaR ut i primärvården i LUL. Detta motsvarar totalt 0,55 % av alla de som besökt vårdcentral i primärvården med en spridning på vårdcentralnivå mellan 0,04 % till 2,45 %. Medelåldern för hela populationen är 49 år (åldersspann 18-86 år).

BAKGRUND: Alla personer inom sjuksköterskans omgivning är en del av den psykosociala arbetsmiljön. Sjuksköterskor, patienter och övrig personal i arbetsomgivningen är med och skapar miljön och utvecklas av den. Sjuksköterskan har en stor betydelse för hur den psykosociala miljön ser ut på till exempel sjukhusavdelningar och äldreboenden.  SYFTE: Syftet var att belysa den psykosociala arbetsmiljöns påverkan i sjuksköterskans arbete. METOD: Är en litteraturöversikt med 14 vetenskapliga artiklar av både Kvalitativ och kvantitativ design. RESULTAT: De främsta faktorerna som påverkar sjuksköterskors arbete och välbenfinnande är stress, tidsbrist, brist på uppskattning och extra arbete som inte hör till sjuksköterskans Profession.

Den här uppsatsen tar sin utgångspunkt i att social sammanhållning är mycket viktigt för militära förband för att de ska kunna fungera i den varierande arbetsmiljö de är tvungna att arbeta i. undersökningen syftar till att studera de praktiska metoder och strukturer som Förvarsmakten använder sig av för att skapa starka arbetslag och öka den sociala sammanhållningen. Som teoretiskt ramverk används Durkheims religionsbegrep det heliga och de profana, totem och ritualer. Totem är de symboler som grupper av människor använder för att visualisera det de anser är heligt samtidigt som dessa symboler identifierar individen som bär dem till gruppen. Ritualer har den egenskapen att de för människor närmare varandra och sätter oss i rörelse.

En vetenskapsjournalists främsta källa är forskare. Relationen mellan en journalist och forskare kan utstå en rad olika prövningar vad gäller språkliga, metodologiska och sociala kulturskillnader. Relationen mellan dessa två grupper har studerats för att ta reda på vilka de främsta svårigheterna är och vilka åtgärder som kan vidtas för att främja den. Den här uppsatsen är en jämförande studie mellan hur svenska och amerikanska vetenskapsjourn-alister ser på och hanterar relationen till forskare. Syftet är att ta reda på vilka förutsätt-ningarna är för en god relation mellan vetenskapsjournalister och forskare så att det journalistiska uppdraget kan genomföras.

The aim of this study is to show how some persons with one of the Swedish national minority languages as mother tongue use a library with regard to their mother tongue and culture. The research questions are: How do Sami-speaking, Finnish-speaking and Meänkieli-speaking (Tornedalen Finnish-speaking) persons use a library with regard to their mother tongue and their culture? What aspects do they find important in this use? As a theoretical frame I have used Marianne Andersson and Dorte Skot-Hansen?s model of the functions of the local library and Will Kymlicka?s theory of the value of maintenance of minority cultures. The study is a qualitative user study. Deep interviews have been conducted with 9 persons with Finnish, Meänkieli or Sami as mother tongue.The results show that the main use of the library is as a cultural centre and the most frequently used service is borrowing of literature.

Sexualiteten är en integrerad del av oss alla, men trots det är detta ett ämne som alltförofta negligeras i vården. WHO fastställde 1975 att problem med sexualiteten ärviktigare och mer genomträngande för individers hälsa än vad man tidigare tillstått.PLISSIT är en samtalsmodell som är användbar när man skall prata om sexualitetoch den är ett ramverk för att underlätta samtalet. Denna litteraturstudies syfte var attta reda på vad PLISSIT-modellen innebär och hur sjuksköterskan kan använda sig avden när hon eller han skall prata om sexualitet med patienten. Frågeställningar somskall besvaras är när det är lämpligt att ta upp frågor av sexuell karaktär och vemsansvar det är att ta upp frågor kring sexualitet, vad det finns för hinder och möjligheterhos sjuksköterska respektive patient och hur man kan formulera frågor på PLISSIT-modellens olika nivåer. Studien grundar sig på 15 vetenskapliga artiklar ochmetoden har varit en blandning av deduktiv och induktiv ansats med PLISSITmodellenskategorier som utgångspunkt.

Betyg och bedömning är ett område som ständigt diskuteras i skolans verksamhet. Nya läroplaner och kursplaner tillkommer och det är upp till lärarna att anamma dem. Det är upp till lärarna att tolka kursplanerna de ska jobba med och det ställer krav på lärarna för att undervisningen, bedömningen och betygsättningen ska bli så rättvis som möjlig. Syftet med denna studie var att undersöka hur lärare i idrott och hälsa på gymnasieskolor i södra Sverige jobbar med betyg och bedömning och vilken syn de har på detta, samt deras syn på den senaste kursplanen i idrott och hälsa (Gy11). För att ta reda på detta genomförde jag åtta kvalitativa intervjuer med lärare i idrott och hälsa från gymnasieskolor i södra Sverige.