Background For patients in need for psychiatric care who refuse treatment, coercive care might be necessary due to The Law of Psychiatric Compulsory Care, LPT. The purpose of this law is to make sure the patient later on will be able to increase autonomy. The most frequent patients in coercive care suffer from psychosis, heavy depression or having high risk of committing suicide. One of the most important tasks in the nurse Profession is to increase patients? autonomy.

In Adult Education-Restaurant students often have a negative attitude towards the subject of math. Often mathematics is associated with what experiences the students had of this subject in elementary school - experiences that many times reduce the motivation for the same that is so frequent in the catering industry, in different contexts. Mathematics more or less unconsciously permeates restaurant Profession at large, and as a chef you must realize the importance of mathematics in your daily work in the kitchen. The purpose of the work is to develop the mathematics lesson weight and volume by planning and designing more stimulating lessons accommodated in the kitchen - combining calculation problems with the work in a real kitchen environment. The aim is to help increase the students? motivation for and understanding of the importance of mathematics in the kitchen work. An action-oriented research method was used where students in a survey were asked to answer questions about their previous experiences with mathematics and how they themselves thought that motivating lessons on mathematics in cooking should be designed. The survey revealed that the majority of the students thought that the mathematics lessons weight and volume preferably should take place in the kitchen.

Lärarkåren är en yrkeskår vars status är omdiskuterad. Yrket är inte Professionellt i samma utsträckning som t.ex. läkaryrket, utan är istället att betrakta som semiProfessionell. Yrket har under 1900-talet genomgått en Professionaliseringsprocess och har under historien rört sig närmare eller längre ifrån att uppfylla kriterierna för att räknas som en Profession. Denna studie utforskar denna Professionaliseringsprocess genom att undersöka diskussioner av elevproblem i lärarförbundets medlemstidning under perioden 1950-2010 och det är diskussionernas diskursiva grund som analyseras och detta med fokus på vilka som uttalar sig, hur påståenden legitimeras och med vilken blick problemen betraktas.

The concept competence is considered to be difficult to define. Therefore, it may be problematic to define competence in business and to evaluate the level of skills of employees (Thomsen, 2010). In this study the aim has been to identify key competencies for employees working as purchasers for Skanska Nordic Procurement Unit (NPU). These key competencies will afterwards help Skanska NPU to evaluate purchasers? level of competence.The theoretical framework of the study consists of three different parts.

Syfte: Uppsatsens syfte är att få övergripande insikt i revisorers åsikter gällande avskaffandet av revisionsplikt i små- och medelstora företag. Vidare ämnar vi analysera revisorernas attityd till den förändring som avskaffandet kommer att resultera i och jämföra denna med Professionens, staten och Danmarks attityder. Analysen kommer att resultera i en förklaring av orsakerna till revisorernas inställning. Metod: Vi använder oss av en abduktiv samt deskriptiv ansats. Vi samlar in empiri genom kvalitativa intervjuer som är semi-strukturerad och utifrån empirin når vi sedan slutsatser.

The purpose of this thesis is to contribute to the understanding of the work of school librarians with pupils with dyslexia. In addition, the study investigates the cooperation between school librarians and pedagogues concerning the pupils with dyslexia. The two theoretical points of departure are: theory of Profession and a model of cooperation built upon Louise Limberg?s and Lena Folkesson?s three categories of librarians? experiences of cooperation with teachers. Qualitative semi- structured interviews with eight qualified librarians constitute the empirical material.

Syfte: Att kartlägga samt analysera förändringar inom ekonomistyrningsområdet avseende controllerns roll, arbetsområde och styrmedel i svensk praktik Metod: En webb-baserad enkät skickades ut till 1000 controller i Sverige. Enkäten var utformad som en replikat från studien av Scapens et al (2002). Kvantitativa och statistiska metoder användes vid bearbetning av materialet Teoretiska perspektiv: Vi utgår ifrån att externa strukturella processer, s.k. förändringsdrivare, utvecklade av Lukka och Granlund (1998), som genom ekonomiska, normativa och tvingande tryck, samt efterliknelseprocesser, skapar homogeniserande praktiker i controllerns arbete. Slutsats:Några signifikanta skillnader mellan service- och industrisektorn i Sverige avseende controllerrollen, arbetsområdet och styrmedel kunde inte verifieras.

AbstractAt a time when the discussion of feminism is hot in the media, in the schools and in the cottages so I have been interested in how feminist worlds order might look like and what are the roads there. There are plenty of barriers in the community, some of them you easily could influence.This essay problematize and define the problems behind the difficulties of reaching a feminist world order, but also the factors that are important to achieve this world order. How colonization that began several hundred years ago spread and secured the patriarchal society and its influence all the way to the society of today. But even more immediate factors, on how we ourselves are involved in shaping our society in terms of where we live, how we educate ourselves, and what jobs we choose. Status symbols in society as economics, Profession and political influence are all to be reckoned with when it comes to influencing society.

Detta är ett examensarbete med narrativ ansats vilken bygger på en självbiografi där en sjuksköterska beskriver sin upplevelse av att vara patient och en bok där fem sjuksköterskor blivit intervjuade om sina upplevelser av att vara patienter. Syftet med examensarbetet var att ta reda på hur sjuksköterskan upplever det att vara patient. För att kunna förstå sjuksköterskans syn och upplevelser beskrivs i avsnittet bakgrund begreppen förförståelse, caritas och caring samt en redogörelse för vad sjuksköterskans Profession innebär. Analysen resulterade i tre huvudkategorier med tillhörande underkategorier vilka presenteras i resultatet. De är följande: Upplevelsen av bemötandet, Det vårdande mötet, Erfarenheter av kommunikation och Att känna sig särbehandlad.

Enligt arbetsmiljölagen ska arbete planläggas och anordnas rätt, så att det kan utföras i en säker och sund miljö. Trots det inträffar arbetsplatsolyckor i Sverige av olika anledningar. Ett uppdrag har tilldelats författaren för att öka förståelsen för hur anställda på Peab Anläggning AB i Region Mellansverige anser att företaget kan nå sitt mål att halvera antalet arbetsplatsolyckor till år 2017. Sex semistrukturerade intervjuer genomfördes med anställda på företaget. Intervjuerna transkriberades och analyserades genom en manifest innehållsanalys.

Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera hur det multiProfessionella teamet vid avdelningen luftburen intensivvård på Akademiska sjukhuset i Uppsala samordnas, samt om detta ställer särskilda krav på samordningen. De frågor som uppsatsen ämnar besvara är vad som händer när utomstående Professioner som inte vanligtvis arbetar inom sjukvården ska medverka i ett sjukvårdsteam samt vilka särskilda krav denna situation ställer på samordningen. För att besvara frågorna har tidigare forskning inom samordning, samarbete, multiProfessionella team samt kultur i främst en sjukvårdskontext använts. En fallstudie genomfördes på avdelningen för luftburen intensivvård vid Akademiska sjukhuset i Uppsala där åtta intervjuer genomfördes med Professioner på avdelningen. Intervjuerna kompletterades med en observation samt dokumentation.

Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera hur det multiProfessionella teamet vid avdelningen luftburen intensivvård på Akademiska sjukhuset i Uppsala samordnas, samt om detta ställer särskilda krav på samordningen. De frågor som uppsatsen ämnar besvara är vad som händer när utomstående Professioner som inte vanligtvis arbetar inom sjukvården ska medverka i ett sjukvårdsteam samt vilka särskilda krav denna situation ställer på samordningen. För att besvara frågorna har tidigare forskning inom samordning, samarbete, multiProfessionella team samt kultur i främst en sjukvårdskontext använts. En fallstudie genomfördes på avdelningen för luftburen intensivvård vid Akademiska sjukhuset i Uppsala där åtta intervjuer genomfördes med Professioner på avdelningen. Intervjuerna kompletterades med en observation samt dokumentation.

Bakgrund: Homosexuella personer i världen får ofta erfara diskriminering, känslor av otrygghet, homofobi, fördomar och exkluderande bemötande från vårdpersonal i samband med vårdmöten. Heteronormativt bemötande är vanligt i samhället, vilket bland annat innebär ett antagande om att människor är heterosexuella. Sjuksköterskan skall i sin Profession se till varje individ och behandla alla patienter lika. Till grund för detta finns olika styrdokument och lagar som ska säkerställa att mänskliga rättigheter följs. Syfte: Syftet med studien var att undersöka vuxna homosexuella kvinnor och mäns erfarenheter och upplevelser av vårdmöten.

The main purpose of this paper is to describe and analyse how social worker on a specific Social Service Agency describe their experiences. My focus has been to concentrate on social worker, whose task is related to young people. The paper is presented from three different themes; work assignments, Professional roles and projects in life. The central questions are; Which are the socialworker´s main tasks? How does the social worker see himself in his Professional role? Have their expectations been fulfilled? Where do they get their motivation from? Which are the reasons why the job as social worker is so strenuous? I have interviewed four social workers (semi-structured interviews), and a qualitative method is used.

I den här studien behandlas uppfattningar av förskollärares yrkesProfessionalitet från förskollärare, ansvariga för förskoleverksamheten under rektorerna, pedagogiska utvecklingsledare och skolchef. Syftet är att beskriva och undersöka uppfattningar inom förskolväsendet av vad som görs för att höja förskolläraryrkets Professionalitet gällande den kunskapsbas som är specifik för ett yrke. Studien utgår från en artikel skriven av Mats Ekholm (2004) där han presenterar en sociologisk syn på Professionalitet och där vi valt att titta på uppfattningar av vad som görs inom det han kallar den specifika kunskapsgrunden, alltså den kunskapsbas som är specifik för ett yrke.Studien har använt sig av fenomenografisk analys för att undersöka material från 14 st. semistrukturerade intervjuer som belyser tre områden av vad som görs inom den specifika kunskapsgrunden: det omgivande samhällets förståelse, förskollärarnas kunskaper i sitt yrke samt kopplingen till forskning. Resultaten visar att det finns många och stora variationer av uppfattningar inom dessa tre områden.