Vi har gjort en fallstudie av hur rehabiliteringen har fungerat för tvÄ kvinnor anstÀllda i en svensk kommun. Syftet med denna studie har varit att ta reda pÄ om rehabilitering tillbaka till arbetslivet skiljer sig Ät mellan tvÄ kvinnor med liknande medicinska besvÀr i denna kommun. Kvinnor i vÄrdyrket fÄr ofta förslitningsskador och som följd blir mÄnga sjukskrivna. Vi vet av tidigare forskning att det Àr yngre mÀn i stÀder som ÄtergÄr till arbete i högre grad Àn kvinnor. PÄ landsbyggden kommer sÀllan kvinnor tillbaka till arbetslivet efter sjukskrivning.

Bakgrund och problem:Belöningssystem alltid varit ett styrverktyg dÀr ledning med dess hjÀlp försökt att bidra till att medarbetare blir motiverade till att öka sin produktivitet och pÄ sÄ sÀtt bidra till organisationens lönsamhet. Men att försöka förstÄ de icke-ekonomiska effekterna av olika belöningssystem har bidragit till att försöka skapa en ökad förstÄelse för organisatorisk rÀttvisa. Vad gÀller monetÀra ersÀttningar i ett belöningssystem sÄ Àr det viktigt att förstÄ att rÀttvisefrÄgor utgör en viktig del av de olika anstÀllningsförhÄllandena i organisationen. Utan denna förstÄelse kan det uppstÄ ogynnsamma situationer. Detta har lett oss till uppsatsens problemformulering: Vad har upplevd rÀttvisa för pÄverkan pÄ attityder kring monetÀra ersÀttningar i ett belöningssystem?? Vad kan monetÀra ersÀttningar fÄ för upplevda beteendemÀssiga konsekvenser?Syfte:Rapportens huvudsakliga syfte Àr att beskriva och förklara attityder kring monetÀra ersÀttningar i ett belöningssystem.

Ett hÄllbart byggande har de senaste Ären blivit allt viktigare sett ur ekonomiska och miljömÀssiga perspektiv. Det har bland annat resulterat i högre krav pÄ byggnadens energianvÀndning vilket bl a förutsÀtter en god lufttÀthet. De hÄrdare ekonomiska kraven har Àven lett till en ökad produktivitet vilket har resulterat i byggande med högre prefabriceringsgrad. En hög prefabriceringsgrad kan förkorta byggtiden och effektivisera byggandet. En utmaning Àr att kunna kombinera en lufttÀt byggnad med en hög prefabriceringsgrad.

Bakgrund och problem: Belöningssystem anvÀnds i dagslÀget av de flesta organisationer. Genomatt motivera de anstÀllda fÄr företaget ökad kvalitet, produktivitet och effektivitet. DÀrför Àr det avstor vikt för företag att anvÀnda sig av belöningssystem som stimulerar medarbetarna pÄ rÀtt sÀttoch motiverar denna att jobba mot företagets uppsatta mÄl, mÄlkongruens. Utformningen avbelöningssystem Àr dock en av företagets svÄraste frÄgor och det finns mÄnga problem som kanuppstÄ. Det intressanta Àr att se hur de undersökta fallföretagen har lyckats med sittbelöningssystem och vad som motiverar de anstÀllda att arbeta mot mÄlkongruens.Syfte: Att undersöka om medarbetarna och ledare har samma uppfattning om hur medarbetarnasarbetsmotivation pÄverkas av det rÄdande belöningssystemet inom tvÄ svenska storbanker, samt vadsom kan tÀnkas motivera de anstÀllda att arbeta mot företagets mÄl och skapa en sÄ kalladmÄlkongruens.AvgrÀnsning: Vi kommer att avgrÀnsa oss till styrinstrumentet belöningssystem.

Begreppet arbetslinjen spelar en central roll i dagens arbetspolitiska debatt. Begreppet sÀgs generellt sett innebÀra att arbete Àr önskvÀrt och bör skapas och arbetsmarknadspolitiskt att aktiva ÄtgÀrder bör prioriteras framför passiva. Varför arbetslinjen efterstrÀvas Àr dock inte lika tydligt.Genom att analysera dagens riksdagsdebatt om arbete ur ett diskursanalytiskt perspektiv Àmnar denna uppsats kartlÀgga diskurser om arbete och arbetslinjen och dÀrmed öka förstÄelsen för vad man pratar om nÀr man pratar om arbetslinjen. Diskursanalysen kompletteras med teorier om arbete och politik för att sÀtta resultaten i ett sammanhang som kan ge svar pÄ varför arbetslinjen intar en sÄ pass central roll.Studien visar att de olika Äsikterna om arbete i debatten spelar mycket liten roll i instÀllningen till arbetslinjens vara; denna instÀllning Àr odelat positiv. Partier erbjuder olika förklaringar till varför arbete Àr önskvÀrt, dÀr den mest dominerande diskursen definierar arbetet som individens möjlighet.

Lönearbete utgör en vÀsentlig del av de flesta mÀnniskors liv. DÀrför Àr det viktigt för individen och samhÀllet att det finns mening med arbetet, och att det upplevs som meningsfullt. Barnmorskor tillhör en yrkeskategori som upplever sitt arbete som meningsfullt. Syftet med denna kvalitativa intervjustudie var att undersöka vad sex kvinnliga barnmorskor upplever som meningen med sitt arbete ur ett individ- och samhÀllsperspektiv samt vad de upplever som meningsfullt i arbetet. Genom en fenomenologisk metod framstÀlldes essensen frÄn barnmorskornas upplevelser.

Bakgrund och problem:Belöningssystem alltid varit ett styrverktyg dÀr ledning med dess hjÀlp försökt att bidra till att medarbetare blir motiverade till att öka sin produktivitet och pÄ sÄ sÀtt bidra till organisationens lönsamhet. Men att försöka förstÄ de icke-ekonomiska effekterna av olika belöningssystem har bidragit till att försöka skapa en ökad förstÄelse för organisatorisk rÀttvisa. Vad gÀller monetÀra ersÀttningar i ett belöningssystem sÄ Àr det viktigt att förstÄ att rÀttvisefrÄgor utgör en viktig del av de olika anstÀllningsförhÄllandena i organisationen. Utan denna förstÄelse kan det uppstÄ ogynnsamma situationer. Detta har lett oss till uppsatsens problemformulering: Vad har upplevd rÀttvisa för pÄverkan pÄ attityder kring monetÀra ersÀttningar i ett belöningssystem?? Vad kan monetÀra ersÀttningar fÄ för upplevda beteendemÀssiga konsekvenser?Syfte:Rapportens huvudsakliga syfte Àr att beskriva och förklara attityder kring monetÀra ersÀttningar i ett belöningssystem.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur arbetslösa ungdomar med socialbidrag som deltar i ett aktiveringsprogram uppfattar verksamheten samt om de anser att insatsen ökar deras chanser till arbete och höjer deras kompetens. FrÄgestÀllningarna behandlade Àven ungdomarnas upplevelser av att vara arbetslösa och socialbidragstagare samt deras attityder till arbete. En kvalitativ metod anvÀndes och fyra ungdomar deltagande i Kliv1 i SödertÀlje intervjuades. Studien hade ett samhÀllsperspektiv och utgick frÄn Baumans teoretiska begrepp konsumtionskultur.Resultatet visade att det ansÄgs som pÄfrestande att vara arbetslös och svÄrt att fÄ arbete i dagens samhÀlle. TvÄ instÀllningar till arbete och försörjning framkom.

Utvecklingen mot mÄngkulturella samhÀllen har inneburit en ökande förekomst av företeelser som frÀmlingsfientlighet, diskriminering, rasism etc. I detta arbete försöker jag belysa skolans roll i motverkandet av dessa problem och undersöka pÄ vilket sÀtt skolan Àr betydelsefull för det mÄngkulturella samhÀllet, hur skolan hÀri övergripande skall arbeta och vilka problem skolan möter i detta arbete..

Studiens övergripande syfte Àr att belysa och gestalta det sociala stöd respektive sociala tryck personer sjukskrivna för utmattningsdepression anser sig uppleva frÄn omgivningen, vad gÀller bÄde att vara sjukskriven och att ÄtergÄ till arbete. Undersökningen genomfördes med hjÀlp av kvalitativ metod, och sex personer som var sjukskrivna för utmattningsdepression intervjuades individuellt. Resultatet visar att de sjukskrivna upplever en komplex blandning av bÄde press och stöd i processen att ta sig tillbaka till arbetslivet. Stödet, oftast i form av förstÄelse och undvikande av press, upplevs frÀmst frÄn personer i individens nÀra omgivning, medan pressen att ÄtergÄ till arbete oftast relateras till personer och grupper pÄ lÀngre avstÄnd. Störst press att ÄtergÄ till arbetet upplevdes frÄn den "samhÀlleliga" normen "att göra rÀtt för sig", men Àven omgivningens okunskap och brist pÄ förstÄelse upplevdes som en press. .

Jag har jÀmfört tvÄ elevgrupper i skolÄr tre med avseende pÄ hur de kommunicerar matematik i grupp vid problemlösning. Den ena gruppen arbetade laborativt och den andra icke laborativt. I undersökningen anvÀnde jag mig av tvÄ olika undersökningsmetoder, observation och enkÀtstudie. Observation anvÀndes för att skaffa kunskap om hur eleverna kommunicerar och enkÀtundersökning anvÀndes för att ta reda pÄ elevernas attityder kring laborativt arbete och grupparbete. Resultatet av observationer visade att kommunikationen i bÄda grupperna handlade i stort sett om uppgifterna.

Syftet med vÄr studie var att ta reda pÄ, hur kvinnliga respektive manliga förskollÀrare uppfattar sitt arbete ur ett genusperspektiv. ForskningsfrÄgorna fokuserade pÄ vilka uppfattningar förskollÀrarna har om kvinnligt och manligt, hur dessa uppfattningar grundlÀggs men Àven hur dessa pÄverkar förskollÀrarnas pedagogiska arbete. Vi lÀste in oss pÄ tre olika genusteorier och tre olika lÀrandeperspektiv. I vÄr undersökning anvÀnde vi oss av kvalitativa intervjuer och genomförde intervjuer med tre kvinnliga och tre manliga förskollÀrare, som arbetar i förskola. Resultatet visade, efter bearbetning, att det inte finns sÀrskilt stora skillnader mellan mÀns och kvinnors genusuppfattningar.

I detta arbete försöker jag belysa om pedagoger anvÀnder sig av forskares resultat dÄ de planerar sitt arbete med barns sprÄkutveckling. Jag synar ett samverkansomrÄde och en skolas sprÄkutvecklingsprojekt. Jag kommer fram till att pedagoger har en stor teorikunskap men att deras egna erfarenheter Àr mer betydelsefulla. Om forskare och praktiker kan mötas i ömsesidig respekt för varandras kunskap och bÄda parter Àr delaktiga i forskningsprocessen, nÄs den bÀsta utvecklingen..

Under de senaste Ärtiondena har hÀlsan hos barn i skolÄldern förÀndrats. SkolhÀlsovÄrden i Sverige ska arbeta förebyggande mot de hÀlsoproblem och livsstilssjukdomar som kan drabba barn och ungdomar i skolan. Syftet med denna studie var att undersöka vilken kunskap som lÄg- och mellanstadielÀrare har om det arbete som sjukgymnasten gör eller kan göra inom skolan. EnkÀter skickades till lÄg- och mellanstadielÀrare i tre kommuner med skolsjukgymnast. Resultatet visade att mindre Àn hÀlften av lÀrarna visste om att skolsjukgymnasten fanns.

Malnutrition Àr ett stort problem hos Àldre patienter, och leder till ett antal följdsjukdomar, förlÀngda vÄrdtider samt en ökad dödlighet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskans arbete med att förebygga malnutrition hos Àldre patienter pÄ sjukhus eller Àldreboenden, samt att beskriva de olika tillvÀgagÄngssÀtt som finns för att identifiera riskpatienter. Metoden var litteraturstudier dÀr tio kvantitativa artiklar granskats med avseende pÄ vetenskaplig kvalitet. Resultatet visar att sjuksköterskors arbete med att förebygga malnutrition frÀmst bör inriktas pÄ tvÄ omrÄden; omvÄrdnadsÄtgÀrder och screening. Resultatet presenteras utifrÄn sex teman.