Syftet med studien var att beskriva lÄngtidssjukskrivna kommunalanstÀllda kvinnors egna erfarenheter av vad som har varit betydelsefullt för deras ÄtergÄng till arbete. Den undersökta gruppen bestod av fem kvinnor frÄn tvÄ förvaltningar i en kommun i Norrbotten. Kvinnorna hade varit sjukskrivna frÄn Ätta mÄnader till Ätta Är. De har varit tillbaka i arbetet cirka ett och ett halvt Är. Kvinnorna Àr alla tillbaka i arbete 50% eller mer.

Studiens syfte var att undersöka hur personer med lindriga kognitiva funktionshinder ser pÄ arbete som fenomen. Metoden var kvalitativ med en fenomenologisk ansats. För att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna intervjuades 6 personer, 2 kvinnor och 4 mÀn, som hade arbetspraktik eller arbetsverksamhet genom ett företag som arbetade utifrÄn ISA-metoden. Personerna hade alla lindriga kognitiva funktionshinder. Teoretisk ram var normaliseringsprincipen, Social role valorization och andra aspekter pÄ normali-sering.

Uppsatsen syftar till att förstÄ unga, arbetande akademikers reflektioner kring att uppnÄ balans mellan fritid och arbete. Genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer har vi undersökt och fÄtt större inblick i problemomrÄdet utifrÄn vÄra sex intervjupersoner upplevelser. Resultatet av vÄr undersökning visar att vÄra intervjupersoner upplever att de har balans. Balansen uppnÄr de genom en klar grÀnsdragning mellan arbete och fritid och att anvÀnda fritiden till rekreation, ÄterhÀmtning och umgÀnge med familj och vÀnner. DÄ vÄra intervjupersoner Àr nya pÄ arbetsmarknaden och har lagt mycket tid och pengar pÄ utbildning, har de som mÄl att utvecklas inom sitt yrke.

Titeln pÄ arbete Àr; Du och jag i ett socialt samspel, en vision eller verklighet?Syftet med detta arbete Àr att undersöka om individintegrerade elever Àr en del av helheten i klassen sett ur ett socialt perspektiv. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod, det vill sÀga att vi har gjort en intervjuundersökning som ligger till grund för resultatet och diskussionen. Vi har anvÀnt oss av teoretikern Vygotskij samt den socialpsykologiska teorin.I resultatet har vi kommit fram till slutsatser som pekar mot att den individintegrerade eleven inte Àr en del av helheten i klassen sett ur ett socialt perspektiv. Det framkommer i resultatet att lÀrarna anser att de behöver mer resurser i sitt arbete med individintegrerade elever för att kunna frÀmja den sociala gemenskapen.

Bakgrund: Globalisering har medfört ökad konkurrens, vilket har stĂ€llt högre krav pĂ„ svenska företag. Företagen mĂ„ste stĂ€ndigt utvecklas för att kunna behĂ„lla sin konkurrenskraft, och företagen kan bemöta den hĂ„rda konkurrensen genom en utflyttning av verksamheten till utlandet eller utveckling pĂ„ hemmaplan. EU-utvidgningen har medfört förbĂ€ttrad kommunikation mellan företag och medborgare i medlemslĂ€nderna, vilket i sin tur har bidragit till det ökade intresset för de Östeuropeiska lĂ€nderna. MĂ„nga svenska företag vĂ€ljer att flytta till Estland pĂ„ grund av den geografiska nĂ€rheten, tillgĂ„ng till nya marknader och strĂ€van efter kostnadsreducering.Problem: Är etablering i lĂ„glönelĂ€nder ett lyckat alternativ för svenska smĂ„företag?Syfte: Att studera skillnader mellan svenska företag som producerar i Sverige och i Estland.

Typ 2 diabetes Àr den vanligaste diabetesformen i Sverige och har samband med vÄr vÀllevnad. Tidigare studier visar att sjukdomen Àr mer vanlig bland fysiskt inaktiva och bland mÀnniskor med ett ökat energiintag. Syftet med studien var att kartlÀgga sjuksköterskans hÀlsofrÀmjande arbete i primÀrvÄrden vid typ 2 diabetes. En kvalitativ intervjustudie anvÀndes för att samla data. Fem sjuksköterskor frÄn olika vÄrdcentraler i gamla Skaraborgs lÀn deltog.

GymnasielÀrarnas syn pÄ laborativt arbete som en integrerad del av undervisning inom teknikorienterade Àmnen.

Stora förÀndringar har skett inom byggandet i Sverige, industrialiseringen av samhÀllet har lett till att allt fler mÀnniskor flyttat in till stÀderna, vilket i sin tur har lett till ett allt större bostadsbehov. PÄ senare tid har kraven pÄ produktivitet, effektivare materialadministration och CAD-projektering ökat, vilket har medfört en större förtillverkning av allt fler bygg- och installationskomponenter. Det har i sin tur lett till att ett nytt industriellt byggande med större variationsmöjligheter har utvecklats.Detta examensarbete Àr utfört Ät Lundqvist TrÀvaru AB, som Àr ett litet familjeÀgt industriellt företag som tillverkar yttervÀggelement i trÀ, men som vill öka sin omsÀttning och konkurrenskraft genom att Àven börja tillverka större vÀggelement som Àr mer fÀrdigstÀllda. Syftet med arbetet Àr att i samarbete med Lundqvist TrÀvaru utveckla ett storblockssystem för modulbyggande av fritidshus. MÄlet Àr att utforma ett antal vÀggblock som företagets kunder sedan kan kombinera ihop pÄ valfritt sÀtt till en fÀrdig byggnad.UtifrÄn att ha studerat ett antal fritidshustillverkare i Sverige samt företagets frÀmsta konkurrenter har ett antal gemensamma och attraktiva byggnadsdrag kunnat sammanstÀllas.

VÄr frÄgestÀllning Àr följande; Influeras företag i sitt praktiska HR-arbete av HRM-filosofin?PrÀglas HRM-filosofins aktiviteter av ett stereotypt kvinnligt eller manligt ledarskapssÀtt? Har de eventuella HRM-influenserna i ett företags praktiska HR-arbete samma proportion som HRM-filosofin i stort, gÀllande aktiviteternas prÀgel av ett stereotypt kvinnligt eller manligt ledarskapssÀtt? Om HRM-filosofin influerar ett företag, vilka aktiviteter anammas eller förkastas, varför och vilka konsekvenser kan detta fÄ, sett utifrÄn ett genusperspektiv? Som fallföretag har vi valt SEB. Vi har i vÄr undersökning bl a kommit fram till att banker influeras av HRM-filosofin i sitt praktiska HR-arbete. Vi har Àven iakttagit att HRM-filosofins aktiviteter prÀglas av ett stereotypt kvinnligt ledarskapssÀtt och sÄ Àven de delar av HRM-filosofin, som bankerna har anammat..

Bakgrund och problem:Belöningssystem alltid varit ett styrverktyg dÀr ledning med dess hjÀlp försökt att bidra till att medarbetare blir motiverade till att öka sin produktivitet och pÄ sÄ sÀtt bidra till organisationens lönsamhet. Men att försöka förstÄ de icke-ekonomiska effekterna av olika belöningssystem har bidragit till att försöka skapa en ökad förstÄelse för organisatorisk rÀttvisa. Vad gÀller monetÀra ersÀttningar i ett belöningssystem sÄ Àr det viktigt att förstÄ att rÀttvisefrÄgor utgör en viktig del av de olika anstÀllningsförhÄllandena i organisationen. Utan denna förstÄelse kan det uppstÄ ogynnsamma situationer. Detta har lett oss till uppsatsens problemformulering: Vad har upplevd rÀttvisa för pÄverkan pÄ attityder kring monetÀra ersÀttningar i ett belöningssystem?? Vad kan monetÀra ersÀttningar fÄ för upplevda beteendemÀssiga konsekvenser?Syfte:Rapportens huvudsakliga syfte Àr att beskriva och förklara attityder kring monetÀra ersÀttningar i ett belöningssystem.

Mitt syfte med uppsatsen Àr att undersöka hur elever och deras lÀrare vÀrderar estetiskt arbete och hur det estetiska arbetet fungerar i praktiken. I uppsatsen belyser jag estetiskt arbete som Àmne och metod och jÀmför styrdokument med forskning och mitt undersökningsresultat. Jag har pÄ ett kvalitativt sÀtt intervjuat fyra elever i en Ärskurs fem samt deras lÀrare för att analysera resultatet utifrÄn urvald kunskapsbakgrund, mitt syfte och mina frÄgestÀllningar i uppsatsen. Resultaten visar att eleverna upplever de enklast mÀtbara Àmnena som viktigast och ser frÀmst estetisk kunskap relevant ifall den i framtiden ska praktiseras inom ett yrke eller för eget behov. Drama uppfattas frÀmst som retorisk fÀrdighetstrÀning dÀr fokus pÄ resultat skuggar arbetsprocessen.

AB Sandvik Coromant Àr en del i Sandvik Tooling och har huvudkontoret i Sandviken. Sandvik Coromant tillverkar hÄrdmetallskÀr och verktyg för skÀrande bearbetning. Produktionsenheten i Gimo Àr den största tillverkaren av Sandvik Coromants produkter. Syftet med examensarbetet Àr att förbÀttra dagens koncept kylvÀtskeapplicering pÄ en Coromant U-borr. Genom en förbÀttrad kylvÀtskeapplicering fÄs en bÀttre kyleffekt och en gynnsammare spÄnevakuering.

SkÄdespelarens arbete kan delas upp i tvÄ delar ? repetitionsperioden och spelperioden. Det som Àr meningsfullt för en skÄdespelare pÄ en institutionsteater Àr att repetera teater framför att spela teater. Det innebÀr att publiken saknar mening i skÄdespelarenas relation till sitt arbete. En förklaring till det Àr att ?bilden? av skÄdespelaren som utvald, uppskattad och sjÀlvförverkligande reproduceras bÀttre bland kollegor Àn av en publik.

Denna uppsats handlar om hur nÄgra pedagoger beskriver att de arbetar tematiskt med yngre barn och vad de grundar sitt tematiska arbete pÄ. Mina frÄgestÀllningar var: Hur beskriver pedagogerna att de arbetar tematiskt? Vad grundar pedagogerna sitt tematiska arbete pÄ? För att fÄ reda pÄ detta valde jag att intervjua tre pedagoger som Àr verksamma i förskolan och i förskoleklass. Alla tre pedagoger arbetar regelbundet tematiskt med yngre barn. Min slutsats Àr att det blir skillnader i det tematiska arbetssÀttet, beroende pÄ vilken teori man vÀljer att utgÄ ifrÄn eller vilket synsÀtt man har.

I ett samhÀlle dÀr relationer, Àven sÄdana av icke romantisk karaktÀr, har en central roll imÀnniskors liv Àr det viktigt att försöka förstÄ vad som ligger till grund för individers engagemangi relationer. The Investment Model sÀger att engagemang i relationer ökar dÄ individerupplever ökade belöningar, minskade kostnader, fÀrre attraktiva alternativ samt att deinvesterat mycket i relationen. I föreliggande tvÀrsnittsstudie undersöktes 61 grundskolelÀrarei Göteborgs Stad, med hjÀlp av the Investment Model, angÄende upplevt engagemang tillsitt arbete via ett frÄgeformulÀr. Studien visade att grundskolelÀrare med lÀngre anstÀllningstidupplever att de investerat mer i sitt arbete Àn vad de med kortare anstÀllningstid angav..