Sökresultat:
92 Uppsatser om Produktiva frćgor - Sida 2 av 7
Den italienska vÀrlden ur ett svenskt och ett rumÀnskt perspektiv -en komparativ lÀromedelsanalys av ett svenskt och ett rumÀnskt lÀromedel i italienska
Syftet med arbetet Àr att undersöka skillnaderna och likheterna mellan det svenska lÀromedlet i italienska, Adesso 2, och det rumÀnska lÀromedlet i italienska, Limba italiana, Äk 2, för att se hur den italienska vÀrlden avspeglas i de olika typer av texterna och hur den kommunikativa förmÄgan karakteriserar de tal- och skrivövningarna. Metoden som jag anvÀnder Àr en komparativ textanalys av tvÄ lÀromedel. Med hjÀlp av denna metod vill jag beskriva och analysera innehÄllet i texterna utifrÄn ett produkt- och ett processperspektiv samt beskriva och analysera de interaktiva och produktiva övningarna med fokus pÄ den kommunikativa förmÄgan som lyfts fram i dem. Min slutsats Àr att det finns bÄde skillnader och likheter mellan de tvÄ lÀromedlen i italienska. De tvÄ lÀromedlen skiljer sig frÄn varandra pÄ grund av det produkt- och processperspektivet som kÀnnetecknar texterna och liknar tack vare innehÄllet som kommer fram i bÄde texterna och övningarna..
Löneskillnader mellan inrikes och utrikes födda : En surveyundersökning om löneskillnader
Arbetsteam har blivit en allt mer vanlig tillÀmpad organisationsform pÄ dagens arbetsplatser. Att utforma bra metoder för att stödja arbetsgruppers utveckling Àr dÀrför av stor vikt. Group Development Questionnaire (GDQ) Àr en metod framstÀlld för att arbeta med grupper ur ett utvecklingsperspektiv. Denna studie utvÀrderar resultaten av GDQ-interventioner som genomförts pÄ tolv svenska arbetsgrupper, i syfte att undersöka om positiva förÀndringar skett i grupperna. Resultaten visade inte pÄ nÄgra större signifikanta förÀndringar i gruppernas fasutveckling.
Unga mÀnniskors upplevelser av att leva med inflammatorisk tarmsjukdom
Inflammatoriska tarmsjukdomar (IBD) kan leda till ett brett spektrum av symtom och pÄverka mÄnga omrÄden i de drabbades liv. MÄnga fÄr diagnosen i sin ekonomiskt och socialt mest produktiva Älder. Syftet med studien var att belysa unga mÀnniskors upplevelser av att leva med IBD. Metoden som anvÀndes var en litteraturstudie dÀr sju vetenskapliga artiklar ingick. Artiklarna baserades pÄ kvalitativa studier och materialet var inhÀmtat genom intervjuer.
Miljöredovisning : Granskning av Ätta internationella företags redovisning och utveckling
Arbetsteam har blivit en allt mer vanlig tillÀmpad organisationsform pÄ dagens arbetsplatser. Att utforma bra metoder för att stödja arbetsgruppers utveckling Àr dÀrför av stor vikt. Group Development Questionnaire (GDQ) Àr en metod framstÀlld för att arbeta med grupper ur ett utvecklingsperspektiv. Denna studie utvÀrderar resultaten av GDQ-interventioner som genomförts pÄ tolv svenska arbetsgrupper, i syfte att undersöka om positiva förÀndringar skett i grupperna. Resultaten visade inte pÄ nÄgra större signifikanta förÀndringar i gruppernas fasutveckling.
Designkriterier för produktiva vÄtmarker: hur bör framtidens biogasproducerande vÄtmarker se ut?
Denna litteraturstudie syftade till att identifiera olika design- och skötselkriterier för anlagda vÄtmarker vars huvudsyfte Àr att producera biomassa till biogastillverkning. Syftet var Àven att utveckla en planeringsmodell för att sÀkra att alla aspekter som Àr viktiga beaktas i processen. Dessa aspekter inkluderar placering, utformning, val av vÀxtlighet, reglering av vattennivÄer och utformning av vÄtmarkens skörde- och skötselregim. Rapporten behandlar ocksÄ kriterier för att sÄdana vÄtmarker Àven ska kunna leverera ekosystemtjÀnster, sÄsom kvÀve- och fosforavskiljning, biologisk mÄngfald och fiske. Resultatet visar att det gÄr att kombinera en del av dessa med skörd med hjÀlp av mindre förÀndringar i designen.
UtvÀrdering av Group Development Questionnaire-interventioner pÄ svenska arbetsgrupper
Arbetsteam har blivit en allt mer vanlig tillÀmpad organisationsform pÄ dagens arbetsplatser. Att utforma bra metoder för att stödja arbetsgruppers utveckling Àr dÀrför av stor vikt. Group Development Questionnaire (GDQ) Àr en metod framstÀlld för att arbeta med grupper ur ett utvecklingsperspektiv. Denna studie utvÀrderar resultaten av GDQ-interventioner som genomförts pÄ tolv svenska arbetsgrupper, i syfte att undersöka om positiva förÀndringar skett i grupperna. Resultaten visade inte pÄ nÄgra större signifikanta förÀndringar i gruppernas fasutveckling.
Design av materialhanteringssystem vid MetaSphere Technology
PÄlagt skratt Àr nÄgot som har anvÀnts i hela tevens historia och anvÀnds Àn idag. FrÄn början fick man inspirationen frÄn radions tidiga dagar dÄ man ofta spelade in sina program eller shower framför en publik. Det pÄlagda skrattet har funnits i din teveapparat i nÀstan 70 Är, men i din radio hör du det aldrig. Varför inte det? Mitt examensarbete syftar till att göra ett humorprogram i radio med pÄlagt skratt och undersöka vad folk tycker om detta grepp i radio.
PÄlagt skratt i radio: Fungerar det?
PÄlagt skratt Àr nÄgot som har anvÀnts i hela tevens historia och anvÀnds Àn idag. FrÄn början fick man inspirationen frÄn radions tidiga dagar dÄ man ofta spelade in sina program eller shower framför en publik. Det pÄlagda skrattet har funnits i din teveapparat i nÀstan 70 Är, men i din radio hör du det aldrig. Varför inte det? Mitt examensarbete syftar till att göra ett humorprogram i radio med pÄlagt skratt och undersöka vad folk tycker om detta grepp i radio.
VÀrdering under osÀkra förhÄllanden
Bakgrund: Kapital allokeras till produktiva investeringar pÄ basis av uppskattad avkastning hos dessa och dÀrför Àr det viktigt att kunna göra sÄ rÀttvisande vÀrderingar som möjligt. I praktiken Àr detta dock svÄrt eftersom mÄnga investeringar omgÀrdas av hög osÀkerhet. Syfte: Uppsatsens syfte Àr att ge ett bidrag till diskussionen om hur tillgÄngar vÀrderas under speciellt osÀkra förhÄllanden. AvgrÀnsningar: Med tillgÄngar avses anlÀggningstillgÄngar. Med speciellt osÀkra förhÄllanden avses situationer dÄ variabler som framtida kassaflöden och tillgÄngens livslÀngd inte Àr kÀnda.
TrÀdgÄrdsdesign i södra Kalifornien
TrÀdgÄrdar Àr inte bara till för den visuella upplevelsen utan handlar Àven om den fysiska anvÀndningen. Det kulturella sÀttet att se pÄ trÀdgÄrd utvecklas över tid i Kalifornien. Först frÄn det medicinska, symboliska, meditativa och erfarenhetsmÀssiga studerandet frÄn missionstrÀdgÄrdarna, till det odlade och produktiva under kolonialtiden för att vidare bli en yta för nöje under tidiga delen av 1900-talet. Under efterkrigstiden blev det sedermera en plats dÀr familjens alla aktiviteter kom i fokus. Kalifornien kom att utvecklas i en aldrig tidigare skÄdad takt.
Yrkeselevers lÀrande inom Energi och Miljö : En jÀmförelse mellan olika undervisningssÀtt pÄ Fordonsprogrammet
Syftet med uppsatsen var att undersöka kunskapsmÀssiga skillnader inom ett avgrÀnsat avsnitt inom Naturkunskap A mellan tvÄ grupper av gymnasieelever som undervisades utefter olika pedagogiska synsÀtt. Vidare undersöktes elevernas egna reflektioner kring sitt lÀrande och vilka övriga fÀrdigheter de upplevde sig ha utvecklat och om det framkom nÄgon skillnad mellan grupperna. Metoden för studien var att dela upp eleverna i grupper varav en undervisades genom katederundervisning och en arbetade projektbaserat och Àmnesintegrerat. EnkÀter genomfördes för att belysa vilka förkunskaper som fanns initialt och sedan för att undersöka hur kunskapsutvecklingen sÄg ut ur ett kortsiktigt och ett lÄngsiktigt perspektiv. Intervjuer med ett urval av eleverna genomfördes ocksÄ för att fÄ information om elevernas upplevelser av sitt eget lÀrande samt vilka fÀrdigheter de ansÄg sig ha utvecklat.
Granknytning i medelÄlders och Àldre bestÄnd i sydöstra Sverige ? en myt eller mÀtbara effekter?
Den produktiva skogsarealen i Sverige som Àr grandominerad utgörs av 9,5 miljoner ha(Skogsstyrelsen 2011). Varav knappt 0,2 miljoner ha stÄr pÄ torr mark (personlig kommunikation Göran KÀmpe, 2015). Problematiken i södra Sverige Àr att gran planteras pÄ allt för torra marker, eftersom att tall anses för osÀkert pga av betestrycket av vilt. I undersökningen utreds om och nÀr tillvÀxten avtar för granen pÄ torrare marker i sydöstra Sverige med hjÀlp av bestÀmning av stÄndortsindex (SI). HöjdtillvÀxten har, med hjÀlp av borrning/kapning pÄ olika trÀdhöjder, rekonstruerats i granbestÄnd för en hel omloppstid. Detta har utförts pÄ tvÄ olika lokaler dÀr tall hade varit det naturliga valet och dÀr granen bedöms lida av vattenbrist. FokusomrÄdet Àr ifall höjdtillvÀxten och SI avtar för granen pÄ tall/torra marker under omloppstiden, som kan ses som en indikation pÄ granknytning.Resultatet visar att granbestÄnden har ett betydligt högre stÄndortindex i ungskogsfasen jÀmfört med nÀr bestÄndet Àr Àldre.
Imperiet förkroppsligat: Förenta Nationernas sekretariat som imperiell byrÄkrati
AbstractVÀrlden förÀndrades 1989. Det sovjetiska samhÀllssystemets kollaps befÀste i mÄngas ögon liberalismens och den fria marknadsekonomins seger över de socialistiska ideologierna. Vad som emellertid förbisÄgs av mÄnga författare vid denna tidpunkt, var den parallella framvÀxten av ett nytt globalt imperium. Detta imperium var resultatet av marknadsekonomins gradvisa expandering över vÀrlden, som med östblockets fall, slutligen konsoliderades över hela vÀrlden.I vÄr uppsats har vi undersökt detta imperiums maktlogik, genom att utröna vilken roll Förenta Nationernas sekretariat spelar inom det vÀrldsomspÀnnande maktsubjektet. Detta har gjorts i tvÄ steg, dÀr vi först fokuserar pÄ sekretariatets repressiva makt; dess utslÀtning av subjektiviteter, och sedan dess produktiva makt; dess konstruerande av legitimitet.
Biologisk mÄngfald bland ÄkerogrÀsen. En fÀltstudie av tvÄ Äkrar : en konventionellt och en ekologiskt odlad
Den biologiska mÄngfalden Àr viktig inom lantbruket. Jordbrukslandskapets mÄngfald Àr vacker för mÀnniskan att se pÄ och spÀnnande och rogivande att vistas i. MÄngfalden innehÄller Àven en genbank som kan bli mycket etydelsefull i framtiden. Dessutom innebÀr oftast en rik mÄngfald bland ogrÀsen Àven en rik mÄngfald bland insekter och andra djur, dÀribland skadeinsekternas predatorer, vilket bidrar till produktiva Äkrar. OgrÀsens mÄngfald pÄ Äkern beror till stor del pÄ geografiskt lÀge, klimat och berggrund.
Skötsel för tallskog i TjÀderbergets mÄngfaldspark
Tallskogarna i Norrland har genomgÄtt en strukturförÀndring det senaste Ärhundradet. Minskningen av skogsbrÀnder tillsammans med ett intensivare skogsbruk har gjort dagens tallskogar homogena, enskiktade och död ved har blivit en bristvara. StrukturförÀndringarna har lett till minskad biologisk mÄngfald i skogarna. En del i SCA:s naturvÄrdsarbete för att gynna den biologiska mÄngfalden Àr öppnandet av mÄngfaldsparker. En mÄngfaldspark Àr ett omrÄde pÄ minst 500 ha dÀr halva arealen avsatts för naturvÄrd.