Syfte: Vårt syfte är att, med två teoretiska ansatser som verktyg, analysera och illustrera servicemötet för att ge en fördjupad bild och en bättre förståelse för servicemötet som fenomen.Frågeställningar: - Vilka faktorer påverkar servicemötets kvalitetsaspekter för serveringspersonal och restauranggäst? - Hur kan ett dramaturgiskt perspektiv tänkas förtydliga bilden och underlätta förståelsen för restaurangens servicemöten? - Hur definieras ett positivt servicemöte och hur kan dessa uppfattningar tolkas? - På vilket sätt kan det statiska och individfokuserade perspektivet kompletteras med det dynamiska och Processuella för att ge en tydligare bild och en djupare förståelse för servicemötet?Metod: Vi har använt oss av en abduktiv ansats där kvalitativa djupintervjuer ligger till grund för vårt resonemang i uppsatsen. Den kvalitativa undersökningsmetoden är bäst lämpad för vår undersökning då vårt syfte är att nå en djupare kunskap om servicemötet och vad som sker i interaktionen mellan servicegivaren och servicemottagaren.Slutsatser: Förväntningar på service och kvalitet förändras under servicemötets gång. Subjektiva uppfattningar och föreställningar ger servicemötet ett innehåll av spontanitet och individuella krafter. Vår studie visar att på liknande sätt som gästen tar med sig föreställningar och förväntningar tar även personalen med sig föreställningar och förväntningar till servicemötet.

 I den här uppsatsen undersöks hur mycket och på vilket sätt Sverigedemokraterna nämns och uttalar sig i TV4Nyheterna före och efter att de valdes in i riksdagen 2010. En kvantitativ och en kvalitativ ansats har kombinerats för att undersöka två tremåndersperioder, en under 2008 och en under 2012. Vidare studeras framingen av nyheter, vem står för framingen och vem som sätter agendan, journalister eller politiker. Även inramningen av Sverigedemokraterna studeras. Teoretiskt ligger modellen för agenda-setting till grund för stora delar av resonemanget. Även teorier kring nyhetsvärdering, journalistikens beskrivningsmakt, framing och TV:s genomslagskraft bygger upp den teoretiska ramen. I den kvantitativa delen tillämpas en kvantitativ innehållsanalys av samtliga inslag som berör immigration och integration i Rapport, Aktuellt och TV4Nyheterna under de tidigare nämnda tidsperioderna.

I framställningen redogörs för och analyseras vinnande leverantörs talerätt i mål om överprövning av offentlig upphandling. Talerätten för vinnande leverantör är sprungen ur Högsta förvaltningsdomstolens (HFD) praxis varför tyngdpunkt ligger på analys av denna samt av kammarrättspraxis utifrån klagorätt i förvaltningsprocessen, samt ytterligare Processuella frågor såsom förhandlingsprincipen, processram, rättskraft och processekonomi. Vidare diskuteras talerättsfrågan utifrån unionsrättens krav på effektiva rättsmedel. Syftet är att klargöra gällande rätt avseende talerätt för vinnande leverantör och att problematisera talerätten utifrån frågor som uppkommit i praxis och frågor som ännu inte prövats av överrätt.Enligt unionsrätten har varje berörd leverantör rätt till ett effektivt prövningsförfarande för offentliga upphandlingar, vilket i Sverige utgörs av ansökan om överprövning hos förvaltningsrätten. Vinnande leverantör kunde tidigare inte försvara sin tilldelning inom ramen för en konkurrents ansökan om överprövning.

Den materiella processledningen utgör ett officialintrång i parternas dispositionsrätt och är ett inkvisitoriskt element i en processform som annars präglas av kontradiktionsprincipen. Mot bakgrund av att institutet är främmande för den kontradiktoriska processformen uppkommer naturligt frågan om varför institutet skall existera.Den materiella processledningen syftar till att avhjälpa parts fel och brister vid utformandet av sin talan. Processledningen delas traditionellt in i en formell och en materiell del. Denna indelning ter sig främmande, då såväl den formella som den materiella processledningen syftar till att handläggningen av rättegången ska fungera på bästa möjliga vis, varför den egentliga gränsen mellan instituten då suddas ut.Dispositionsprincipen skall utgöra den dominerande delen av en rättegång. Processledningen skall verka som ett komplement därtill för att rätten, i första hand, skall kunna effektivt föra fram en talan till avgörande och prövning av det som parten vill ha prövat.

Bakgrund: I takt med att konsumenters preferenser har förändrats, har företag fått överge massproduktion till förmån för produktionssystem som bättre avspeglar konsumenternas ökade krav på flexibilitet. Ett sätt för att överbrygga denna utmaning är att implementera lean production. Även om detta sätt att producera på har tydliga fördelar för dagens företag, verkar lean production även kunna medföra problem i avseende på att kombinera med den befintliga, i många fall, traditionella styrningen i företaget. En del av styrningen som verkar vara speciellt svår att kombinera med implementeringen av lean production rör mätningen av produktionen. Vid en närmare granskning visar det sig att det råder vissa motsättningar mellan traditionell mätning och lean production som kan påverka företagets beslutsfattande negativt.

Bakgrund: I takt med att konsumenters preferenser har förändrats, har företag fått överge massproduktion till förmån för produktionssystem som bättre avspeglar konsumenternas ökade krav på flexibilitet. Ett sätt för att överbrygga denna utmaning är att implementera lean production. Även om detta sätt att producera på har tydliga fördelar för dagens företag, verkar lean production även kunna medföra problem i avseende på att kombinera med den befintliga, i många fall, traditionella styrningen i företaget. En del av styrningen som verkar vara speciellt svår att kombinera med implementeringen av lean production rör mätningen av produktionen. Vid en närmare granskning visar det sig att det råder vissa motsättningar mellan traditionell mätning och lean production som kan påverka företagets beslutsfattande negativt.

Den materiella processledningen utgör ett officialintrång i parternas dispositionsrätt och är ett inkvisitoriskt element i en processform som annars präglas av kontradiktionsprincipen. Mot bakgrund av att institutet är främmande för den kontradiktoriska processformen uppkommer naturligt frågan om varför institutet skall existera.Den materiella processledningen syftar till att avhjälpa parts fel och brister vid utformandet av sin talan. Processledningen delas traditionellt in i en formell och en materiell del. Denna indelning ter sig främmande, då såväl den formella som den materiella processledningen syftar till att handläggningen av rättegången ska fungera på bästa möjliga vis, varför den egentliga gränsen mellan instituten då suddas ut.Dispositionsprincipen skall utgöra den dominerande delen av en rättegång. Processledningen skall verka som ett komplement därtill för att rätten, i första hand, skall kunna effektivt föra fram en talan till avgörande och prövning av det som parten vill ha prövat.

Vid tvister om mindre värden kan ordinära processformer bli oproportionerligt kostsamma, särskilt vid gränsöverskridande fall som ofta medför ytterligare kostnader. Sådana faktorer har bevisats avskräcka EU:s medborgare från att vända sig till domstol med småmål. För att avlägsna sådana hinder har det uttryckts ett behov av ett gemenskapligt förenklat rättegångsförfarande vid gränsöverskridande tvister om mindre värden. Därför infördes den europeiska småmålsförordningen år 2009. Förordningens syfte är bland annat att förenkla och påskynda förfaranden vid mindre tvister samt att sänka kostnaderna.

SammanfattningUppsatsen behandlar domstols officialprövning av forumfrågor i konsumentmål ur ett civilprocessuellt och EG-rättsligt perspektiv. Bakgrunden är målet C-240-244/98 Océano, i vilket EG-domstolen fastslog att en nationell domstol ska ha möjlighet att av¬visa en stämningsansökan ex officio, om den domstolens behörighet grundats på en oskälig prorogationsklausul i ett standardavtal mellan näringsidkare och konsu¬ment. Uppsatsens syfte är att utreda hur rätts¬läget kan och bör anpassas efter avgörandet i Océano. På vägen dit har tre delmåls ställts upp: att fastställa innebörden av de förpliktelser som EG-dom¬stolen formulerade i Océano, att undersöka om svensk rätt de lege lata överens¬stämmer med dessa samt att diskutera olika metoder för att införliva de gemen¬skaps¬rättsliga kraven i den svenska processrätten. En jämförelse mellan Océano och den svenska processrätten visar att vissa skillnader föreligger.

SammanfattningUppsatsen behandlar domstols officialprövning av forumfrågor i konsumentmål ur ett civilprocessuellt och EG-rättsligt perspektiv. Bakgrunden är målet C-240-244/98 Océano, i vilket EG-domstolen fastslog att en nationell domstol ska ha möjlighet att av¬visa en stämningsansökan ex officio, om den domstolens behörighet grundats på en oskälig prorogationsklausul i ett standardavtal mellan näringsidkare och konsu¬ment. Uppsatsens syfte är att utreda hur rätts¬läget kan och bör anpassas efter avgörandet i Océano. På vägen dit har tre delmåls ställts upp: att fastställa innebörden av de förpliktelser som EG-dom¬stolen formulerade i Océano, att undersöka om svensk rätt de lege lata överens¬stämmer med dessa samt att diskutera olika metoder för att införliva de gemen¬skaps¬rättsliga kraven i den svenska processrätten. En jämförelse mellan Océano och den svenska processrätten visar att vissa skillnader föreligger.