Denna uppsats handlar om lärares helhetsbedömning av elevers skolskrivande. Vid en bedömning kan elevens skrivprocess vara lika betydelsefull som den färdiga texten att ta hänsyn till. Dock innebär Processorienterad skrivpedagogik ett omfattande arbetssätt, och det kan av den orsaken vara svår att bedöma. Därför undersöks i denna uppsats några lärares perspektiv och deras uppfattningar om att bedöma något så komplext som elevers skrivprocesser.Syftet med uppsatsen är att klarlägga hur fem svensklärare säger sig bedöma elevers skrivprocesser. Mer specifikt gäller undersökningen hur lärarnas bedömningar förhåller sig till de nationella styrdokumenten, vilka didaktiska förhållningssätt de använder vid en bedömning av elevers skrivprocesser samt hur lärarna tror att deras bedömningar kan påverka elevernas fortsatta skrivande.Den metodiska utgångspunkten är samtalsintervjuer med fem svensklärare från två olika högstadier, här kallade Söderskolan och Nordskolan.

Jag har undersökt vad som har hänt med de elever som gick ut Medieprogrammet i Karlstad 1997 och 2001. Jag har även tagit reda på vad som har hänt med de elever som gick i det studieförberedande specialutformade Samhällsprogrammet med medieinriktning (Sam Media), år 2001. Syftet med undersökningen är att försöka få reda på vad en utbildning på Medieprogrammet och Sam Media i Karlstad kan leda till samt vilka upplevelser eleverna har av gymnasietiden. Mina frågeställningar handlar om varför eleverna sökte programmen, hur eleverna upplevde gymnasietiden och vad som har hänt sedan. Anledningen till att jag väljer dessa frågeställningar och elever är för att jag vill att de ska ha ett lite längre perspektiv på sin egen utbildning och en längre erfarenhet av livet.

I dagens samhälle befinner sig alla företag i en mycket konkurrensutsatt miljö, detta harmedfört att kundfokus ökat i alla företag som vill överleva på marknaden. För att bli mereffektiva och få en helhetsbild över det värdeskapande flödet har företag börjat skapaProcessorienterade verksamheter. Med en Processorienterad verksamhet ligger fokus påslutkunden, dennes krav, behov och önskemål. Med detta fokus aktualiseras behovet av attförstå att alla kunder är inte viktiga kunder och behovet av kategorisering skapas för attkunna differentiera kundservice av olika slag.Många företag idag har problem med sin kundhantering, så även fallföretaget GetingeSverige AB. De har ingen gemensam bild av vad en kund är och inte heller någrastandardiserade processer för hur arbetet med kunder skall se ut.Det övergripande syftet med uppsatsen är att visa på hur standardiserade processer kringkunderna skall kunna skapas samt hur kriterier för en bra kundkategorisering kan tas fram.För att illustrera detta kommer arbetet att utföras på ett fallföretag, Getinge Sverige AB.Arbetet skall ge dem ett förslag på en gemensam bild av vad en kund är samt skapastandardiserade processer för hur arbetet med kunder skall se ut.

Syftet med denna uppsats är att skapa förståelse för hur ett stort svenskt internationellt företag som verkar i olika kulturer och länder arbetar med investeringar samt att analysera använda metoder och processer i avseende att kunna diskutera lämpligheten i dessa och om möjligt ge förslag på förbättringar. För att uppnå uppsatsens syfte har vi använt oss av en kvalitativ fallstudie. Med hjälp av denna har vi studerat vårt valda problem ingående på ett djupt och grundligt sätt. För att få en övergripande förståelse för ämnet har vi gjort en djupgående studie av den litteratur som finns inom området som sammanställts i teorikapitlet. Vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer som i viss mån anpassats till den intervjuade.

Ökad konkurrens, leder till mer krav på företag att öka kvaliteten på de produkter de producerar. För att klara av konkurrensen krävs det bland annat en högre effektivisering i produktionen. Ett första steg är att fokusera mer på hur de producerar sina varor eller tjänster, och inte på vad de producerar. Företag bör redan i produktionen försöka utveckla och förbättra sina tjänster eller varor. För att få en kontroll över företagets produktion är det viktigt att förstå sina processer och sambandet mellan processerna, vilket bland annat kan uppnås med processledning.Syftet med denna rapport är att undersöka vilka svårigheter och problem som tjänsteföretag kan uppleva vid införande och tillämpning av processbaserat arbetssätt.

This thesis reports on a case study of two different organisational forms in the Swedish forest industry; the geographic and the functional organisation. The work in the geographic organisation is carried out within districts under the supervision of an overall responible district manager, where as in the functional organisation the work has been divided into functions headed by function managers. Forest magement, logging and wood purchases are examples of such functions. The general idea of the functional organisation is having the functions working over a larger geographic unit, without subdividing district boundaries of the region. Also a third organisational form of current interest for the forest industry; the process orientated organisation, is analyzed in the case study. Here, a company outside the forest industry has been analyzed, since no forest company was considered to have made as much progress of changing organisation to process orientation. In the report I present the results from qualitative interviews, where I give the reader a picture of the motives behind each organisational form, what the form implies for some of the company?s interested parties and the organisations? views on future organisational development.