Vi har gjort en kvalitativ undersökning där syftet är att genom intervjuer med lärare, försöka få mer och ny kunskap om hur man kan underlätta och hjälpa barn med diagnosen ADHD i en skola för alla. Vi har intervjuat lärare och en fritidspedagog från åk F ? 5, alla med olika erfarenhet och tjänster. Våra informanter består av två lärare, två specialpedagoger och en assistent/fritidspedagog. Alla medverkande jobbar på skolor i mindre orter.Undersökningen ger ett resultat om hur en lärare bemöter barn med diagnosen ADHD i en skola för alla.

Vi använder oss av ett positionssystem när vi skriver tal vilket ofta är en oreflekterad kunskap, denna kunskap förväntas elever tillägna sig redan i årskurs 1-3. Vi har under vår verksamhetsförlagda utbildning sett att vissa elever har svårt att förstå detta system. Därför är syftet med denna litteraturöversikt att undersöka vad befintlig forskning säger om elevers möjligheter och begränsningar i lärandet av positionssystemet. Materialet samlades in genom systematisk litteratursökning i flera databaser. Litteraturen som sedan analyserades och kategoriserades bestod av tretton stycken forskningsartiklar, en avhandling och en proceeding.

Syftet med denna studie var att belysa kompetenser hos handledare samt att beskriva hur handledare kan stödja sjuksköterskestudenten för att nå målen i verksamhetsförlagd utbildning. Studien utfördes som en litteraturstudie. Litteraturen söktes i databasen Cinahl samt via sökmotorn Pubmed. Resultatet visar att de kompetenser som en handledare för sjuksköterskestudenter bör ha innefattar kunskaper inom medicinsk vetenskap, teoretiska, kliniska och etiska färdigheter, ha en helhetssyn i omvårdnadsarbetet samt ha god självkännedom dels i sjuksköterskeyrket samt i handledarrollen. Det ansågs också viktigt att handledaren hade pedagogisk kompetens och kunskap om hur studenters prestationer skulle utvärderas och bedömas.

Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva hur anpassad gruppundervisning bedrivs för patienter med diabetes typ 2. Tio kvalitativa artiklar ligger till grund för resultatet. En av de grundläggande faktorerna är relationen mellan patient och undervisare och att denna uppehålls under längre tid. Närstående behöver också delta i undervisningen för att hjälpa patienten med livsstilsföränd¬ringar. Gruppundervisning är ett utmärkt tillfälle att lära av andras erfarenheter och en kulturanpassning med enkla redskap som matlagning tillsammans, kan hjälpa patienten till bättre egenvård.

Hjärtsvikt är ett globalt hälsoproblem som har en sämre prognos än många andra kroniska sjukdomar. För samhället innebär tillståndet en stor kostnad eftersom hjärtsvikt är den vanligaste orsaken till sjukhusinläggning. Patienterna upplever den sviktande kroppen som ett lidande och har därför svårt att känna igen förvärrningar av tillståndet, vilket hör ihop med att de har brister i sin kunskap om sjukdomshantering. Därför är det av betydelse att sjuksköterskan har kunskap omvilka utbildningsinsatser som leder till att patientens välmående och egenvård främjas. Syftet var att beskriva sjuksköterskors utbildningsinsatser och dess resultat hos patienter med hjärtsvikt.

Syftet med arbete var att få en ökad kunskap om och förståelse för vad som motiverar eleverna i skolarbetet. Inledningsvis gjorde vi en litteraturfördjupning inom området och fördjupade oss i begreppet motivation, olika teorier om motivation och vad läroplanen säger om området. För att få ökad kunskap och förståelse delade vi ut 81 stycken enkäter i årskurs tre och sex. För att få en ytterligare förståelse genomförde vi 12 stycken intervjuer. Resultatet visar att det är positiv uppmuntran, belöning, varierade arbetsuppgifter och skolan i allmänhet som eleverna i undersökningen anser som motiverande faktorer i skolarbete.

Syftet med studien var att få kunskap om arbetsmiljöfaktorer som kunde modifiera ett eventuellt samband mellan personlighet och förändringsmotstånd. Förutom detta var syftet att få kunskap om de eventuella interaktioner som fanns mellan samtliga variabler. 194 deltagare (n=194) besvarade ett frågeformulär innehållande 69 frågor som behandlade personlighet, förändringsmotstånd, arbetstillfredsställelse, arbetsmiljöfaktorer och erfarenheter av tidigare förändringar. Resultatet visade unika samband mellan personlighet och förändringsmotstånd men även att arbetstillfredsställelse tillsammans med en bra förändringsprocess agerade som moderator på sambandet mellan personlighet och förändringsmotstånd. Arbetstillfredsställelse fungerade även som unik prediktor för förändringsmotstånd.

Syftet med denna studie har varit att dels få en teoretisk kunskap om tre olika läsinlärningsmetoder. Jag var medveten om att Den traditionella läsinlärningsmetoden och LTG tillämpas flitigt i den svenska skolans undervisning och ville därför skaffa mig kunskap om dessa två metoders metodik. Wittingmetoden hade jag endast hört talas om och blev därför intresserad av att ta reda på mer om den. I den empiriska delen av studien har jag intervjuat tre verksamma lärare som har erfarenhet av att arbeta med läsinlärningen i år 1. Intervjufrågorna belyser framförallt hur lärarna metodiskt arbetar med läsinlärningen.

Syftet med studien var att med fokus på en allmän kurs med musikinriktning belysa folkhögskoledeltagares förståelse för musik som aktivitet och fenomen. Utifrån en kvalitativ ansats inom ramen för en hermeneutisk forskningstradition intervjuades sex respondenter för att undersöka om deras tidigare erfarenheter av samt deras nuvarande syn på musik kunde leda till förståelse inom sammanhang som låg utanför musiken. Resultatet visade att musik är ett utmärkt instrument med vilket man kan förstå och tolka sin omvärld. Respondenter som utvecklas i musik upplever att de också utvecklar andra egenskaper, som förståelse för sig själva, förståelse för andra samt en djupare förståelse för vad som menas med kunskap. En förutsättning för detta är dock att intresset för musiken är väldigt stort samt att intresset inte leder till ett avskärmande från omvärlden.

Patienter vet att det är viktigt att vara fysiskt aktiv trots det vet få varför, vilket leder till brist på motivation. Patienter saknar kunskap angående livsstilsförändringar och vilka effekter som sekundärpreventiva åtgärder har efter hjärtinfarkt. Sjuksköterskan har en skyldighet att ge information och rådgivning efter en hjärtinfarkt. Syftet med litteraturstudien var att beskriva effekten av fysisk aktivitet som sekundärprevention efter hjärtinfarkt. I studien ingick 17 vetenskapligt granskade artiklar.

Fokus i examensarbetet ligger i att kartlägga likheter och skillnader i inlärning hos människor/djur och artificiella system genom att jämföra inlärningshastigheter och avkligningstider. Förhoppningen är att detta i förlängningen bidrar till ökad förståelse för och därmed förbättrad interaktion mellan artificiell och mänsklig intelligens. Arbetet bygger i huvudsak på teorier av B.F. Skinner och hans bok The behavior of organisms som gavs ut 1938. Hans teorier och experiment jämfördes med dagens kunskap om artificiell intelligens och ett eget experiment med artificiella neurala nätverk genomfördes.

Den här studiens syfte är att studera hur föräldraideal skapas i böcker riktade till föräldrar med barn i åldern 3-12 år. Med huvudfrågeställningen hur konstrueras idealt föräldraskap i litteratur riktad till småbarnsföräldrar? och frågeställningen Vilka råd om föräldrars förhållningssätt till barnet konstrueras i litteraturen? har jag med hjälp av Foucauldiansk diskursanalys och Foucaults begrepp diskurs, makt/kunskap och subjektspositioner analyserat fem böcker om föräldraskap som ligger på toppen av försäljningsstatistiken just nu. Resultatet är att en ideal förälder strävar efter att ge barnet självkänsla och uppnå en jämställd relation. Att ta barnet på allvar och lyssna på det konstrueras även det som idealt.

Abstract Titel: Två tioåriga pojkar med autism och deras vardag. Författare: Anna Carlsson och Catarina Fogelberg Syftet med uppsatsen var att studera två pojkar med autism och se hur deras vardag ser ut. I olika pedagogiska verksamheter upplevs det att kunskap om barn med särskilda behov är väldigt liten. Det är viktigt att kunskap sprids om ämnet för att barnen skall kunna få sina individuella behov tillgodosedda . För att få mer kunskap behövs det forskning inom ämnet. Därför är detta en studie om autism som bygger på två fallstudier, om två tioåriga pojkar.

Syfte: Att beskriva personers upplever att få pre-diabetes som en del av livet. Metod: Kvalitativ design. Studien genomfördes med fokusgrupper bestående av personer med pre-diabetes. Tre olika grupper med totalt 12 personer ingick i studien. Resultat: Ur diskussionerna kunde tre olika kategorier urskiljas.

Det har blivit allt mer vanligt med oregelbundna arbetstider och att ha största delen av arbetstiden förlagd på natten. Studier har visat att skiftarbete, främst där nattarbete är inkluderat, är en riskfaktor för individens fysiska, psykiska och sociala hälsa. Detta gör nattarbetare till en utsatt grupp för ohälsa vilket betyder att det är särskilt angeläget att genom åtgärder förbättra gruppens hälsa. Tidigare studier visar även att vid oregelbundna arbetstider kan det vara svårt att hålla ?normala? kostvanor vilket inverkar på individens hälsa.Syftet med detta examensarbete var att undersöka vad som påverkar matvanorna hos nattarbetarna på ett tidningstryckeri och fokus ligger på de matvanor individerna har på natten.