Sök:

Sökresultat:

608 Uppsatser om Problematiskt användande - Sida 28 av 41

Modell för att jobba med anvÀndbarhet i ett affÀrssystem

Det Àr viktigt att bygga affÀrssystem med hög anvÀndbarhet, sÄ att anvÀndarna ska kunna arbeta med affÀrssystemet sÄ effektivt som möjligt. Rapporten beskriver en grundmodell, dÀr modellen Àr ett arbetssÀtt för att höja nivÄn pÄ anvÀndbarheten i en produkt.Modellen bestÄr av fyra steg. Första steget Àr att göra en PACT-analys för att fÄ bakgrundsinformation om hur systemet kommer att anvÀndas. Andra steget Àr att skapa olika scenarier (beskrivning av uppgifter som anvÀndaren skulle kunna utföra med systemet), samt strukturera information med hjÀlp av en ?Sequence model?.

FrÄn militÀr till civil anvÀndning : Nedlagda militÀretablissemangs infogande i stadsplaneringen

Vid upprĂ€ttandet av miljonprogrammet (1965-1974) skiljde sig stadsplaneringsidealet frĂ„n dagens syn pĂ„ hur en stad bör planeras. Idag stĂ„r miljonprogramsomrĂ„dena inför ett renoveringsbehov dĂ€r evakuering av hyresgĂ€sterna under upprustningsperioden kan bli nödvĂ€ndigt, likasĂ„ en hyreshöjning för att finansiera upprustningen. Syftet med uppsatsen Ă€r att ta reda pĂ„ hur ÖrebroBostĂ€ders (ÖBO) upprustningsprojekt Mitt Gröna Kvarter i miljonprogrammet Vivalla (pĂ„ Visgatan i Örebro) Ă€r utformat, samt i vilket syfte projektet genomförs. Uppsatsen syftar ocksĂ„ till att ge en bild av hyresgĂ€sternas reaktioner pĂ„ projektet, hur beslutsprocessen gĂ„r till gĂ€llande tillbakaflytt samt vilka möjligheter de haft att föra fram sina synpunkter. Följande frĂ„gestĂ€llningar besvaras i uppsatsen: Hur Ă€r ÖBOs projekt Mitt Gröna Kvarter utformat och vad Ă€r syftet med projektet? Vilka Ă€r hyresgĂ€sternas reaktioner och synpunkter pĂ„ projektet och hur har deras synpunkter förts fram under processen? Hur resonerar hyresgĂ€sterna vad gĂ€ller tillbakaflytt efter upprustningen och vilken roll spelar informationen frĂ„n ÖBO för detta beslut?Mitt Gröna Kvarter Ă€r ett aktuellt upprustningsprojekt i miljonprogrammet Vivalla, Örebro, dĂ€r en upprustning av kvarteret Visgatan sker.

Sjuksköterskors upplevelser av sitt arbete pÄ akutmottagning

Akutmottagningarna i Sverige gÄr mot en utökad roll frÄn slussningsenheter tilldiagnostiserande och behandlande enheter, vilket stÀller krav pÄ merspecialiserade sjuksköterskor. Det Àr ofta överfullt pÄ akutmottagningar medlÄnga vÀntetider och missnöjda patienter som följd. Studiens resultat kanrelateras till ett etiskt perspektiv och till Erikssons omvÄrdnadsteori om denlidande mÀnniskan. Patienten kommer till sjukhuset för att fÄ en lindring av sittsjukdomslidande och förvÀntar sig att vara vÀlkommen, vara respekterad och attfÄ vÄrd, men kan uppleva ett bemötande som tillför ett nytt lidande. Detta Àr intebara i sig problematiskt utan leder till att patienten inte kan leva ut sitt lidandeoch dÀrmed inte heller gÄ in i det tredje skedet och försonas med sitt lidande.Syftet med studien var att ta reda pÄ hur sjuksköterskan upplevde sitt arbete pÄen akutmottagning och förutsÀttningarna för att kunna ge patienter pÄakutmottagningar en god omvÄrdnad.

Graham och hans adepter : Likheter amerikanska vÀrdeinvesterare emellan

Sammanfattning Bakgrund: Med bakgrund i att ideella föreningar upplever sin verksamhet som ovillkorligt skattebefriad Àr det intressant undersöka den faktiska medvetenhet kring skatteredovisning, och hur den pÄverkar föreningarnas redovisningsval. Problematiskt Àr att samtidigt som ideella föreningars skatteregler Àr likartade, finns indikationer pÄ skillnader i sÄvÀl medvetenhet som redovisningsval föreningarna emellan.Syfte: Syftet Àr att ur ett institutionellt perspektiv undersöka ideella idrottsföreningars medvetenhet kring skatteredovisning. Vidare avser vi undersöka hur denna medvetenhet uttrycker sig i föreningarnas redovisningsval.Teori: Teoribildningen utgÄr ifrÄn ett institutionellt perspektiv som förklarar organisationers ageranden. Fokus ligger vid formella regler och informella normer vilka utgör institutioner som formar organisationers beteenden. Vidare förklaras ocksÄ vÀgberoende, som kan ses som ett resultat av organisationers tendenser att följa tidigare handlingsval.Metod: TillvÀgagÄngssÀttet bygger pÄ kvalitativ metod, i form av semistrukturerade intervjuer som genomförts med tio ideella idrottsföreningar i Uppsalaregionen.

Att v?rda personer med demenssjukdom i akutsjukv?rd

Bakgrund: Befolkningen av ?ldre ?kar globalt och studier visar att antalet ?ldre p? akutmottagning ?r h?g till f?ljd av multisjuklighet, polyfarmaci och ?ldersrelaterade fysiologiska f?r?ndringar och funktionsneds?ttningar. Dessutom ?kar prevalensen av demenssjukdomar som en f?ljd av ovan. Studier visar att ?ven personer med demensproblematik ofta bes?ker akutmottagningen vilket ?r problematiskt d? milj?n d?r inte ?r anpassad f?r denna patientgrupp vilket uts?tter dem f?r en rad utmaningar med negativa konsekvenser, s?som f?rs?mring av beteende och funktion.

Vilka normer förmedlas? ? En undersökning av fritidsledares arbete pÄ tvÄ hbt-certifierade fritidsgÄrdar

Syfte: Syftet med denna studie Ă€r att, ur ett queerteoretiskt perspektiv, undersöka vilka förestĂ€llningar och eventuella normer kring kön och sexualitet fritidsledare pĂ„ tvĂ„ hbt-certifierade fritidsgĂ„rdar förmedlar. Även vilka konsekvenser detta fĂ„r utifrĂ„n ett queerteoretiskt perspektiv, vill jag undersöka.Teori: Denna studie baseras pĂ„ en queerteoretisk förstĂ„else av kunskap och jag anvĂ€nder mig bland annat av Rosenbergs (2002) beskrivning av dikotomier och Butlers (1990) begrepp den heterosexuella matrisen. Ahmeds (2006) förstĂ„else av kroppars orientering kommer jag ocksĂ„ att basera min studie pĂ„. Jag tar Ă€ven hjĂ€lp av tidigare forskning som jag jĂ€mför och förhĂ„ller min studie till, bland annat till jĂ€mför jag mina resultat med de slutsatser Kumashiro (2002) dragit, efter att ha undersökt skolors strategier för förĂ€ndring. Metod: Min studie Ă€r av kvalitativ art dĂ„ jag för att samla in mitt material anvĂ€nde mig av bĂ„de intervjuer och observationer.

EU:s anslutning till Europakonventionen : Problematiken angÄende medsvarandemekanismen samtgrundlÀggande rÀttigheter gentemot skydd av immateriella rÀttigheter

Den 1:a april 2013 beslutade de 47 medlemsstaterna i EuroparÄdet att EU kan bli en kontrakterande part till Europakonventionen. Innan EU blir en kontrakterande part ÄterstÄr det för EU-domstolen att analysera det slutgiltiga utkastet till anslutningsfördrag, för att se om det Àr förenligt med EU-rÀttens bestÀmmelser och principer.Syftet med min framstÀllning Àr att utreda vissa risker med EU:s anslutning till Europakonventionen. Jag har i huvudsak behandlat tre problematiska omrÄden.Konsekvenserna av anslutningen i de omrÄden dÀr kompetensen mellan EU-domstolen och Europadomstolen har överlappats, problematiken med medsvarandemekanismen samt konsekvenser av ratifikationen av protokoll 16.Risken för att Europadomstolen och EU-domstolen har olika praxis inom samma omrÄde kan bli problematiskt anslutningen. Kommer Europadomstolen att bortse frÄn EU-domstolens praxis? Anslutningsfördraget tillÄter inte en övertrÀdelse av EU-domstolens tolkningsföretrÀde och Europadomstolen kommer att begrÀnsas till att konstatera huruvida bestÀmmelser i EU-rÀtten Àr oförenliga med Europakonventionen.

Den sociologiska krigaren - en studie av amerikanska arméns förestÀllningar om motstÄndsgruppers identitet

Syfte och forskningsfrÄgor: Syftet med denna studie Àr att undersöka den amerikanska arménsförestÀllningar om motstÄndsgruppers identitet i deras manual FM 3-24.2, FM 90-8, FM 7-98,Tactics in Counterinsurgency. De frÄgestÀllningar som ska ge mig svaret Àr: Vilka förestÀllningarom motstÄndsgruppens identitet framkommer i amerikanska arméns manual? Vilka identiteter Àr detsom finns i amerikanska arméns manual? Hur relateras de olika identiteterna till varandra?Metod och material: Dokumentanalys av amerikanska arméns manual för strid motmotstÄndsgrupperHuvudresultat: Manualen bidrar inte med att klart och tydligt identifiera fienden.MotstÄndsgruppen Àr svÄr att skilja frÄn andra som gör motstÄnd eller protesterar. Det kan finnasflera motstÄndsgrupper, men motstÄndsgrupper klumpas ihop med milis, gÀng, kriminella, utlÀndskaagenter och terrorister. MotstÄndsgrupperna kan vara politiska rörelser som vill ÄtgÀrda verkligaeller upplevda missförhÄllande.

Uppfattningen av den interna marknadsföringen mellan personal och ledning : En fallstudie pÄ medieföretaget Norra VÀsterbotten

För att ett företag ska kunna nÄ sina externa kunder krÀvs det först att de interna relationerna mellan företagets personalgrupper prioriteras och fungerar effektivt. Ett av huvudsyftena med den interna marknadsföringen inom ett företag Àr att utveckla samtliga i personalens serviceinriktning, attityder och intresse för marknadsföring. Genom att skapa en attraktiv intern miljö och marknadsföring blir företaget inte bara attraktivt ut mot kunderna, utan Àven som arbetsgivare dÀr de kan locka till sig samt behÄlla duktiga medarbetare. En effektiv intern marknadsföring kan ge företaget stora möjligheter och framgÄngar, men Àven vara problematiskt dÄ ledning och personal kan ha olika uppfattningar och synsÀtt betrÀffande dess funktion. Med denna studie syftar vi till att synliggöra avsaknader samt glapp i Norra VÀsterbottens dagliga arbete för att de vidare ska kunna förbÀttra den interna marknadsföringen för företagets bÀsta. UtifrÄn detta syfte skapade vi problemformuleringen:Hur skiljer sig uppfattningen om den interna marknadsföringen mellan personal och ledning pÄ Norra VÀsterbotten? Vi har i denna studie haft ett deduktivt förhÄllningssÀtt, dÀr vi fördjupat vÄra teoretiska kunskaper, genom en fallstudie pÄ Norra VÀsterbotten.

Årsredovisningen - Vilken information efterfrĂ„gar analytikerna

Bakgrund och problem: Det har visat sig vara problematiskt att identifieraÄrsredovisningens anvÀndbarhet samt vilken information som efterfrÄgas. Det har Àvenförekommit funderingar kring Ärsredovisningens betydelse och vilken nytta den bidrar till.Analytiker fungerar som en viktig mellanhand till aktiemarknaden och dess investerare ocheftersom dessa utgör Ärsredovisningens frÀmsta anvÀndare Àr det viktigt att företagen harkÀnnedom om vilken information analytikerna efterfrÄgar. Denna bakgrund har dÀrmed letttill studiens huvudsakliga problemformulering: Vilka omrÄden i Ärsredovisningen kanförbÀttras för att uppfylla analytikernas önskemÄl pÄ ett mer tillfredstÀllande sÀtt?Syfte: Syftet med denna studie Àr att beskriva vilka omrÄden analytiker anser skulle kunnaförbÀttras i Ärsredovisningen för att dessa skall fÄ ett bÀttre beslutsunderlag.AvgrÀnsningar: Studien Àr avgrÀnsad till att behandla företag som upprÀttar sinaÄrsredovisningar i enlighet med IFRS.Metod: Studien baseras pÄ en kvalitativ forskningsmetod dÀr intervjuer med fyra analytikerhar utgjort studiens primÀrdata. Böcker, vetenskapliga artiklar, standarder samt tidigareforskning har kompletterats som studiens litteratur.Slutsats: För att kunna förbÀttra innehÄllet Ärsredovisningen efter analytikernas önskemÄlbehöver viss information förtydligas och anpassas till företagets faktiska verksamhet.Studien har visat att det behövs mer information om de omrÄden dÀr stor osÀkerhet rÄder.NÄgra av de osÀkerhetsomrÄden som analytikerna anser frÀmst borde förbÀttras i företagensÄrsredovisningar Àr kostnadsstrukturen, kÀnslighetsanalys som pÄverkar volatiliteten iresultatet.

De osynliga barnen? - en kvalitativ studie om barns vardag pÄ kvinnojourer

AnmÀlningar av barnmisshandel ökar för varje Är. I mÄnga av dessa fallen Àr det misshandel i hemmiljö som gör att barnet tillsammans med sin mamma mÄste fly till en kvinnojour. Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka hur barns vardag ser ut nÀr de bor pÄ en kvinnojour. För att undersöka detta har följande fyra frÄgestÀllningar anvÀnts: Hur ser personalen pÄ barnens vardag i allmÀnhet? Hur arbetar personalen med att hjÀlpa barnen med skolarbete, aktiviteter och kontakter? Hur anser personalen att deras kunskapsnivÄ Àr för att möta barnen i deras vardag? Hur fungerar barns vardag nÀr de bor pÄ kvinnojour?För att finna svar pÄ detta har enskilda intervjuer genomförts med personalen vid sex olika kvinnojourer i Göteborg och i nÄgra av de angrÀnsande kommunerna.

Energieffektivisering och tillgÀnglighetsanpassning av ett miljonprogramshus i SÀtra : förslag pÄ kostnadseffektiva ÄtgÀrder

Rapporten handlar om en ombyggnad av ett flerbostadshus i ett miljonprogramsomrÄde. Kostnadseffektiva energi- och tillgÀnglighetsanpassande lösningar har undersökts.Byggnadssektorn stÄr idag för en stor del av Sveriges energianvÀndning. I procent sett utgör bostadssektorn cirka 40 % av den totala anvÀndningen, dÀr 60 % av den andelen gÄr till uppvÀrmning och varmvatten. Nya EU direktiv har arbetats fram som sÀger bland annat att till Är 2020 ska en minskning med 20 % ha skett. Inom nationens grÀnser har Àven mÄlet att till Är 2050 ska bostÀdernas energianvÀndning ha reducerats med 50 % antagits.

HÄllbarhetsredovisning : Hur beaktas intressenternas informationsbehov?

För att uppvisa att man som företag Àr ansvarsfull och etisk i sitt företagande gentemot intressenterna, vÀljer mÄnga företag idag att hÄllbarhetsredovisa, som innebÀr att de utökar redovisningen med miljö-, ekonomi- och sociala aspekter. För att företagen pÄ lÀngre sikt ska kunna generera en god avkastning krÀvs en allt djupare medvetenhet om bolagets samhÀllspÄverkan och dess samtliga intressenter. MÄnga företag skriver klart och tydligt i sina hÄllbarhetsredovisningar att de vÀnder sig till samtliga intressenter. Samtidigt förefaller det sig problematiskt att framstÀlla en redovisning som tillgodoser samtliga intressenters önskemÄl. Företag har en tendens att prioritera vissa intressegrupper och beroende pÄ vilka de prioriterar kommer Àven den information som företaget vÀljer att offentliggöra att pÄverkas.

Ansvarsredovisning - En studie av fyra branschledande företag

Oron för miljön och hÄllbarhet har ökat dramatiskt under de senaste Ären. Men problem och frÄgor som rör kommunikation av hÄllbarhetsarbetet har förblivit obesvarade. Kritik har gjorts att hÄllbarhetsredovisning Àr vagt kopplat till verksamheten och att det inte finns ett samband mellan hÄllbarhetsredovisning och redovisningssystem. Som ett resultat av detta har en ny form av hÄllbarhetsrapporter utformats. Det underliggande syftet med den nya rapporteringsstrukturen Àr att integrera rapporteringen i företagens Ärsredovisning.Studien har ett jÀmförande perspektiv och kommer att fokusera pÄ fyra branschledande företag.

Inneklimatet pÄ Skoklosters slott : en studie av ett klimatexperiments första Är

Inneklimatet pa? Skoklosters slott a?r pa? vissa ha?ll problematiskt. Mögelangrepp förekommer i somliga rum, frÀmst sÄdana som a?r bela?gna i norrla?ge och da?rmed lite kallare a?n o?vriga rum. Fo?r att finna en lo?sning pa? mo?gelproblemen inleddes va?ren 2013 ett trea?rigt experiment vars syfte var att utro?na om mo?gelproblemen skulle kunna undvikas med aktiv klimatstyrning, vilket inte funnits innan experimentet.

<- FöregÄende sida 28 NÀsta sida ->