I uppsatsen utvärderas projektet Vägen in, som drevs av socialförvaltningen i Enköpingskommun 2007?2008. Deltagarna i projektet var individer med missbruksproblematik, oftatillsammans med en historia av kriminalitet och/eller psykisk ohälsa. Syftet med studien är attundersöka vilka kostnader och utfall Vägen in har gett upphov till i jämförelse medsocialtjänstens tidigare insatser för deltagarna, sett ur ett samhällsekonomiskt perspektiv.Bakgrunden till studien är att det i princip saknas samhällekonomiska utvärderingar avmissbruksvård. I studien jämförs samhällets kostnader för deltagarna två år innan projektet(2005-2006) med motsvarande kostnader under projekttiden (2007-2008).

Det balanserade styrkortet är en styrmodell vilken kommer från den privata sektorn, men den kan tillämpas såväl i den privata som i den offentliga sektorn. Det har visat sig vara problematiskt att styra organisationer inom den offentliga sektorn på grund av dess storlek, komplexitet samt de starka professionerna som finns bland yrkesgrupperna. Ett universitet är ett exempel på en organisation i den offentliga sektorn som ständigt möter den här typen av problematik, eftersom det är en komplex verksamhet där resultaten är svåra att mäta. Utifrån dessa förutsättningar är det av intresse att studera hur det balanserade styrkortet fungerar inom ett universitet.Syftet med denna studie är genom att beskriva strategiprocessen, öka förståelsen för effekterna av det balanserade styrkortet. För att uppnå syftet har en kvalitativ studie utförts med två datainsamlingsmetoder i form av intervjuer och enkäter.

Familjehemsplaceringar är en viktig insats i den sociala barnavården. Efterfrågan på familjehem är stor medan svårigheterna att rekrytera nya familjehem ökar. Synen på familjehemsvården har förändrats från att ha varit ett permanent ersättningshem till att bli ett kompletterande hem för barnet. Detta innebär att det placerade barnet skall uppmuntras till att ha kontakt och umgänge med de biologiska föräldrarna och målet är att barnet skall flytta hem. Detta innebär att fosterföräldrarna skall samarbeta med barnets biologiska föräldrar.

Denna studie behandlar jämställdhetsaspekten inom Svenska Ishockeyförbundet och några utvalda underliggande divisioner. Ämnet jämställdhet är ständigt ett debatterat ämne i dagens samhälle på alla olika nivåer och arbetet kring frågan är både aktuellt och viktigt. Det finns en önskan att genom denna studie skapa ett intresse kring ämnet ur ett nytt perspektiv, och att visa en nyanserad bild än den negativa bild som idag ofta förmedlas. Jämställdhet och det arbete som krävs för att utveckla det förmedlas många gånger som en börda och något problematiskt. Samtidigt förmedlas inte fördelarna med jämställdhet i förhållande till de förbättringar det kan leda till inom alla organisationer.

Studiens syfte är att beskriva erfarenheter och upplevelser hos förskollärare av samverkan och samsyn mellan förskola och förskoleklass, samt hur processen kring barns övergång mellan de båda instanserna kan komma i uttryck. För att precisera mitt syfte har följande frågeställningar varit centrala: Hur ser förskollärare i förskola och förskoleklass på samverkan mellan förskola och förskoleklass? Hur förbereds barnen inför förskoleklass/skola och hur tänker förskollärare runt övergången mellan förskola och förskoleklass? Vad upplever förskollärarna som positivt respektive problematiskt i processen? Vad ser förskollärarna för utvecklingspotential i samverkansarbetet?Forskningsansatsen är etnografiskt inspirerad där studiens utformning har grundat sig i en kvalitativ metod där intervjuer med förskollärare verksamma i förskola eller förskoleklass genomförts. Frågorna hade karaktären av att vara öppna i sin utformning och svaren blev därefter detaljerade och omfångsrika. Tolkningsansatsen för studien har utgått från det sociokulturella perspektivet och resultatet av intervjuerna har satts i relation till tidigare forskning och styrdokuments skrivningar.Resultatet av studien visade på en samverkan mellan förskola och förskoleklass som är förbundet med den överskolning som verksamheterna planerar för då barnet ska lära känna sin nya förskoleklassmiljö.

Ambulanspersonal skall i sitt dagliga arbete lyfta och behandla patienter. I varje ambulans finns två ambulanssjukvårdare (kan även vara sjuksköterskor med eller utan specialistutbildningar) som har genomgått ett lyftprov som bekräftar att de på två man klarar att lyfta en patient som väger 90kg. Då en patient väger 150kg (gravt obes patient) eller mer blir det problematiskt, både ergonomiskt och medicintekniskt. Antalet överviktiga ökar, även de som räknas som gravt obesa. Syftet med denna uppsats vara att beskriva ambulanspersonalens erfarenheter då det gäller ambulanstransport av gravt obesa patienter.Enkäter besvarades anonymt av personal på en ambulansstation i södra Sverige.

Bakgrund: Multiresistenta bakterier [MRB] är bakterier som skapat resistens (motstånd) mot antibiotika. Dessa är ett utbrett problem världen över då MRB gör det svårare att bota infektioner hos patienter. Patienter med MRB vårdas ofta utifrån särskilda bestämmelser inom den somatiska sjukvården. Som sjuksköterska finns restriktioner och särskilda rutiner som måste följas vid vård av patienter med MRB. Detta för att bland annat förhindra smittspridning.

I vår uppsats studerar vi goodwillredovisning utifrån ett kommunikativt perspektiv. Vigenomför en litteraturstudie och en innehållsanalys för att finna samband mellangoodwillredovisning och kommunikation. Vi finner att årsredovisningar är företags främstakommunikationsmedel gentemot intressenter och detta gör att posterna de presenterar börkommuniceras på ett trovärdigt sätt. För att trovärdighet ska uppstå krävs det att ett sambanduppstår mellan upprättandet och förmedlandet av informationen gällande goodwill. Det vikommer fram till i vår studie styrker tesen, goodwill är problematiskt att förmedla på etttillfredställande sätt.

Sedan psykiatrireformens genomförande möter psykiatrisjuksköterskan personer med psykisk sjukdom i öppenvården. De personer psykiatrisjuksköterskan möter i sitt arbete inom öppenvården utgörs av dem som söker frivilligt och de som är omhändertagna enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva psykiatrisjuksköterskors upplevelser av att möta personer med psykisk sjukdom i öppen vården. Tio vetenskapliga studier analyserades med hjälp av manifest kvalitativ innehållsanalys, vilket resulterade i fyra kategorier: att kunna bedöma, observera och kontrollera: att känna sig hotad, frustrerad och tvingas utöva tvång: att vilja ha helhetssyn och skapa förtroende: att använda sina sinnen och vara engagerad. Resultatet visar att observationer och bedömningar av hälsotillstånd gjordes på personer med psykisk sjukdom på många olika sätt, och var nödvändiga för att snabbt kunna upptäcka tecken på ett försämrat mentalt hälsotillstånd.

Titel Den skräddarsydda reklamen ? En kvalitativ studie med syfte att beskriva hur unga kvinnor upplever den riktade reklamen på FacebookFörfattare Anna Höglund Ekehäll och Isabelle ForsbergKurs Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap, Göteborgs universitetTermin Höstterminen 2014Handledare Malin SveningssonAntal sidor och ord 42 sidor och 17867 ord, exklusive bilagor och referenserSyfte Syftet med studien är att beskriva unga vuxna kvinnors upplevelser av den riktade reklamen påFacebook.Metod och material Kvalitativ studie baserad på två fokusgruppsintervjuerHuvudresultat Studien visar att det finns en medvetenhet kring att reklamen på Facebook är riktadsamt en viss kunskap kring hur det går till. Riktandet i sig uppfattas inte som problematiskt, däremot är kategoriseringen i viss del generaliserande på ett sätt som inte uppskattas. Hade kategorierna kalibrerats för att göra reklamen mer träffsäker och reproducera färre stereotyper hade den kunna uppfattas som ett välkommet tillskott i Facebookflödet. Informationen om användarna som Facebook använder för att anpassa och rikta reklamen känns okej för våra intervjupersoner att dela med sig av, om den används till specifikt det.

SammanfattningI dagens informationssamhälle ställs höga krav på den offentliga förvaltningen. Detta har lett till att många myndigheter har valt att publicera information på Internet. Några av myndigheterna har även lanserat olika typer av så kallade självbetjäningstjänster (e-tjänster). 24-Timmarsmyndigheten är regeringens vision om den framtida förvaltningen. Statskontoret utförde en förstudie beträffande standardmeddelanden under perioden november 2003 till augusti 2004.

När en ungdom mellan 15-17 år misstänks för ett brott ska åklagaren begära in ett yttrande från socialtjänsten enligt 11 § lagen (1964:167) med särskilda besta?mmelser om unga lagöverträdare. Målet med att begära in ett yttrande är att ge rättsväsendet ett underlag som klarlägger den unges situation och ett eventuellt vårdbehov. Yttrandena utgör ett viktigt kunskapsunderlag och kan påverka hur både åklagaren och rätten uppfattar den unge. Tidigare forskning visar att socialtjänsten tenderar att kategorisera och bedöma klienter utifrån traditionella föreställningar om kön.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka hur barn med ADHD blir diagnostiserade, samt om det är positivt för ett barn att få diagnosen ADHD.Frågeställningar:Hur tillförlitligt är bedömningsarbetet vid diagnostisering av ADHD från skolpsykologs synvinkel?Vilka för- och nackdelar finns det för ett barn att få diagnosen ADHD? MetodStudien har genomförts med hjälp av en kvalitativ ansats. Datainsamlingen har genomförts medhjälp av femdjupintervjuer med skolpsykologer från Stockholm. Undersamtliga intervjuer gjordes ljudupptagsom senare transkriberades.Det insamlade materialet analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys för att strukturera upp och plocka ut de väsentligaste resultaten från intervjuerna.Resultat: Diagnostiseringen av ADHD verkar vara problematiskt, dels för att utredningarna kan skilja sig åt från psykolog till psykolog, ochdels för att ADHD är en diagnos som är svårdefinierad och kan variera från fall till fall. Det verkar finnas både fördelar och nackdelar med att få en diagnos.

Bakgrund: Multiresistenta bakterier [MRB] är bakterier som skapat resistens (motstånd) mot antibiotika. Dessa är ett utbrett problem världen över då MRB gör det svårare att bota infektioner hos patienter. Patienter med MRB vårdas ofta utifrån särskilda bestämmelser inom den somatiska sjukvården. Som sjuksköterska finns restriktioner och särskilda rutiner som måste följas vid vård av patienter med MRB. Detta för att bland annat förhindra smittspridning.

Syftet med mitt examensarbete är att undersöka om det finns några för- och nackdelar med samarbetet mellan grundskola och särskolan hur detta samarbete ser ut och om informanterna anser att det går att minska glappet mellan de båda skolgångarna. Arbetet handlar även om vilka konsekvenser det kan innebära, inför vidareutbildning och arbetslivet, för en elev som läser under särskolans kursplan. Jag har intervjuat tre personer som alla arbetar inom skolan. En arbetar i grundskolan, en i särskolan och en arbetar på särskolans inriktning träningsskolan. Frågorna jag ställde till informanterna handlar om för- och nackdelar med integrering av särskoleelever i grundskolan.