Avsikten med undersökningen var att presentera vad forskningen har visat angående de inlärningsprinciper som finns och de vanligaste träningsmetoderna hos hund. Författaren vill också kartlägga vilken inställning aktiva hundinstruktörer har till olika träningsmetoder och förhållningssätt.Traditionella träningsmetoder bygger på aversiva stimuli som positiv bestraffning och negativ förstärkning. När hunden gör fel eller uppvisar ett oönskat beteende korrigeras detta genom att något obehagligt tillförs, när hunden gör rätt tas obehaget bort. Forskning har visat att dessa träningsmetoder kan skapa stress och rädsla hos hunden, de kan även orsaka aggression hos hunden. Motsatsen till dessa metoder är den belöningsbaserade träningen där fokus ligger på att rätt beteende belönas och fel beteende ignoreras.

Idag finns i Sverige inget läkemedel som är godkänt för smärtlindring av små idisslare. Smärtlindring är viktigt ur djurskyddssynpunkt vid skador, sjukdomar eller operativa ingrepp som kastrering och avhorning. Syftet med den här studien var att titta på om friska getter som injicerades subkutant med det smärtstillande medlet butorfanol (0,2 mg/kg) uppvisade några stressrelaterade beteendeförändringar som kunde tyda på att djuren upplevde obehag av läkemedlet. Studien gjordes i en crossover-design på åtta unggetter där alla getter var sina egna kontroller. Getternas beteende observerades med etogram där bland annat beteenden som kunde tyda på stress eller obehag observerades.

För att förutsäga och förklara människors beteenden och intentioner har ?attityd? länge varit ett centralt begrepp inom socialpsykologin. En vanlig teori och modell för ändamålet är ?theory of planned behavior? (TpB), vilken säger att en individs beteende styrs av dess intention, som i sin tur är en funktion av den personliga attityden, det sociala trycket och den upplevda kontrollen att kunna genomföra aktuellt beteende. Syftet med föreliggande studie var att undersöka attityden och intentionen till att fullfölja nuvarande studier och göra en applikation av TpB-modellen via en Internetenkät riktad till studenter på Högskolan Dalarna (N = 1292).

Ett förlagsavtal mellan författare och förlag är ett specialavtal. Av detta följer att speciellaregler och praxis hanterar tolkningen av dylikt avtal. När en författare vill byta part i avtalet,finns det specifika regler och praxis som hanterar det. Två specifika situationer dyker upp somnågot problematiska och svårtolkade. Den första situationen hanterar då ett förlag går ikonkurs.

I många familjer upplever föräldrar att de har svårt att hantera barnets bråk och trots. Föräldrarna är osäkra på hur de ska sätta gränser för barnet och upplever vissa av vardagsrutinerna som problematiska. Många skulle vilja ha råd och stöd utan att för den skull söka särskild hjälp. Ett program som ger stöd till föräldrar är KOMET som står för KOMmunikationsMETod.Syftet med föreliggande studie var att utforska hur en grupp föräldrar, som medverkat i programmet KOMET, sett på sitt deltagande i kursen. Huvudsyftet var att undersöka om de tycker sig kunna använda kunskaperna, tre månader efter kursens slut.

Detta arbete handlar om mobbning. Syftet är att ta reda på vad pedagogen ska göra då den upptäckt mobbning. Jag har valt att avgränsa till mobbning mellan barn/elever. Även om fokus riktar sig mot pedagogen tas även målsman och elever upp, eftersom de är viktiga parter i detta sammanhang.Mobbning finns i alla åldrar och försämrar skolprestationer. Vad och hur vuxna talar påverkar barn och elevers beteenden.

Syftet med denna undersökning var att ge en överskådlig syn på hur elever tänker kring användandet av internet. Undersökningen belyser även skillnader för informationssökning privat och i skolan, samt skillnader mellan teoretiska och praktiska program. Detta gjordes med hjälp av en kvantitativ metod där respondenterna fick fylla i en enkät. Resultatet har visat på att elever generellt sett använder både Wikipedia och Google i sitt sökande efter information. Det förekommer även en del elever som tror att censur gäller på internet.

Detta arbete undersöker hur två olika nätverksarkitekturer för artificiella neurala nätverk fungerar i en testmiljö av shooter-karaktär. De två arkitekturer som undersöks är ett feedforward-nätverk samt ett elman-nätverk som tränas med hjälp av evolutionära algoritmer. Skillnaden på de två valda nätverksarkitekturerna är att det sistnämnda har ett korttidsminne.Resultaten visar att det i den testmiljö som använts inte är någon skillnad på de två nätverksarkitekturerna, utan de uppnår i princip samma resultat. Dock så har de beteenden som nätverken uppnått visat på att det är möjligt att använda agenter som är skapade av artificiella neurala nätverk i ett shooter-spel och att de kan generera bra resultat.Något som inte fokuserats på i detta arbete men som skulle vara intressant att kolla vidare på, är till exempel förändring av storleken på nätverken eller att undersöka om ett långtidsminne på det rekurrenta nätverket hade förändrat resultatet..

Antihistaminer utgör ibland en del av behandlingen av hundar som lider av atopisk dermatit (AD), en allergisjukdom som ger hudinflammation. Den mest effektiva farmakologiska behandlingen av AD är glukokortikoider. Denna är dock förknippad med många biverkningar varav flera kan vara allvarliga. För att kunna minska glukokortikoiddosen hos de behandlade hundarna behövs kompletterande läkemedel. Läkemedel ur gruppen antihistaminer används i stor utsträckning vid allergiska tillstånd hos människa och även försöksvis till hund men det finns ett behov av studier för dessa preparat givna till hund.

Denna uppsats syftar till att undersöka och belysa vad som motiverar vissa killar till att tillämpa våld som problemlösning i deras vardag utifrån dessa killars egna förståelse för sina våldshandlingar. För att ge en ökad förståelse för detta har en narrativ intervjumetod använts med livsberättelser som utgångspunkt. För att belysa detta ämne har vi använt oss av maktlöshetsteorin där bemästring av vanmakt ingår. Våra resultat visar på att dessa unga män sökte att genom våldshandlingar bemästra sin vardag genom att skaffa sig position inom gänget och ett rykte om att vara farlig. Att föreställningen om ?respekt? handlade om att ingjuta rädsla hos andra och hur detta tillsammans med bemästring blev en motivator för våldet.

Denna uppsats syftar till att utmana Judith Butlers subjektsförståelse utifrån den italienska filosofen och feministen Adriana Cavareros teorier om det unika, relationella och berättningsbara jaget. I min redogörelse för Butlers subjektsförståelse utgår jag från hennes teorier om subjektionen och om den uteslutande matrisen. Jag visar hur Butler försöker möjliggöra subjektets överskridande av diskursen genom att kombinera Foucaults maktförståelse med psykoanalysens psyke, samt genom att förstå den misslyckade interpellationen som en plats för subversiva handlingar. Jag diskuterar vidare hur dessa teorier kan förstås som problematiska. Därefter går jag vidare och studerar Cavareros berättningsbara jag, för att se hur detta jag kan förstås som en utmaning av Butlers poststrukturalistiska subjektsförståelse.

Det finns ett positivt samband mellan elevers prestationer, välbefinnande och lärmiljö. Studien i denna uppsats är en utprövning av skattningsverktyget MAVIS, som är skapat för lärare i grundskolans senare år för att utvärdera, analysera och utveckla en lärmiljö. Verktygets innehåll utgår ifrån en teoretisk modell av skolans sociala klimat och definierar tio aspekter av lärmiljö: Stimulans, kompetens, lärande, kontroll, säkerhet, hjälpsamhet, delaktighet, ansvar, inflytande och kreativitet. Studiens syfte är att undersöka användbarhet, identifiera förbättringsmöjligheter, problematiska aspekter och undersöka om verktyget är tillförlitligt, och kan antas mäta kvaliteten på relevanta aspekter av elevers lärmiljö som det avser att göra. Två klasser på två grundskolor var föremål för studien, där sammanlagt sex lärare och sex elever deltog.

Vårt syfte har varit att granska hur kvinnor med missbruksproblematik skildras i socialtjänstens utredningar inför bedömning av behandlingsinsatser. Vi har undersökt på vilket sätt missbrukande kvinnor beskrivs med avseende på moderskap, femininitet och relationer. Vi har också tittat på vilket utrymme kvinnorna getts att uttrycka sina egna tankar i utredningstexten, samt hur den rådande diskursen kring kvinnliga missbrukare reproduceras alternativt utmanas i utredningstexten. Vi har använt oss av en kvalitativ metod i form av Faircloughs kritiska diskursanalys. Vår empiri bestod av fyra stycken missbruksutredningar gällande kvinnor över 18 år, med barn.

Syftet med vår studie var att ta reda på hur förskolepersonal och skolpersonal uppfattar och utövar och resonerar kring sin anmälningsplikt med avseende på barn som far illa. För att få reda på hur anmälningsplikten går till i praktiken valde vi att genomföra en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer med tolv pedagoger i förskola och skola. Resultatet av vårt arbete visade att de flesta pedagoger tycker att utbildningen i ämnet är bristfällig.Studien kom fram till att personalen upptäcker missförhållanden genom att studera barnens förändrade beteenden, som bland annat kan avspegla sig i deras lekar. Intervjuerna belyste också att kontakten med hemmen var viktig. Våra slutsatser blev att kulturella skillnader har liten betydelse och att det behövs fortlöpande kompetensutveckling inom området för att kunna hjälpa fler utsatta barn i tid..

Upplevelsen av att vistas på offentliga platser i större städer är olika. De plats er som upplevs obehagliga och med oro för att utsättas för brott är inte alltid de platser där det statistiskt sätt sker flest brott. Stockholm är en av de städer som jag har tittat på och på vilka platser i storstaden som upplevs på vilket sätt.Risken för att utsättas för brott på offentliga platser har ökat och våldsbrott på offentliga platser står för 18 % av antalet anmälda brott och där ingår även misshandel och sexualbrott. Jag har titta närmare på hur man upplever sin trygghet i vardagen och på vilket sätt man kan hindra eller förändra de utsattas beteenden och beslut.Mitt arbete har lett fram till en produkt som är personbunden och har som uppgift att visa anhöriga vart man befinner sig och hur man mår för att snabbt kunna ta kontakt med någon om otryggheten ökar och förstärka upplevelsen av kontroll och trygghet. Det resulterade i ett armbandskoncept som har en tjänst kopplat i sig i form av en applikation..