?Coming from Sweden and you haven?t heard of it?? Detta citat exemplifierar den självbild som det post-kommunistiska profileringsarbetet tenderar att präglas av. Bristen på insikt känns påtaglig under ett möte med en högt uppsatt tjänsteman inom Pärnu Development Department. Denna problematik skall dock inte förlöjligas utan måste sättas i relation till de omständigheter som skapat den.De tidigare socialistiskt präglade staterna har varit tvungna att anpassa sig till markandsekonomin med förändrade efterfrågemönster och nya konkurrenssituationer. Dessa förhållanden kan verka självklara för ett västeuropeiskt land, men för ett post- kommunistiskt land där marknadsföring och destinationsutveckling i princip inte existerat, var de här förutsättningarna något nytt.

Problem: Övergången från pediatrik till vuxenvård tillfredsställer inte de behov som ungdomar med diabetes har vilket leder till att de känner sig osynliga i vården och osäkra i sin egenvård.Syfte: Syftet var att belysa hur ungdomar med diabetes typ 1 upplever och hanterar sjukdomen i övergången från pediatrik till vuxenvård och processens påverkande faktorer.Metod: Med hjälp av 14 vetenskapliga artiklar och en avhandling formades litteraturstudien.Resultat och konklusion: Att utforska sin identitet och att tänja på gränser är ett naturligt beteende under adolescensen. Detta beteende i kombination med diabetessjukdomen leder till en ökad risk för diabetesrelaterade komplikationer. Övergången mellan pediatrik och vuxenvård upplevdes av ungdomarna som problematisk. Faktorer som försvårade övergången från pediatrik till vuxenvård var klyftan i vårdkultur mellan vårdenheterna. Vuxenvården innebar ett större ansvarstagande från individen, mindre vårdtillgänglighet och mindre delaktighet från föräldrar samt bristande kontinuitet och uppföljning.

Uppsatsen är en jämförande studie av interaktiv och linjär dokumentär. Vad är det bästa med att vara lärare? Vad finns det för problematik i dagens skolpolitik? Detta är några av de frågor som tas upp i dokumentärerna. Syftet med projektet är att söka svar på hur upplevelsen av lärarnas situation skiljer sig om interaktiv dokumentär ställs mot linjär dokumentär. Verklighetsåtergivning blir ett centralt begrepp, hur kan jag som filmare återge och förmedla någons verklighet? För att förstå nya mediers möjligheter blickar uppsatsen både framåt och bakåt på den utveckling som lett fram till dagens tekniska framsteg.

Denna slutreflektion kommer att beskriva planeringen och utvecklingen av en alternativ sorts arbetsmetod kallad Cloudmetoden, vilken lämpar sig för mindre arbetsgrupper som utvecklar digitala medier (i vårt fall spelproduktion). Slutreflektionen kommer att innehålla beskrivningar om vilket typ av problematik som gjorde att vi valde att skapa ett eget sätt att arbeta. Vi diskuterar och jämför vår arbetsmetod med redan existerande projektmetoder inom digitala spel. Vi kommer nämna de produkter som har skapats med hjälp av vårt arbetssätt och hur vi arbetade med dessa. Nyckelord: Cloudmetoden, spelproduktion, projektmetod, alternativ, digitala medier. This text will describe the planning and development of a new kind of working method we call The Cloud Method , which is suited for smaller teams who develop some kind of Digital Media. (In our case, video games).

Bakgrund: De flesta företag lever idag under ett stort konkurrenstryck som tvingar dem att ständigt utveckla, förbättra och anpassa sig. Några aspekter som styrs och kontrolleras som är av vikt för ett företags agerande och hanterande av konkurrensen är lärande, information samt kreativitet. Genom att studera två fallföretag har vi försökt utröna hur aspekterna hanteras och balanseras i respektive verksamhet. Syfte: Med uppsatsen avser vi att a) beskriva strukturen och styrningen i två företag med olika förutsättningar samt med den beskrivningen som grund b) diskutera möjliga vägar för företagen att förbättra förutsättningarna för lärande och kreativitet. Genomförande: Vi har genomfört en etnografiliknande studie baserad på observationer och intervjuer i två fallföretag.

Syftet med vårt examensarbete har varit att få en kunskap och en förståelse för hur populärkultur, med fokus på skönlitteratur, införlivas i religionskunskapsundervisningen för grundskolans senare år. Fokus låg på lärarnas arbete med skönlitteratur utifrån de tre didaktiska frågorna, vad, hur och varför. Litteraturstudier har visat att det finns många förtjänster med att föra in skönlitteratur i undervisningen samt att det kan finnas en viss problematik kring det. Vi använde oss av en kvalitativ forskningsmetod som bestod av semi- strukturerade intervjuer. Informantgruppen bestod av nio stycken lärare i de samhällsorienterade ämnena i grundskolans senare år. Urvalsgruppen var representerad från fem olika skolor i södra Sverige. Resultatet visade att majoriteten av lärarna ansåg att skönlitteratur lämpar sig i de flesta arbetsområden inom religionskunskap med en betoning på världsreligionerna.

Storleken på informationsmängderna i vad som finns tillgänglig på Internet idag gör att söktjänster närmast är en nödvändighet för informationsökning. Ibland kan det upplevas att det är svårt att hitta begärd information hos söktjänster utan att få fram en mängd oönskade sidor, så att man måste hitta relevant information bland dem och filtrera bort irrelevant information. Ett problem för många söktjänster är hur de ska kunna ta hänsyn till användarnas individuella informationsbehov och därigenom skapa förutsättningar för effektivare sökprocesser. Denna magisteruppsats handlar om användarnas upplevelser av informationssökning på Internet. Syftet med uppsatsen är att undersöka den problematik som finns när man söker information med hjälp av söktjänster på webben, användarnas syn på olika söktjänster och att även få fram förbättringsförslag.

Sveriges miljömålssystem implementerades 1999 och har sedan dess varit en nationell utmaning till Sveriges kommuner. När systemet antogs i Sveriges riksdag så angavs 2020 som systemets slutår, till vilket den miljömässiga kvaliteten som miljömålen definierade skulle ha uppnåtts. I dagsläget har Naturvårdsverket dock bedömt att enbart två av de sexton nationella miljömålen kommer att nås, vilket påvisar hur Sveriges samhällsutveckling inte är i linje med den som miljömålssystemet förespråkar.I undersökningar som gjorts har det påvisats att det främst är mindre kommuner som upplever att systemet är en stor utmaning. I denna fallstudie studeras således på vilket sätt som dessa kommuner upplever en problematik med miljömålen och vad som händer då beslut ska tas som främjar en miljömässig hållbarhet. I fallstudien har dokumentanalyser och intervjuer genomförts i en representativ kommun i Mellansverige.Fallstudien påvisar hur ekonomi ofta får vara den bestämmande faktorn vid kommunala beslut och projekt, vilket bidrog till att miljömålen fick en lägre prioritet.

Införandet av IAS 40 medförde förändringar vad gäller värderingen av förvaltningsfastigheter. Fastighetsbolagen fick då möjlighet att värdera sina fastigheter till verkligt värde, vilket skapade en problematik vad gäller tillförlitligheten i värderingen.Syftet med uppsatsen är att undersöka tillförlitligheten i värderingen av förvaltningsfastigheter. Detta påverkas av ett flertal faktorer som alla har betydelse för värderingens tillförlitlighet. Syftet kommer att uppfyllas genom att belysa begreppet tillförlitlighet utifrån ett antal påverkande faktorer.För att undersöka detta har vi genomfört fyra intervjuer med respondenter från fastighetsbolag, en extern värderingsman samt en redovisningsspecialist inom området. Urvalet av intervjurespondenter har skett genom en studie av Sveriges största noterade fastighetsbolag, där hänsyn tagits till vissa utvalda parametrar.

Företagsförvärv har blivit en allt vanligare strategi för tillväxt hos företagen för att ta nya marknadsandelar och utöka sitt produktutbud. En allt vanligare problematik efter ett företagsförvärv är integrationen av ERP-system. Vårt syfte med studien är att öka företagens möjligheter att genomföra lyckade ERP-integreringar efter företagsförvärv. Genom att beskriva problematiken runt integrationer efter företagsförvärv, har vi identifierat utmaningar och föreslagit lösningar som kan öka företagens möjlighet att genomföra lyckade ERP-integreringar. Det har lett fram till problemformuleringen:Hur kan företag öka sina möjligheter att genomföra lyckade ERP-integreringar efter företagsförvärv?Vi har genomfört en kvalitativ undersökning där sex konsulter med tidigare erfarenheter från integrationsprojekt intervjuades.

Studiens syfte är att förstå hur några skolprojekt har arbetat för att främja skolnärvaro för elever inom autismspektrumtillstånd. Som metod användes kvalitativa intervjuer med åtta informanter i fem kommuner som på något sätt arbetar med skolprojekt med fokus på inkludering och skolfrånvaro. Informanterna som deltog i studien var tre specialpedagoger, en speciallärare, två rektorer, en kurator och en rådgivare från specialpedagogiska skolmyndigheten. De fem skolprojekten som informanterna arbetade med, omfattade 137 skolor i Sverige. Ett projekt var inriktat mot det förebyggande arbetet att skapa en tillgänglig skola för elever inom autismspektrumtillstånd.

I denna uppsats undersöktes ifall studenternas upplevda problem kring studentboende i Karlstad var ett samverkansproblem eller inte. Problemformulering lämnades öppen till en början för att sedan avgränsas till studentboendefrågan i och med diskussionerna under fokusgrupperna. Med denna avgränsning kunde samtliga aktörer identifieras lättare och valet av tillvägagångssätt föll på en kvalitativ metod med bland annat intervjuer med representanter hos respektive aktör. Den referensram som har använts behandlar främst teoretiska resonemang och argument för samverkan. Detta på grund av utgångspunkten att de problematiska momenten i studenternas liv, vid sidan av själva studierna inte behandlas hos en enskild organisation utan involverar flera parter, och att det då är viktigt att det finns ett fungerande system för att dessa tjänster tillgodoser studenterna på bästa sätt. De involverade aktörerna vad gäller studentbostadsfrågan var Karlstad universitet, Karlstad Bostads AB, Studentkåren och Centrala studiestödsnämnden. Den insamlade informationen från vår kvalitativa undersökning har analyserats utifrån den presenterade teorin för att komma till en slutsats.

Målet med denna uppsats är att med hjälp av innehållsanalys ta reda på hur svenska samhällskunskapsböcker ger förtrogenhet till värdegrundstänkande. I de svenska styrdokumenten fastslås det att elever ska fostras till ansvarsfulla medborgare och att detta ska ske med reflekterande kring värdegrundsfrågor. Frågeställningen för detta arbete är: Ger ekonomiavsnitten i de svenska samhällskunskapsböckerna förtrogenhet för fostrande av demokratiska medborgare, kopplat tillvärdegrunden, enligt kursplanen för Samhällskunskap A? Tre läroböckerböcker i samhällskunskap har analyserats med hjälp av en innehållsanalys som bygger på styrdokument och didaktiska modeller.Denna uppsats har kommit fram till att det finns skäl att fundera kring det läromedlen förmedlar. Det saknas ett individperspektiv i böckerna som minskar möjligheterna att skapa förtrogenhet tillvärdegrundstänkande.

De flesta människor som är självdestruktiva i vårt samhälle får en diagnos ställd som understryker att de på ett eller annat vis är psykiskt sjuka, den vanligaste diagnosen är Borderline Personlighetsstörning. I denna studie ifrågasätts detta psykopatologiska perspektiv och istället ämnar jag undersöka om det går att bredda begreppet självdestruktivitet genom att använda ett existentiellt perspektiv. I grunden för studien återfinns teorier från Kierkegaard, May och Fromm vilka berör begrepp som ångest och frihet, två nyckelbegrepp i denna studie. Materialet är insamlat via intervjuer. Genom att använda hermeneutik som analysmetod har uppsatsförfattaren haft möjlighet att använda sin förförståelse i ämnet och via den hermeneutiska cirkeln tolkas materialet.

Syftet med vår undersökning var att försöka utröna vilka möjligheter flerspråkiga barn i Malmö har för att skapa så goda förutsättningar i förskolan för att klara sin skolgång i Sverige. Våra huvudfrågeställningar var därför. ? Vilka faktorer påverkar flerspråkiga barns framtida skolsituation i Malmö? ? Hur tänker Agneta Eriksson i egenskap av kommunalråd i Malmö kring denna problematik? Vi ville belysa vår första frågeställning utifrån hur två pedagoger och biträdande rektor, samtliga verksamma i multikulturell förskola och skola i Malmö ser på invandrarbarns språkutveckling. I debatter hör vi ofta att flerspråkig undervisning för invandrarbarn är en politisk fråga (Fürstenberg, 2004), vad menas med det? Vi valde därför att intervjua kommunalrådet Agneta Eriksson.