Media har på senare tid uppmärksammat allt fler företagsskandaler i näringslivet, vilka har resulterat i skador på berörda företags renommé. Skadorna en kris utgör på ett företag och dess renommé, är betydande då ett renommé kan utgöra en konkurrensfördel för företaget. Vårt syfte med uppsatsen är att från ett internt perspektiv analysera hur företag arbetar med sin renomméhantering i samband med en kris, i syfte att öka förståelsen för hur de skador som uppkommer på ett företags renommé kan minskas. Syftet besvaras genom att en empirisk studie med fallföretagen Skandia, Stockholms Stadsmission samt Systembolaget. Fallstudien består av intervjuer med företagsanställda och med externa personer i näringslivet som kan kopplas samman med vår studie.

I och med internets utveckling och sociala mediers framväxt ställs företag och deras marknadsförare inför en ny situation om hur omgivningen kan tolkas. Sociala medier uppdateras varje sekund och är en direktsändning av det senaste. En av marknadsförares arbetsuppgifter är att analysera företags situation. I arbetet med situationsanalys samlar marknadsförare in information om ett företags omgivning - information som kan finnas i sociala mediers informationsflöde. Information som ligger till grund för att rätt strategiska beslut kan fattas med rätt information som underlag.Studien har genomförts med en kvalitativ metod.

Bakgrund: Sk?rmtid hos barn har ?kat markant de senaste ?ren. Idag har b?de sp?dbarn och sm? barn tillg?ng till sk?rm och den anv?nds till s?v?l avledning, underh?llning och som avlastning till f?r?ldrar. Specialistsjuksk?terskan inom barnh?lsov?rden tr?ffar m?nga barn och f?r?ldrar och har genom sitt h?lsofr?mjande uppdrag m?jlighet att arbeta proaktivt och informera f?r?ldrar och ge kunskap om sk?rmtid.

För att som specialpedagog kunna arbeta proaktivt med elever i behov av särskilt stöd krävs det en förståelse kring vilka faktorer som är framgångsrika med dessa elever. Genom att intervjua pedagoger på resursskolor som har lång erfarenhet av att arbeta med elever i behov av särskilt stöd kan man få kännedom om vilka faktorer de upplever framgångsrika. Denna kännedom kan öka förutsättningarna att kunna implementera dessa faktorer i den reguljära skolverksamheten som i sin tur kan generera att vi närmar oss en skola för alla. Syftet med denna studie är att bidra till en förståelse kring pedagogernas upplevelse av framgångsrika och icke framgångsrika faktorer på en resursskola, men även vilka hinder de möter i sin verksamhet. Pedagogernas upplevelser av framgångsfaktorer som trädde fram genom analysen var det sociala samspelet och relationernas betydelse, hur de bygger relationer med eleverna och på vilket sätt eleverna bemöts.

Hälsoförordningar som presenteras i styrdokument är ett exempel på styrningsmentalitet och folkhälsoarbetets pedagogik, som avser förändra folkhälsan. Syftet med föreliggande studie var att synliggöra och analysera vilka diskurser om hälsoförordningar som framkommer i Region Hallands interna och externa styrdokument som behandlar mål, strategier, policyer och riktlinjer i det regionala folkhälsoarbetet för år 2014. Analysen av diskurser fokuserades kring individens identitetskonstruktion och subjektivation via maktstyrning från texternas innebörds- och interpersonella aspekter, i avseende att påvisa styrningsmentaliteter och hälsoförordningar som betydelsefulla bestämningsfaktorer för individers hälsa.Med kvalitativ diskursteori och Foucaldiansk textanalys har föreliggande studie analyserat 6st styrdokument, utgivna av Region Halland.Resultatet visar de fyra diskurser som kom till uttryck, genom dessa diskurser antyds det att regionala hälsoförordningar är mål- och vision -fokuserade om en god och jämlik hälsa för alla, där arbetet för att nå idyllen om det hälsosamma folket sker med proaktivt arbete och delaktighet mellan samhälleliga hälsopromotionsinsatser och individers egna levnadsval. Det anses att individens förändringar av levnadsvanor skapas i samklang med autonomi och hög kunskap, och arbetet förutsätter att hälsosamma alternativ finns tillgängliga och genomsyrar Hallands samhällsplanering, budget och samhällsvision. Uppsatsen präglas av en individfokuserad skildring i Regionens folkhälsoarbete, i uppsatsens avslutande diskussion lyfts däremot de textanalytiska diskurserna i ett högre skikt och problematiserar den möjliga samhälleliga konsekvens som diskurser kan ge och hur det kan tolkas ur ett nationellt perspektiv..

Bakgrund och problem: Införandet av Kyotoprotokollet har gjort miljöarbetet mer komplicerat än tidigare, framförallt eftersom sambanden mellan miljöstrategi och utsläppsreduktioner ändras. Med ett handelssystem för utsläppsrätter kan inte utsläppsreduktioner längre behandlas separat, utan måste bli en del av miljöstrategin och framförallt kopplas till utsläppshandeln om företaget ska undvika kostnader och dra nytta av de fördelar ett väl genomfört miljöarbete erbjuder.Syfte: Studiens syfte är att beskriva LKAB:s arbete med utsläppshandeln samt att undersöka hur sambanden mellan miljöstrategi, utsläppshandel och utsläppsreduktioner hanteras. Vidare visar studien på de förbättringsmöjligheter som finns och presenterar förbättringsförslag.Metod: Studien genomfördes som en fallstudie på LKAB. Vi har använt oss av en kvalitativ metod och har intervjuat ett flertal anställda för att skapa förståelse för området. Empirin strukturerades upp i tre delar, en för varje delämne.

Företag investerar idag väldigt mycket pengar på att säkra sina fysiska och logiska tillgångar med hjälp av tekniska skyddsmekanismer. Dock är all säkerhet på något sätt beroende av den enskilde individens omdöme och kunskap. Hur går det avgöra att organisationen kan lita på individens omdöme och kunskap? Hur går det avgöra om en organisation har en god kultur kring säkerhet? Genom att utvärdera säkerhetskulturen kan organisationer få ett utökat underlag i riskhanteringsarbetet samt en bättre förmåga att hantera det som hotar verksamhetens tillgångar. Den forskning som finns idag på området säkerhetskultur är både oense kring vad som utgör god säkerhetskultur men framför allt hur kulturen ska utvärderas.

Nyhetsmedia är en av de främsta kommunikationskanalerna genom vilken en organisations intressenter får sin information om organisationen (Chen och Meindl, 1991; Deephouse, 2000; Carroll och McCombs, 2003). Brister i organisationers hantering av sina medierelationer har gjort att makthavare har tvingats lämna sina poster. Detta har lett till att ämnet medierelationer har lyfts fram mer och mer i samhällsdebatten, vilket fångade vårt intresse för att undersöka ämnet vidare.Vi har i denna uppsats haft som syfte att undersöka hur organisationskommunikatörer förhåller sig till nyhetsmedia och hur nyhetsredaktörer förhåller sig till organisationer samt att skapa en förståelse för hur de båda parterna kan förhålla sig till varandra för att stärka relationen dem emellan. För att undersöka detta genomförde vi en komparativ fallstudie där vi, genom semistrukturerade intervjuer, undersökte hur fyra nyhetsredaktörer och fyra organisationskommunikatörer ser på relationen dem emellan. Studien delar upp respondenternas svar i två perspektiv; ett nyhetsredaktörsperspektiv och ett organisationskommunikatörsperspektiv.

Titel: Öckerö kommuns drogförebyggande arbete ? En undersökning kring vilkenpåverkan kommunens föräldrar anser att den drogförebyggande informationen gettFörfattare: Martha KoppenHandledare: Jan StridAntal ord: 19 834Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, examensarbeteInstitutionen för journalistik och masskommunikation (JMG)Göteborgs universitet.Termin: Vårterminen 2012Syfte: Att undersöka hur föräldrar i Öckerö kommun upplever att den drogförebyggande informationen i kommunen har påverkat dem själva respektive andra föräldrar i kommunen.Metod: Uppsatsen är av kvalitativ karaktär och använder sig av strukturerade fokusgruppsintervjuerMaterial: Tre fokusgruppsintervjuer med föräldrar i Öckerö kommunHuvudresultat: Sammantaget skiljer inte de intervjuade föräldrarna på hur de själva respektive andra föräldrar i kommunen påverkats av den drogförebyggande informationen utan de tror att andra påverkats ungefär på samma sätt som de själva. Å andra sidan tror föräldrarna att det finns en liten grupp föräldrar som inte nås av det förebyggande arbetet alls och att detta hänger samman med ett bristande föräldraskap och en tendens att inte närvara vid exempelvis föräldramöten. Den huvudsakliga påverkan av det drogförebyggande arbetet i Öckerö kommun består i att över hälften av föräldrarna upplever att deras attityder, handlande samt kunskappåverkats i och med det drogförebyggande arbetet. I de fall där en attitydförändring skett pekar föräldrarna på att denna skett till följd av ett förändrat kunskapsläge.

Hållbarhetskonceptet har blivit mycket spritt och allmänt accepterat av myndigheter, politiker, företag och andra organisationer över hela världen. Som ett svar på utmaningen att få verksamheten att överensstämma med hållbarhetsideal, har intresset ökat bland svenska företag för att integrera arbetet med miljö, kvalitetsrelaterade och sociala frågor samt ekonomi. Företag inom verkstadsindustrin anses vara särskilt aktiva på det här området. Denna studies syfte är att beskriva hur företag går från miljöarbete till arbete för hållbar utveckling bl.a. genom att inleda en integrering av sina ledningssystem.

Företag investerar idag väldigt mycket pengar på att säkra sina fysiska och logiska tillgångar med hjälp av tekniska skyddsmekanismer. Dock är all säkerhet på något sätt beroende av den enskilde individens omdöme och kunskap. Hur går det avgöra att organisationen kan lita på individens omdöme och kunskap? Hur går det avgöra om en organisation har en god kultur kring säkerhet? Genom att utvärdera säkerhetskulturen kan organisationer få ett utökat underlag i riskhanteringsarbetet samt en bättre förmåga att hantera det som hotar verksamhetens tillgångar. Den forskning som finns idag på området säkerhetskultur är både oense kring vad som utgör god säkerhetskultur men framför allt hur kulturen ska utvärderas.

Under de senaste åren har mobbningen uppmärksammats alltmer, såväl inom media som i skolans värld. Detta har bland andra fått Skolverket och Barnombudsmannen att framhäva mobbningen som ett ökat samhällsproblem. Skolverket framhäver en markant ökning av mobbning de senaste tio åren med en siffra på ca.60%. Till vilken grad detta är överstämmande med verkligheten är svårt att svara på och man kan vidare ställa sig frågan ifall mobbningen verkligen har ökat eller om det är den ökade medvetenheten kring mobbningsproblematiken som börjar göra sig synlig. Hur det än förhåller sig, är mobbning och kränkande behandling svåra problem som skolan måste ägna stort intresse.

Idag ställs allt större krav på chefer från såväl medarbetare, högre chefer, kunder samt samarbetspartners vilket leder till att chefer behöver hjälp för att klara sin roll. Således blir stödet från HR (Human Resources) betydelsefullt för att klara både dagliga utmaningar och långsiktiga höga mål. Studien syftar till att undersöka hur chefer inom en stor privat organisation upplever stödet från HR i dagsläget och hur det i framtiden kan utvecklas. Det centrala i studien är undersökningen mellan chefers förväntningar på stödet från HR kontra det stöd som levereras. Studien består av nio semistrukturerde intervjuer om chefers upplevelser av tillhandahållandet av stöd från HR.

Varje år skapas tusentals olika kemikalier av människan. Dessa kemikalier är främmande både för miljön och för de levande organismerna. Endast en liten del av alla kemikalier har kända ekotoxikologiska egenskaper. På Smurfit Kappas pappersbruk i Piteå används hundratals ton kemikalier varje dygn. Resterna av dessa kemikalier som inte går ut till luften eller finns i produkten går via avloppet till bioreningen, därefter transporteras avloppsvattnet ut till mottagaren Vargödraget i Piteå skärgård.

Vad som skiljer en organisation från mängden kan i många fall vara hur god kapacitet som finns för att bemöta det hot en kris kan utgöra. Därför är det viktigt för organisationen att hela tiden aktivt arbeta med att förbättra denna kapacitet, genom att på ett så brett plan som möjligt försöka förbereda sig för de potentiella kriser som kan drabba organisationen. Således blir det en strategisk fråga att ha crisis management-kapacitet, och för att etablera denna måste ledningen styra organisationen i rätt riktning. Därigenom kan en kris hindras från att fortplanta sig som ringar på vatten, och drabba en allt större del av organisationen. Syftet med uppsatsen är att undersöka och beskriva hur en organisation, ur ett styrningsperspektiv, kan etablera eller förbättra sin crisis management- kapacitet.