Tidigare forskning och statistik har visat att unga som står utanför arbetsmarkanden lättare bildar ett riskbruk av alkohol. Dessa unga bildar i större utsträckning en riskgrupp i samhället och detta kan få konsekvenser för den framtida folkhälsan i ett land som Sverige. Utifrån detta är det viktigt att dagens makthavare och kommuner tar denna problematik på allvar och förebygger den i den mån som är möjligt. Ett antal projekt har utifrån denna problematik startats upp i olika delar av landet för att hjälpa dessa unga att främst komma ut på arbetsmarkanden, men att även reflektera över sina alkoholvanor. Ett av dessa projekt är ?Unga arbetssökande/unga utanför, alkohol och droger? som genomförts inom Norrbottens län.

Den svenska alkoholmarknaden har la?nge pra?glats av monopol. Pa? senare tid har marknaden dock erfarit en viss avreglering och vi kan urskilja en liberaliseringstrend i och med laga?ndringen fra?n 2007 da? privatimport av alkoholhaltiga drycker blev lagligt. Denna laga?ndring har o?ppnat upp mo?jligheten fo?r internethandel vilket har revolutionerat den svenska alkoholmarknaden.

Problematiken med alkoholkonsumtionen och berusningsmönstret hos svenska skolungdomar är ständigt i medias övervakning. Syftet med denna rapport har varit att undersöka betydelsen av föräldrars inställning till alkohol och vilken inverkan den har på ungdomars alkoholkonsumtion samt berusningsmönster. Detta är viktigt för kunna att arbeta preventivt mot missbruk och alkoholproblem hos ungdomar.Många tidigare studier visar på att vänner och familj är det som har störst påverkan på ungdomars alkoholkonsumtion. Detta gör att de teoretiska utgångspunkterna som använts i studien behandlar dessa fenomen; den kulturella ansatsen, identitetskapandet samt teorin om social inlärning som sker inom familjen. På grund av avgränsning så fokuserar denna studie endast på hur föräldrarna påverkar alkoholkonsumtionen.Studiens frågeställningar har besvarats genom en statistisk analys av Stockholmsenkäten (från 2008).

Föräldrar vars barn missbrukar alkohol och andra droger lever med mycket skuld, skam och ångest för sitt barns situation. Barns missbruk innebär ofta både fysiska och psykiska konsekvenser för föräldrar. Föräldrar i en sådan situation är därför i stort behov av stöd. I föreliggande kvalitativa studie jämförs föräldrars och professionellas syn på studiens fem olika teman; att vara förälder till ett barn med drogmissbruk, stöd till föräldrar, bemötande från Socialtjänsten, tillgänglighet och samverkan. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med föräldrar, FoU, Socialtjänsten och Öppenvården.

Problematiken med alkoholkonsumtionen och berusningsmönstret hos svenska skolungdomar är ständigt i medias övervakning. Syftet med denna rapport har varit att undersöka betydelsen av föräldrars inställning till alkohol och vilken inverkan den har på ungdomars alkoholkonsumtion samt berusningsmönster. Detta är viktigt för kunna att arbeta preventivt mot missbruk och alkoholproblem hos ungdomar.Många tidigare studier visar på att vänner och familj är det som har störst påverkan på ungdomars alkoholkonsumtion. Detta gör att de teoretiska utgångspunkterna som använts i studien behandlar dessa fenomen; den kulturella ansatsen, identitetskapandet samt teorin om social inlärning som sker inom familjen. På grund av avgränsning så fokuserar denna studie endast på hur föräldrarna påverkar alkoholkonsumtionen.Studiens frågeställningar har besvarats genom en statistisk analys av Stockholmsenkäten (från 2008).

Svenskars syn på samt konsumtion av alkohol har under de senaste decennierna förändrats till att bli allt mer positiv. Detta tros vara en följd av det svenska inträde i Europa Unionen vilket har inneburit en allt mer liberal alkoholpolitik och även påverkat gemene mans attityd till alkohol. Uppsatsen syftar till att undersöka vilka faktorer som påverkar attityder till alkoholkonsumtion. Uppsatsen är av kvantitativ karaktär där datamaterialet kommer från en studie utförd av SoRAD (Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning) vid Stockholms universitet, år 2002, där svenskarnas alkoholvanor har kartlagts. 7899 individer 17?80 år gamla som slumpmässigt valdes ut från Statistiska centralbyråns (SCB) register över totalbefolkningen (RTB) intervjuades via telefon.

Syftet med denna studie var att få en djupare förståelse för några högskolestudentersalkoholvanor inom studentlivet. De frågeställningar som härmed fokuserades på blevhur studenterna såg på sin egen relation till alkohol? Hur studenterna upplevde denbakomliggande stressen i relation till sin alkoholkonsumtion? På vilket sättstudenternas alkoholvanor inverkade på olika socialisationsprocesser? På vilket sättstudenterna upplevde alkoholen som ett stimulansmedel? Metodologiskt användes ensemistrukturerad intervjuform som åtföljdes av en ram som fångade in olikahuvudteman. Urvalet bestod av åtta intervjupersoner i åldrarna 20-30 år, varav fyravar män och fyra var kvinnor. Intervjuerna varade mellan 20-30 minuter.

Alkoholvården i Sverige kan vara utformad på många olika och skilda sätt. Det är ett område där det finns ett flertal olika åsikter kring vilken behandling som är lämpligast eller effektivast. Uppsatsens syfte är att titta närmare på hur diskursen kring alkoholvård kan se ut i Sverige idag genom närmare granskning av de två tidskrifterna Socionomen och Alkohol & Narkotika. Två stora tidningar inom praktiker av socialt arbete. För att uppnå syftet utgår uppsatsen från följande frågeställningar: -Vilka behandlingsmetoder för alkoholmissbruk diskuteras i tidskrifterna? -Hur problematiserar tidskrifterna kring olika behandlingsformer? -Hur lyfts för respektive nackdelar för behandlingsformerna upp? -Vad väljer tidskrifterna att lyfta fram i debatten kring alkoholvården? Som metod används kritisk diskursanalys för att synliggöra diskurserna i tidskrifterna.

Syftet med denna uppsats är att studera hur man använder bilder i läromedel inom området ANTD; alkohol, narkotika, tobak och doping. Detta görs genom att studera tio olika bilder från fem olika läromedel för grundskolan senare år samt för gymnasiet. Vi ser hur bilderna används och diskuterar vilket syfte de tjänar och hur de kan tas emot av eleverna. I vår studie av bilderna använder vi oss av ideologikritisk analys, en metod som främst ser till bildens funktion som kommunikationsobjekt där dess budskap är det viktigaste, snarare än dess estetiska kvalitéer. Vidare diskuterar vi målet om en minskad alkohol- och tobaksförbrukning och nollvisionen kring droger och doping som ligger till grund för undervisningen och hur detta mål påverkar arbetet med ANTD. Vi förespråkar en ökad användning av bilder i arbetet med ANTD för att på så vis kunna fylla dessa med elevens egna erfarenheter och frågor. På så vis kan man, i motsats till om man arbetar bunden till en text, få en mer öppen dialog där man förhoppningsvis kan möta eleven på ett plan där han eller hon befinner sig..

I ett flertal undersökningar har individer skattat att de dricker i följd till stress, vilket har visats bero på att människor dricker i försök till att hantera ekonomisk stress, stress på jobbet och/eller föräldrastress (Pohorecky, 1991). Ju svårare stressen är desto högre är alkoholkonsumtionen (Pohorecky, 1991). I denna studie studeras alkohol och föräldrastress genom självskattningsenkäter tagna ur projektet Alla Barn i Sydöstra Sverige (ABIS) 8-årsuppföljning.Resultatet visar på att det inte finns några signifikanta skillnader i föräldrastressen hos alkoholkonsumtionens olika riskgrupper varken hos mödrarna eller fäderna, då de själva skattat sin alkoholkonsumtion. Detta resultat visar på att man inte med säkerhet kan säga att mängden alkohol som konsumeras hos föräldrar tenderar att bero på att deras föräldraskapskrav inte räcker till för deras personliga resurser. Resultatet kunde inte heller säkert visa tendenser till att alkoholen skulle kunna reducera föräldrastressen hos föräldrarna..

Vissa forskningsresultat har visat att en måttlig alkoholkonsumtion kan ha positiva effekter på den intellektuella kapaciteten när vi blir äldre. Effekten har dessutom visat sig vara starkare för kvinnor än för män. Syftet med föreliggande studie var att undersöka sambandet mellan alkoholkonsumtion, kön och den kognitiva förmågan i åldrandet. Data från projektet SNAC-Kungsholmen har använts. 229 män och 323 kvinnor mellan 60 och 96 år svarade på frågor om sina dryckesvanor.

Missbruk av alkohol är ett växande samhällsproblem som orsakar stora lidanden såväl för den enskilde individen som för samhället. I Sverige kostar detta 160 miljarder kronor per år efter att intäkterna från alkoholskatten är borträknade. En hel del av de individer som kommer i kontakt med hälso- och sjukvården av olika skäl har en riskfylld alkoholkonsumtion. Motiverande samtal (MI) är en samtalsmetod som kan användas när behov av beteendeförändring föreligger. Metoden lägger vikt vid individens egen motivation till förändring.

Alkoholrelaterade problem påträffas överallt i vårt samhälle, även inom den somatiska vården. Rapporter visar att kvinnors alkoholkonsumtion ökar och i takt med det, riskerar allt fler kvinnor att fastna i ett missbruk. Därför känns det angeläget att uppmärksamma kvinnornas upplevelser av att vara kvinna och missbrukare. Kvinnor börjar missbruka alkohol senare i livet än män, men de har en snabbare beroendeutveckling och lägre tålighet för alkohol än vad män har. Detta examensarbete har livsvärlds- och genusperspektiven som teoretiska utgångspunkter.

Att alkohol och våld har ett samband är sedan länge känt och användningen av narkotika förstärker ofta våldsbenägenheten. Örnsköldsviks kommun utarbetade 2003, genom samarbete med polis och krögare, ett förebyggande program mot alkohol- och droger i krogmiljön: Krogutbildningen. I rapporten valde vi att undersöka vilka resultat Krogutbildningen givit, både när det gäller statistik över det krogrelaterade våldet, effekter som aktörer i utbildningen uppmärksammat samt utbildningens framtid. Resultatet fick vi fram genom att intervjua representanter från kommunen, polisen och krögarna i Örnsköldsvik. Vi har även använt brottsstatistik från BRÅ samt den lokala polisen.

Massmedia har en stor makt över tonåringar idag, vilka spenderar en tredjedel av sin vakna tid med att använda media. Dokusåpor är ett populärt mediefenomen där det kontinuerligt lanseras idealbilder. Det underliggande budskapet i idealbilderna handlar om att den graciösa kroppen och smilgroparna i ett attraktivt ansikte är nyckel till lycka. I takt med medias expansion har det skett en oroväckande ökning av den psykiska ohälsan bland tonåringar, detta innefattar oro, sömnproblem och andra stressrelaterade problem. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka om det finns någon samvariation mellan de icke-hälsobefrämjande budskapen i dokusåporna Big Brother samt Top Model och tonårstjejers självkänsla, bruk av alkohol samt upplevda stress.