Recent years have been very turbulent for most private equity firms. Especially the financial meltdown in global economy has affected the industry, but also the public pressure has made private equity houses change their control strategies towards more conventional methods used in public companies. This thesis aims to put light on the control methods used in listed private equity houses which use a buyout strategy. The paper describes how the control methods change over the different phases the asset experience and how different value generating strategies use altered control methods. Using Merchant's (2003) framework for management control systems and Berg and Gottschalg's (2004) research on value generating strategies in buyouts the thesis shows that action controls as designing instructions for the board and a business plan, together with goal alignment is the commonly used control strategy directly after the acquisition.

De senaste fem åren har buyout-segmentet på den svenska private equity-marknaden vuxit kraftigt i omfattning. Buyout-investeringarna har ökat från 6 555 mkr år 2001 till 37 171 mkr 2006. Då pengar investeras i ett portföljbolag följer ett stort ansvar att dessa investeras så att en god avkastning uppnås som kompenserar den risk investerarna tar. Därför måste buyout-företagen i förväg noggrant analysera investeringsobjekten för att göra välgrundade kapitalplaceringar.Syftet är att beskriva vilka investeringskriterier private equity-företag tittar på inför en eventuell buyout-investering och att redogöra för vilka av dessa kriterier som är de mest centrala. Vidare är syftet att klargöra vilket avkastningskrav private equity-företagen har på sina buyout-investeringar.

Uppsatsen syfte är att klargöra vilka faktorer som är av betydelse när det kommer till värdeskapande i private equity bolagens portföljbolag.

Uppsatsen syfte är att beskriva och analysera Private Equity bolags styrning av portföljbolag, för att därmed implicit studera ägarnas roll i den värdeskapande processen. Metod: Deduktiv ansats och kvalitativ metod. Teori: Teorikapitlet är indelat i tre olika delområden, vilka enligt tidigare forskning visar på värdeskapande i en Buyout transaktion. Empiri: Uppsatsen empiriska underlag består av fyra intervjuer. Slutsats.

Syftet med denna uppsats är att skapa mer förståelse kring hur private equity bolag arbetar på den svenska marknaden och vilka investeringskriterier bolagen tittar på inför en eventuell buyout investering samt hur de långsiktigt jobbar med att förädlar sina investeringar. Det är även tänkt att uppsatsen ska ge en generell och informerande kunskap om private equity branschen.Författarna har valt att studera två private equity bolag vars fokus ligger på den del som benämns buyout och som är av olika storlek gällande förvaltat kapital samt investeringsområdenFör att lättare uppnå undersökningens syfte har författarna valt att undersöka ett investeringsfall från vardera bolag. Uppsatsen bygger på en flerfallstudie med en metodtriangulering där kvalitativ metod använts i form av två djupintervjuer och kvantitativ metod brukats vid analys av data från investeringsfallen.Författarna har genom studien kunnat dra slutsatsen att de viktigaste kriterierna som buyout inriktade private equity företagen fokuserar på är målbolagets mognadsfas, kassaflöde, tillväxtpotential, företagets marknadsposition och trend gällande industrin. Genom analysen har det framkommit att private equity företagen investerar i mogna företag och arbetar med ett aktivt ägande genom styrelsen för att skapa ett långsiktigt värde. Förutom själva återbetalningen av skulderna skapas detta värde genom operationella och strategiska åtgärder där private equity bolagen bistår med sin erfarenhet och kunskap..

Uppsatsens titel: Private Equity ? värdeskapande processer vid buyout-investeringar Seminariedatum: 2008-06-05 Ämne/kurs: FEKK01, Examensarbete kandidatnivå, 15 poäng Författare: Victor Kask, Marcus Löfgren, Petter Werner Handledare: Tore Eriksson Nyckelord: Private Equity, Värdeskapande, LBO, MBO, Corporate Governance Syfte: Syftet är att beskriva och analysera hur Private Equity bolagen arbetar för att skapa värde i sina portföljbolag. Metod: Uppsatsens utformning utgår från en kvalitativ undersökning där informationen baseras på semistrukturerade intervjuer med personer som har olika befattningar inom den svenska Private Equity branschen. Teoriska perspektiv: Det teoretiska ramverket baseras på teorier hämtade från kurslitteratur och relevanta artiklar. Empiri: Det empiriska materialet som är grundläggande för analysen är hämtat från de semistrukturerade kvalitativa intervjuerna.

Efter att ha studerat och författat en teoretisk grund kring ?Private Equity ? En portföljbolagsstudie? som första delen av två inom en 20-poängsuppsats skrivs denna magisteruppsats som en påbyggnad där en empirisk studie, analys och slutsats genomförs.Private equity-investeringar blir en allt vanligare form för kapitalanskaffning hos entreprenörer och företag. Denna form av investeringar sker i onoterade företag där investeraren håller ett aktivt och tidsbegränsat ägarengagemang. Denna uppsats skrivs på uppdrag av Svenska Riskkapitalföreningen, och syftet är att studera riskkapitalinvesteringar med avseende på hur portföljbolagen utvecklas beträffande tillväxt i sysselsättning och omsättning, efter det att ett private equity-bolag blivit delägare. Undersökningen bygger på kvantitativt insamlande av data där analysen grundats på enkäter och bokslutsdata.Två hypoteser har ställts upp och besvarats.

This paper?s objective is to investigate whether Modigliani and Miller (MM) I & II proposition from 1958 with regard to capital structure, is still valid among public Swedish firms.We have chosen the 63 firms on the Stockholm Stock Exchange (OMX) that Affärsvärlden magazine?s general index (AFGX) has categorized as industrial firms. We based this selection on the assumption that these firms are relatively capital intense and have a clear focus on production and, therefore, mainly uses capital structure as a mean to finance their production and not as a means in itself.To be able to fully evaluate these firms we have calculated the current key ratios based each firm?s annual report. To make the figures comparable across the entire population we adjusted them to each firm?s turnover.The results we have reached concur with MM?s proposition I regarding capital structures independence of the firm value.

Private equity bolag som skapar värde genom leveraged buyout har under de senaste åren fått ökad konkurrens inom den process vilken syftar till att finna attraktiva investeringar som kan generera avkastning enligt uppsatta avkastningskrav. Processen som karaktäriseras av informationsasymmetri och kallas för deal sourcing har därmed blivit ett svårare moment för dagens private equity bolag. Denna empiriska fallstudie undersöker hur svenska private equity bolag inom kategorin leveraged buyout i praktiken arbetar med deal sourcing och vilka drivkrafter som processen utformas efter i syfte att finna potentiella investeringar. Detta undersöks i ljuset av den akademiska forskning som tidigare gjorts på området. Studien utgår ifrån tio intervjuer med företagsrepresentanter vilka har insyn i och är delaktiga i processen med att finna bolag.

Private equity-investeringar innebär kapitalsatsningar i onoterade företag med ett aktivt och tidsbegränsat ägarengagemang. Detta kan indelas beroende på tidpunkten och kapitalbehovet för investeringen och benämns: affärsänglar, venture capital och buyout. Det finns en allmän uppfattning att dessa bolag agerar som affärspirater, vilka suger ut tillgångarna i företag för att sedan sälja av det utan att tänka på konsekvenserna. Det finns en ovetskap om vad som egentligen tillför värde och på vilket sätt detta sker. På uppdrag av Svenska Riskkapitalföreningen skrivs därför denna uppsats.

Earth?s resources have been exploited unsustainably. If an entire conception of exploitationof natural resources does not change now, this will entail enormous costs in the future.This insight has lead to a recently increased interest in clean technologies among privateequity capitalists. In the fourth quarter of 2006 about 10 percent of all private equityinvestments made in the US market were placed in the cleantech industry. Despite a goodinvesting climate in Sweden, Swedish capitalists have shown little interest in cleantechinvestments.

This thesis describes and examines a new line of business, CleanTech. CleanTech comprises a wide range of different types of companies and is not yet well defined. In this thesis only the Swedish market is considered, and a variety of players on the market are included to give the most extensive picture of the current situation. Recent research shows that a gap has arisen between governmental financing and private equity-investments in CleanTech-companies. This gap occurs mainly in companies in expansive phases and causes problems both for the companies and for the line of business as a whole. To investigate this gap the Swedish CleanTech-business is described in terms of earlier and existing financing, age and size of the companies and their turnover and profit.

Denna studie underso?ker huruvida Private Equity-bolag lyckas skapa besta?ende operationellt va?rde i fo?rva?rvade portfo?ljbolag. Studien beaktar ma?tt som reflekterar utvecklingen fo?r olika intressentgrupper i syfte att a?ska?dliggo?ra Private Equity-bolagens sammantagna bidrag till va?rdeskapande. Underso?kningen a?r av kvantitativ karakta?r och a?r baserad pa? ett urval av 19 svenska bolag som under a?ren 1999-2008 fo?rva?rvats och avyttrats av ett Private Equity-bolag.

This study investigates the value relevance of goodwill impairments for equity investors in Swedish listed companies. We provide insight on whether goodwill impairments are value relevant before as well as after the implementation of IFRS 3 and IAS 36. We express market value of equity as a function of book value of equity; net income excluding goodwill impairments and goodwill impairments, using the Ohlson valuation model and Hellström's price regression. Our findings suggest that goodwill impairments are statistically value relevant for equity investors. Prior to the implementation of IFRS 3 and IAS 36, our findings imply that equity investors respond negatively to goodwill impairments.

This study finds that the Swedish Government has a process for purchasing financial advisory services that is more transaction-oriented than the corresponding process at a Swedish private equity firm. The conclusion is supported by previous research comparing public and private sector purchasing processes. However, the differences between the two purchasing processes are not as significant as one might believe given the fact that the Government, unlike the private equity firm, has to operate under the Public Procurement Act (LOU). The tendency of the Swedish Government to apply a more relationoriented purchasing approach than expected is most likely driven by the fact that this represents the established professional norm for purchasing of professional services in the private sector. As LOU and the professional norm impose contradictory influences on the Swedish Government?s purchasing of financial advisory services, the final outcome depends on which of the two forces that dominate..