Bakgrund och problem: Det har skett en dramatisk utveckling avredovisningsstandards i världen. Utvecklingen av IAS - regler har bidragit till enökad harmonisering på redovisningsområdet. En standard som finns i IFRS/IASregelverk är IAS 16 som behandlar materiella anläggningstillgångar, vilket haruppdaterats och medfört ett striktare krav på tillämpning av komponentavskrivning.Denna avskrivningsmetod syftar på att en huvudtillgång delas upp på ett flertalolika komponenter som därefter skrivs av separat. Därmed blir det intressant attundersöka vidare om komponentavskrivning har medfört ett större antal likhetermellan bolag inom transportbranschen. En annan intressant aspekt att undersökadetta område är för att utreda om organisationens ägandeform påverkar företagetshantering av komponentavskrivningens beståndsdelar.Mot ovanstående bakgrund, har det resulterat i följande problemformulering:? Hur hanterar statliga företag komponentavskrivningens beståndsdelar/förutsättningar i förhållande till Privata företag?? Vilka likheter och skillnader kan identifieras och hur kan dessaförklaras?Syfte: Uppsatsen avser att klargöra och undersöka hur statliga företag hanterarkomponentavskrivningens olika beståndsdelar/förutsättningar såsom fastställandetav betydande värde, komponents anskaffningsvärde, nyttjandeperiod samt restvärdei förhållande till Privata företag.

EU, IAASB och PCAOB har under senaste tiden belyst behovet av att väsentligen förändra innehållet i dagens revisionsberättelse, detta genom att utarbeta en mängd förslag på vad revisionsberättelsen bör innehålla. Förslagen har väckt stora debatter där dessa framförallt kritiseras för att vara väldigt omfattande och krångliga. Vi saknar tidigare studier som utreder vilken information revisionsberättelsen bör innehålla och söker därför, i denna studie svaret på den frågan ur Privata investerares perspektiv. Får att nå dit utreder vi Privata investerares förståelse och tillämpning av dagens revisionsberättelse, vilka förväntningar Privata investerare har på revisorns roll och ansvarsområden samt utreder hur Privata investerare värderar olika förslag på ny information i revisionsberättelsen. Avslutningsvis utreder vi vilken effekt utbildning, i synnerhet en större teoretisk kunskap om revision har på uppfattningen, detta genom att dels studera Privata investerare, i form av medlemmar från aktiespararna, men även genom att studera revisionsstudenter.Studien genomförs genom två enkätundersökningar.

Syftet med studien var att undersöka träningspersonals förställningar om vad de ansåg påverkade fysisk aktivitet för personer med rörelsehinder som fysisk funktionsnedsättning. Kvalitativ studie i form av två fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod. Varje fokusgrupp bestod av träningspersonal från sex Privata och sex kommunala anläggningar i norra Sverige. Totalt intervjuades 12 personer med erfarenhet varierande mellan 2 och 33 år: sex personer från Privata anläggningar och sex personer från kommunala anläggningar. Resultat: Sex kategorier framträdde: Attityder, Fysiska och psykosociala aspekter, Individanpassning, Inspiration/Motivation, Information/Marknadsföring, Effekter av fysisk aktivitet ? Lika för alla.

Uppsatsen syftar till att undersöka och diskutera vad som är viktigt för motivationen hos anställda i två olika organisationsformer (Privata och ideella) och jämföra om det finns någon skillnad mellan dem. I studien introduceras två teoretiska spår, där det första identifierar vilka olika organisationsegenskaper som karaktäriserar respektive organisationsform. Det andra beskriver motivationsteorier från bland annat Abraham Maslow (1943 och 1954) och Frederick Irving Herzberg (Jacobsen, 1998). Data samlades in genom en enkät som bestod av 14 påståenden om individuell motivation i organisationen. Enkäten besvarades av totalt 91 personer.Efter enkätundersökningen kunde slutsatsen dras att motiverande egenskaper främst fanns bland organisationens människor, mål samt relationer mellan människor.

Neoliberalism står för så mycket mer än att bara vara en ideologi som tar steget ifrån statens kontroll. Förutom att ideologin strävar åt ekonomisk frihet finns det också andra tydliga attityder som riktar sig till samhället i helhet; den enskilda individen, den anställde och staden. Neoliberalismen har påverkat planeringen mycket. Framför allt har tron på marknadens goda effekter förstärkts, medan staten har fått ett betydligt lägre förtroende och inflytande. De inblandade aktörerna har under senare tid blivit fler och detta gäller framför allt aktörer från den Privata sfären. Stadspolitiken har också förändrats och har nu ett mer entreprenöriellt förhållningssätt och ett tydligare fokus på att marknadsföra staden.

Konkurrens av Privata aktörer på skolområdet verkar inte leda till ökad effektivitet, snarare tvärt om. Effekten på medelbetyg verkar vara marginell, samtidigt som de elever i en kommun som redan har svaga resultat drabbas negativt, och effekten i det sambandet kan växa över tid. De elever som drabbas behöver inte vara samma som går i friskolorna. Friskolor ser ut att ha en kostnadsdrivande effekt. Inom den teori som kallas New Public Management antar man att marknadens strukturer kan föras över på den offentliga förvaltningen, men det verkar inte stämma på skolområdet.

Tidigare forskning belyser vikten av att lärare sätter en gräns mellan arbetsliv och privatliv för att orka. Syftet med denna uppsats är att klargöra hur lärare upplever denna gränsdragning. Den belyser även gränsdragningen mellan det Privata och det offentliga i en lärares vardag. Undersökningen är av kvalitativ karaktär och den bygger på sex intervjuer av gymnasielärare i olika kärn- och karaktärsämnen. Huvudfrågorna i undersökningen är: Hur upplever lärare gränsdragningen mellan privatliv och arbetsliv? Hur upplever lärare gränsdragningen mellan det Privata och det offentliga? Går det att sätta en tydlig gräns eller upplevs läraryrket som en livssituation? Påverkar gränsdragningen lärarens arbetssituation på något vis? Resultatet visar att lärare har svårt att definiera gränsdragningen och att den är högst personlig, de ser och hanterar gränsdragningen på olika sätt.

Andelen äldre personer i Sveriges befolkning ökar, vilket leder till större behov av väl fungerande äldreomsorg. Kommunerna har ansvar för äldreomsorgen oberoende om den utförs i offentlig eller privat regi. Den 1 januari 2009 trädde lagen om valfrihet i kraft som bland annat syftar till att öka individens möjlighet att välja hemtjänstutförare. Idag har Privata aktörer större möjligheter att etablera sig inom hemtjänsten. Kontrakten som tecknas mellan kommunen och en privat utförare är den enda direkta legala möjligheten för den ansvariga kommunen att påverka kvaliteten i verksamheterna.

 Uppsatsens syfte är att beskriva hur den offentliga verksamheten som kommunen i Jönkö-ping står för tillhandahålls ute i sex olika kommuner i Europa. Uppsatsen skall även under-söka kommunernas utförandekapacitet för att möta behovet av äldreomsorg från ett ökan-de antal äldre människor. Detta problem ställer även krav på skol- och barnomsorgen att kunna erbjuda högkvalitativ service för att öka motivationen för ett ökat antal födda barn i samhället som i framtiden skall trygga försörjningskvoten för våra äldre och yngre. I en enkät som skickats ut till de sex kommunerna har frågor ställts om förväntad demogra-fiutveckling, offentliga och Privata aktörer för kommunal verksamhet samt kostnader för kommunal verksamhet i offentlig- privat regi. Uppsatsen visar att det är främst demografi som påverkar kommunernas utförandekapacitet men att det även finns en korrelation mel-lan demografi samt två andra faktorer nämligen Privata och offentliga aktörer samt omfatt-ning av kommunala verksamheter. .

Denna rapport behandlar hur framställningen av ledarskap ser ur ett teoretiskt könsperspektiv. Genom att analysera tidningarna "Chef" och "Dagens Samhälle" med hjälp av kritisk diskursanalys som metodredskap synliggörs i denna rapport den manliga normen som en dominerande del i den sociala och kulturella konstruktionen av ledarskap, detta har även format framställning av manliga respektive kvinnliga ledare. Under analysen framkommer det tydliga mönster i framställningen av de båda könen, där manliga ledare och deras ledaregenskaper betonas som ner naturliga och ofta med en koppling till deras respektive sportsliga karriärer och bakgrund. För de kvinnliga ledarna sker en generell koppling mellan deras ledaregenskaper och deras Privata sfär så som familjen, olika relationer och deras barndom. De kvinnliga ledarna och deras karriärväg fram till den ledande positionen framställ som mindre naturliga..

Avverkningsuppdraget är den vanligaste köpformen som används i Sverige idag då Privata skogsägare säljer virke från egen skog. Det traditionella avverkningsuppdraget bygger på att virket avverkas och körs till industrin där det i de flesta fall mäts in av en virkesmätningsförening. Ett alternativ till industrimätning är att använda sig av den volym som skördaren registrerar vid avverkningen som betalningsgrund till skogsägaren. I detta examensarbete undersöktes vad som motiverade Privata skogsägare att välja Södras skördarmätning med stampris och hur deras kundnöjdhet såg ut efter avslutat uppdrag. Vidare har olika delar av ledtiden för de genomförda stamprisuppdragen och de traditionella uppdragen jämförts. Arbetet genomfördes genom en kombination av registeranalys i Södras system, kvalitativa intervjuer och en enkätundersökning bland de skogsägare som använt skördarmätning med stampris samt en ledtidsanalys. Det som motiverade skogsägarna att välja stampris var framförallt att virkeslikviden inte påverkas av vrakning eller att skördaren apterar med övermål samt att de ansåg att en mer tillförlitlig virkesmätning erhålls. Skogsinspektorn var den viktigaste källan för informationsspridning om stampris till skogsägarna.

De senaste årens trend inom stads- och samhällsplanering i Sverige är att kommuner och städer alltmer ser de svenska städerna och stadsrummen som varor på en köp och sälj marknad där Privata företagsintressen alltmer tas i beaktande och får större utrymme i frågor som rör stadsplanering och utveckling. Vi lever i ett stadsrum, där varumärken och tecken på reklampelare utgör symboler som stadens invånare göds med enligt logiken störst, bäst och vackrast. Har den konventionella staden förlorat sin betydelse vad det gäller att vara ett forum för (stadens) medborgare? Syftet med uppsatsen är att belysa stadens omvandling i enlighet med den nyliberala stadens varumärkes - fetischism och dess inverkan på stadsrummet i Sverige. Med utgångspunkt i kritisk stadsgeografi har jag för avsikt att analysera det svenska stadsrummets omvandling i vår tid med Arenastaden - den planerade stadsdelen i Solna som ett konkret exempel.

Idag är information en av de viktigaste resurser som en organisation kan ha. På grund av den stora mängden information som flödar inom organisationen har det blivit en allt svårare resurs att skydda. Informationsläckage av hemligstämplad information blir därmed ett vanligt problem och kan leda till förödande konsekvenser för organisationer.Informationsläckage kan hanteras samt påverka organisationer på olika sätt och i denna studie undersöker vi huruvida det finns någon skillnad på hur de organisationer vi intervjuat inom den offentliga samt Privata sektorn hantera samt påverkas av informationsläckage. Undersökningen inkluderar även vad enskilda individer, som på något sätt är kopplade till informationssäkerheten, inom organisationerna anser är anledningen till att någon väljer att bryta mot informationssäkerheten och läcka information.  En kvalitativ studie har gjorts på sex olika organisationer i Ljungby kommun där vi alltså intervjuat 11 personer med någon anknytning till informationssäkerhet med inriktning mot sekretessavtal.Enligt resultatet framgår det att samtliga informanter är medvetna om problemet informationsläckage och till stor del eniga om hur organisationerna de arbetar på skulle påverkas vid ett informationsläckage samt hur detta skulle hanteras.

Den som vill bedriva näringsverksamhet i Sverige kan välja mellan olika bolagsformer, däribland enskild firma, handelsbolag eller aktiebolag. Det finns två typer av aktiebolag, Privata och publika, de regleras av bestämmelserna i aktiebolagslagen och aktiebolagsförordningen. Bestämmelserna i dessa författningar härstammar till viss del från de bolagsrättsliga direktiv som EU har beslutat ska gälla inom unionen.Det sker ständiga förändringar på bolagsrättens område, både avseende de gemenskapsrättsliga reglerna från EU och de nationella bestämmelserna i Sverige. Europeiska kommissionen har ansett det som nödvändigt att även se över samtliga bolagsdirektiv för att underlätta det administrativa arbete som åligger, framförallt, mindre bolag inom unionen. Kommissionen ansåg även i samma utredning det angeläget att varje medlemsstat såg över deras nationella regelverk för att minska den administrativa bördan för små bolag.Sveriges regering utfärdade i september 2007 ett direktiv till syfte att minska den administrativa bördan och skapa enklare regler för små Privata aktiebolag.

Budget används av både den kommunala och den Privata verksamheten som prognos, kontroll, planering, samordning, åtagande och till viss del även som kommunikation och motivation. De skillnader som finns är relativt små. Detta anser vi beror på att båda verksamheterna är budgetkopplade.