Sökresultat:
1559 Uppsatser om Privata vćrdcentraler - Sida 61 av 104
Homo Epistolicus : Om brevstÀllare som socialisationsinstrument
Till sjöss Ă€r den hierarkiska organisationsstrukturen den vanligast förekommande. Detta strĂ€cker sig frĂ„n befĂ€lhavaren till den individuella sjömannen. Ăverstyrman, nummer tvĂ„ i dĂ€cksbefĂ€lsordningen, har flera olika ansvarsomrĂ„den. NĂ„gra vanliga exempel Ă€r bland annat att prioritera underhĂ„ll av fartyget, övervaka och leda arbetet pĂ„ dĂ€ck samt att ha huvudansvar för lastning och lossning. Med detta i Ă„tanke Ă€r det inte svĂ„rt att tĂ€nka sig att man i denna roll upplever konflikter ombord, bĂ„de arbetsrelaterade och privata.
Hur arbetar företag med att minska antalet sjukskrivningar? : en studie av tre verksamheter
I denna uppsats har vi studerat hur företag arbetar för att minska antalet sjukskrivningar. Detta genom att titta pÄ vilka förebyggande samt rehabiliteringsÄtgÀrder som olika företag vidtar. Faktorerna bakom sjukskrivningarna Àr mÄnga, de kan vara psykiska eller fysiska och bero pÄ arbetsmiljön, arbetsuppgifterna eller problem pÄ det privata planet.VÄra frÄgestÀllningar har varit; vilka de största orsakerna till sjukskrivningar Àr, hur företag gÄr tillvÀga nÀr en sjukskrivning uppkommer, hur arbetet med att minska sjukskrivningar ser ut samt vilka effekter detta arbete har.Den teoretiska referensram som vi anvÀnt oss av handlar om förebyggande och rehabiliteringsÄtgÀrder. Vi tar Àven upp möjliga orsaker och arbetsgivarens ansvar dÄ vi tycker att det Àr nödvÀndigt för att fÄ en förstÄelse av situationen.VÄr empiri bygger pÄ intervjuer med personer frÄn tre företag; KorsnÀs AB, Scana Steel Söderfors AB och en organisation som vill vara anonym, dÀrför kallad Organisation X. Den personalansvariga pÄ varje företag har fritt fÄtt berÀtta hur deras företag arbetar med att minska antalet sjukskrivningar.Det vi kommit fram till i denna uppsats Àr att företag Àr medvetna om vilka kostnader en sjukskrivning medför och hur viktigt det Àr med förebyggande ÄtgÀrder.
Svenska kommuners redovisning av sociala upplysningar?
Corporate Social Responsibility (CSR) har blivit mer uppmÀrksammat pÄ senare tid, dels genom stor medial uppmÀrksamhet och dels för att organisationerna har blivit mer medvetna om att intressenterna inte enbart efterfrÄgar redovisning av finansiell information. CSR kan delas in i tre olika omrÄden: socialt, etiskt och miljö, dessa omfattar organisationens helhet. Redovisning av CSR kan benÀmnas som sociala upplysningar. Denna redovisning kan se olika ut pÄ grund av olikheter mellan offentlig och privat sektor. CSR fÄngade vÄrt intresse i och med dess aktualitet.
En studie av tvÄ havsnÀra omrÄdens offentliga platser och attraktivitet
Syftet med denna studie Ă€r att undersöka hur vattennĂ€ra omrĂ„den det vill sĂ€ga VĂ€stra Hamnen och Norra Ălvstranden, som tidigare anvĂ€nts som hamn- och industriomrĂ„den idag fungerar med sin nya anvĂ€ndning genom att titta pĂ„ vad som gör dem attraktiva och för vem. Vidare Ă€r syftet att ta reda hur tillgĂ€ngliga de Ă€r för allmĂ€nheten genom dess offentliga platser. Studien har ett typo-morfoligiskt förhĂ„llningssĂ€tt vilket betyder att den sociala sammansĂ€ttningen studerats i omrĂ„dena samt den fysiska strukturen genom att offentliga platser undersökts samt bebyggelsestrukturen. SjönĂ€ra omrĂ„den anses vara attraktiva för en mĂ„ngfald av mĂ€nniskor men studien visar att det överlag Ă€r resursstarka personer som bosĂ€tter sig i Norra Ălvstranden och VĂ€stra Hamnen. Att omrĂ„dena Ă€r attraktiva samt att det överlag Ă€r en viss grupp mĂ€nniskor som bosĂ€tter sig i omrĂ„dena exemplifierar en problematik kring hur tillgĂ„ngen till omrĂ„denas offentliga platser fungerar.
MÀnniskan - ett konfliktsystem : En uppsats om samhÀllskonstruktion och religiositet i William Goldings Lord of the Flies
Uppsatsen Religionsundervisning för livet - En förskjutning frĂ„n lĂ€ra i religion, till lĂ€ra om och frĂ„n religioner, har syftet att redogöra för den utveckling av religionsĂ€mnet som skett framförallt frĂ„n Lgy70 till Lpf94 men Ă€ven beskriva religionsĂ€mnet dessförinnan i skolan, samt att redogöra för hur man kan arbeta med utgĂ„ngspunkt i moral, etik och livsfrĂ„gor i gymnasieskolan och motivera detta arbetssĂ€tt utifrĂ„n Lpf94 och kursplanen för religionskunskap. Metoden som anvĂ€nts Ă€r en deskriptiv litteraturstudie.För att uppnĂ„ syftet har följande frĂ„gor besvarats:1- Hur har religionsĂ€mnet förĂ€ndrats i skolan?2- Ăr det motiverat att undervisa i religion, med utgĂ„ngspunkt i moral, etik och livsfrĂ„gor?Litteratur som anvĂ€nts för att besvara frĂ„gestĂ€llningarna Ă€r bland annat, HĂ€renstams Kan du höra vindhĂ€sten? Religionsdidaktik- om konsten att vĂ€lja kunskap, Grimmits Religious education and human development. The relationship between studying religious and personal, social and moral education, AlmĂ©ns Livstolkning och vĂ€rdegrund. Att undervisa om religion livsfrĂ„gor och etik, samt Erikssons PĂ„ spaning efter livets mening.
"Mer tid till kompetensutveckling : .." - En jÀmförande studie om fyra olika organisationers kompetensutvecklingsprocess.
Dagens samhÀlle krÀver att organisationer anpassar sig efter nya lagar, ny teknik och förÀndrade ekonomiska förhÄllanden för att överleva och vara konkurrenskraftiga, vilket i sin tur krÀver att verksamheter stÀndigt arbetar med kompetensutveckling. TillvÀgagÄngssÀttet kan skilja sig Ät mellan verksamheter, beroende pÄ deras mÄl och struktur. Syftet med vÄr undersökning Àr dÀrför att jÀmföra kompetensutvecklingsprocessen hos fyra olika organisationer, varav en kommunal-, en statlig- och tvÄ privata verksamheter. De frÄgestÀllningar som ligger till grund för studien Àr om, och i sÄ fall hur, kartlÀggningen av kompetens ser ut? Hur planeras och genomförs kompetensutvecklingen samt huruvida kompetensutvecklingen utvÀrderas och följs upp? Det empiriska materialet samlades in genom fyra intervjuer, en i vardera verksamhet.
Att stödja generationsskiften bland privata skogsÀgare : virkesköparnas instÀllning och arbetssÀtt hos SCA Skog i VÀsterbottens förvaltning
En tredjedel av Sveriges skogsÀgare Àr över 65 Är men bara 12 procent tÀnker genomföra ett generationsskifte inom de nÀrmsta Ären. Generationsskiften anses vara en svÄr och komplex frÄga pÄ grund av de mÄnga aspekterna; ekonomi, juridik och mjuka frÄgor. Att arbeta med generationsskiften kan vara ett sÀtt för virkesköpare att skapa nya kontakter och sÀkra den framtida virkesförsörjningen. Arbetet syftade till att kartlÀgga den allmÀnna instÀllningen och erfarenheter vid generationsskiften hos SCA Skogs virkesköpare i VÀsterbottens förvaltning. Deras tankar och funderingar om vilket kompetensbehov och arbetssÀtt som finns idag undersöktes för att identifiera och utveckla bra arbetssÀtt vid generationsskiften.
Vad skall en polis tÄla? : möjligheter till skadestÄndsersÀttning
Huvudsyftet med uppsatsen Àr att undersöka vad som krÀvs för att en polisman skall ha möjlighet att erhÄlla brottsskadeersÀttning för krÀnkning frÄn Brottsoffermyndigheten dÄ han eller hon utsatts för vÄld och eller hot i tjÀnsten. Ytterligare ett syfte med uppsatsen Àr att undersöka om det finns nÄgra brister i gÀllande lagstiftning och praxis nÀr det gÀller brottsskadeersÀttning. Vidare Àr ett syfte med uppsatsen att tydliggöra vilket försÀkringsskydd en polisman har samt vilka skadetyper/skadestÄnd som de försÀkringarna tÀcker. Poliser har ett bra försÀkringsskydd dÄ det handlar om ersÀttning för sveda och vÀrk samt lyte och men. Vi tycker dock att det vore en god idé att se över möjligheterna till en heltÀckande försÀkring för polismÀn, som Àr helt skild frÄn skadestÄndsrÀttslig praxis.
Ledarskap med ett coachande förhÄllningssÀtt inom offentlig kontra privat sektor
Titel: Ledarskap med ett coachande förhĂ„llningssĂ€tt inom offentlig kontra privat sektorFörfattare: Charlotta Nilsson och Lena JadekrantzHandledare: Feresteh AhmadiExaminator: Peter ĂbergTyp av arbete: Kvalitativ C-uppsats i SociologiPeriod: VT 2008Syfte och frĂ„gestĂ€llningar: Studiens syfte Ă€r att se om ett coachande förhĂ„llningssĂ€tt kan pĂ„verka den enskilde individens och arbetsgruppens motivation, effektivitet och produktivitet. Utöver detta syftar studien till att studera om ledaren Ă€r medveten om hur dennes val av beteende kan pĂ„verka nivĂ„n pĂ„ medarbetares motivation, effektivitet och produktivitet samt om det finns skillnader och likheter mellan offentlig och privat sektor.Metod och material: En kvalitativ studie med deduktiv ansats dĂ€r empirin framtagits via semistrukturerade intervjuer.Huvudresultat: Ledarna i studien ser att frihet under ansvar genom ett coachande ledarskap pĂ„verkar motivation, effektivitet samt produktivitet gynnsamt och resulterar i friskare och mer motiverade medarbetare.Ledarna Ă€r delvis medvetna om att val av beteende pĂ„verkar medarbetarnas motivation, effektivitet och produktivitet och detta vĂ€ljer ledarna att ta tillvara genom att lĂ„ta medarbetarna vara delaktiga i sin arbetsmiljö ibland annat samverkansprojekt.Det finns skillnad mellan privat och offentlig sektor vad gĂ€ller ledarskapssyn och mĂ€nniskosyn samt hur man vĂ€ljer att ta tillvara pĂ„ dem mĂ€nskliga resurserna. Det coachande förhĂ„llningssĂ€ttet som ledarskapsmetod Ă€r mer integrerat i det privata nĂ€ringslivet jĂ€mfört med den offentliga sektorn..
FörskollÀrare ett bristyrke - Vikten av att attrahera och konkurrera om kvalificerade medarbetare
Bakgrund: En bransch dÀr det i nulÀget syns ett ökat behov av personal Àr förskoleverksamheten, vilket bland annat beror pÄ pensionsavgÄngar. Det Àr dock idag inte lika mÄnga som utbildar sig till förskollÀrare med konsekvensen att det rÄder personalbrist inom förskolan. Friskolereformen har ocksÄ medfört att det rÄder en konkurrenssituation mellan kommunala förskolor och privata alternativ. Detta gör att det Àr betydligt viktigare för arbetsgivare att vara attraktiva, dÄ de sökande kan stÀlla högre krav pÄ bÄde arbetsgivare och arbetsplats. Det finns alltsÄ fler lediga jobb Àn det finns förskollÀrare.Syfte: Syftet Àr att skapa kunskap om och förstÄelse kring hur förskollÀrarstudenter uttrycker att en attraktiv arbetsgivare bör vara och vilka faktorer de vÀrderar högst vid val av arbetsplats och arbetsgivare.
Marknaden för skogsvÄrdstjÀnster : en undersökning bland privata markÀgare inom en region i VÀrmland
This work broadly illuminates the conditions for increasing the commissions of forestry services within the whole, or parts of, the western regions of Stora Enso?s operating area. Through a questionnaire, a survey was made examining whether the owners of the forests themselves do the forestry on their woodlands. This foremost concerns the pre-commercial thinning, but also planting and soil scarification. The survey also shows who are buying the most part of their forestry services and who are carrying it out themselves.
Familjebilder: Representationer av familj och slÀktskap i nutida lÀroböcker i historia
Syftet med studien Àr att undersöka och problematisera olika representationer av familj och slÀktskap i historielÀroböcker, samt att belysa hur och varför familjehistoria bör utgöra en viktig del av historieÀmnet i skolan. De teoretiska ramarna Àr feministisk och postkolonial kritik. Uppsatsen har ett intersektionellt perspektiv vars syfte Àr att synliggöra och problematisera sociala kategorier sÄsom kön, sexualitet, etnicitet/nationalitet, klass och generation. Metoden Àr kritisk diskursanalys och komparation av fyra stycken lÀroböcker i historia för grundskolans senare Är. Undersökningen visar att familj och slÀktskap förekommer i frÀmst tvÄ olika sammanhang i lÀroböckernas beskrivningar: dels i den privata sfÀren i anslutning till vardagsliv, hem och hushÄll, dels i den offentliga sfÀren i anslutning till den politiska makteliten.
Riktade kontantemissioner i privata aktiebolag
KlÀdkoder förekommer pÄ mÄnga olika typer av företag och pÄverkar ett stort antal arbetstagare. Vissa har sin grund i lagstiftning, andra i avtal, personalpolicies eller liknande. RÀttsomrÄdet rörande klÀdkoder Àr dock relativt oklart och det finns en brist pÄ relevanta, aktuella rÀttsfall. De regler som har faktisk effekt verkar mer bygga pÄ rÀttsprinciper och sedvana Àn pÄ uttrycklig lagtext. Syftet med denna uppsats Àr att söka utreda detta rÀttslÀge för att utröna vad arbetsgivaren har för möjligheter att genomdriva och upprÀtthÄlla en klÀdkod samt att undersöka arbetstagarens rÀttigheter.
Hur pÄverkar motivation, prestation, makt och konflikter kooperativs mÄluppfyllelse? : En studie av fyra konsumetkooperativ i VÀrmland
Tendensen att försöka hitta de affÀrsmÀssiga argumenten (business case) för CSR (Corporate Social Responsibility eller företagens sociala ansvarstagande) började framtrÀda pÄ 1990-talet. VetenskapsmÀnnen insÄg dÄ att en enda forskningsdisciplin inte kan förklara hur företagens arbetssÀtt med CSR-frÄgor kan förbÀttra deras ?bottom line? och sÄledes bidra till en hÄllbar utveckling av samhÀllet. BÄde teoretiker och praktiker har vÀnt sin uppmÀrksamhet mot framgÄngsrika företag (bÀsta praxis). I korthet innebÀr ett business case inom CSR ett besvarande av frÄgan ?Vilka fördelar har företagen och samhÀllet av CSR??.
Omsorgsarbete i en tid av förÀndring : En studie av ett privatiserat Àldreboende och dess personal
Sammanfattning För att förhĂ„lla sig till en modern och förĂ€nderlig omgivning genomgĂ„r idag mĂ„nga offentliga verksamheter stora förĂ€ndringar i sina sĂ€tt att styra organisationen. En av de största förĂ€ndringar som skett Ă€r möjligheten för privata aktörer att köpa upp och bedriva verksamheter, nĂ„got som tidigare bedrivits i kommunal regi. Ăldreomsorgen Ă€r en av de sektorer som idag stĂ„r inför stora organisatoriska utmaningar dĂ€r omsorg ska kombineras med strategier som tidigare frĂ€mst tillhörde marknaden. Den forskning som har gjorts pĂ„ omrĂ„det Ă€r tvetydig och ger inga klara besked om de effekter som privatiseringen har för varesig personal eller vĂ„rdtagare. Vi ville dĂ€rför undersöka ett privatiserat Àldreboende för att studera vilka marknadsmĂ€ssiga tendenser det kan uppvisa samt hur personalen upplever sin arbetssituation. Uppsatsens resultat visar att Ă€ldreboendet har flera marknadsmĂ€ssiga inslag och att personalen i det stora hela verkar mycket nöjda med sin arbetssituation. Vidare framgĂ„r de fördelar en privatisering kan innebĂ€ra för bĂ„de anstĂ€llda och vĂ„rdtagare betrĂ€ffande kvalitet och utbud, men Ă€ven de svĂ„righeter som uppstĂ„r i omsorgsarbetet dĂ„ omsorg som en relativt oförutsĂ€gbar verksamhet inte tillfullo kan anpassas till företagsmĂ€ssiga visioner och strategier. Nyckelord: Ăldreomsorg, privatiseringens effekter, standardisering, individuell omsorg, omsorgspersonal..