Sök:

Sökresultat:

1678 Uppsatser om Privata skogsägare - Sida 2 av 112

Kan vistelse i skogs- eller hantverksmiljö sÀnka stressade personers stressnivÄ? : en jÀmförande studie

Den gröna naturens betydelse för mÀnniskans hÀlsa har lÀnge diskuterats. I dagens samhÀlle bor allt fler mÀnniskor i stÀder med en begrÀnsad kontakt med naturen. Genom att lÄta personer med höga stressnivÄer tillbringa tid antingen i en skogs- eller en hantverksmiljö, och dÀrefter besvara enkÀter om sinnesstÀmning samt upplevelser av miljön, undersöktes miljöernas pÄverkan pÄ deltagarna. BÄde den gröna skogsmiljön och hantverkslokalens inomhusmiljö gjorde deltagarna mer avspÀnda, piggare, gladare, mer harmomiska, lugnare och mer klartÀnkta efter besöket jÀmfört med före. Dock utmÀrkte sig skogen genom att den gjorde deltagarna signifikant gladare efter besöket och lugnare Àven före besöken över tid.

Vinstdelningssystem i en advokatbyra? : - systemets pa?verkan pa? o?vriga ekonomistyrningssystem

De sto?rsta affa?rsjuridiska advokatbyra?erna i Sverige har genomga?tt stora fo?ra?ndringar de senaste decennierna och advokatens yrkesroll a?r i fo?ra?ndring. Byra?erna har blivit mer professionella i strukturen, men dess a?gandeform har la?nge fo?rblivit ofo?ra?ndrad. A?gandeformen besta?r av ett dela?garskap vilket inneba?r att advokatbyra?n a?gs av ett antal advokater som a?ven a?r ansta?llda pa? samma byra?.

Privata skogsÀgare : vad vÀrderar de högst i skogsbruket?

I det hÀr examensarbetet behandlas privata markÀgare i Sverige och hur deras instÀllning Àr till olika skogliga nyttor inom naturvÄrden samt deras attityd till biologisk mÄngfald. I arbetet presenteras vad tidigare forskning kommit fram till inom omrÄdet och dÀrefter redogörs för resultatet av intervjuundersökning som gjorts bland ett urval av privata markÀgare. En distinktion görs mellan de som bor pÄ fastigheten (Äbor) och de som inte gör det (utbor) vilken syftar till att jÀmför hur attityden skiljer sig. Dessutom görs en könsmÀssig distinktion. De övergripande resultaten visar att Äbor vÀrderar direkta vÀrden (ved, bÀr och svamp) högre Àn utborna. Kvinnor vÀrderar naturvÄrd och biologisk mÄngfald högre Àn mÀnnen..

Balanserat styrkort i sjukvÄrden ? en jÀmförelse mellan offentliga och privata organisationer

Syfte: Att jÀmföra offentliga och privata vÄrdgivare utifrÄn deras motiv, utformning och anvÀndning av balanserat styrkort. Metod: Genom anvÀndandet av kvalitativ metod i form av telefonintervjuer utreder vi hur offentliga och privata organisationer motiverar, utformar och anvÀnder sitt styrkort. Teoretiska perspektiv: Vi har valt att presentera vÄr teori uppdelat pÄ tre huvudrubriker; motiv, utformning och anvÀndning. Under dessa avsnitt behandlar vi först en mer generell teori kring balanserat styrkort, för att sedan inkludera en mer specifik teori kring balanserat styrkort i sjukvÄrdskontext. Empiri: I empiriavsnittet presenteras resultaten frÄn vÄra intervjuer.

JÀmförelse av prognostiserad och observerad bestÄndstillvÀxt 5 Är efter första gallring enligt Bergvik Skogs skötselprogram

Bergvik Skog utarbetade en ny gallringsmall 2008 dÀr stamantal och övre höjd blev beslutsgrundande. Syftet var att tydliggöra sambandet mellan stamantal under hela omloppstiden och ge en klarare mÄlbild för framtida slutavverkningsbestÄnd. Genom en tidig och hÄrd lÄggallring Àr avsikten att minimera produktionsförlusterna och gynna trÀd med bÀst förutsÀttningar för dimensionsutveckling. Genom Bergvik Skogs gallringsmall gallras bestÄnd med lÀgre vÀxtförutsÀttningar lika hÄrt som bestÄnd med goda vÀxtförutsÀttningar, vilket fÄr till följd att bestÄndsvolymen varierar och ingen hÀnsyn tas till bestÄndsvolym vid beslut om gallring. Vid prognostisering av bestÄndutvecklingen och framtida skötselingrepp anvÀnder Bergvik Skog prognosverktyget Heureka.

Privatiseringens debatt : privatisering som en fortsÀttning av politiken med andra medel

Privata sÀkerhetsföretag verkar i dag i stor utstrÀckning etablerat sig som en del i eller parallellt med den vÀstliga militÀra styrkestrukturen, framför allt i USA. Uppgifterna som de privata sÀkerhetsföretagen löser Àr till huvudsak uppgifter som traditionellt tidigare lösts av militÀra förband.Det övergripande syftet med denna uppsats Àr att beskriva och kartlÀgga debatten om privata sÀkerhetsföretag i USA. Min frÄgestÀllning Àr om instÀllningen till den privata aktören inom den militÀra styrkestrukturen förÀndrad och vad Àr det som debatteras rörande den pÄgÄende och ökande privatiseringen av den militÀra styrkestrukturen?För att ta mig an uppgiften pÄ ett vetenskapligt sÀtt har jag valt att anvÀnda kvalitativ innehÄllsanalys. Jag har dÀrför valt att utgÄ frÄn Lennart J.

Elektronisk affÀrskommunikation inom den privata företagsamheten i Skaraborg

Elektronisk affÀrskommunikation har kommit att influera den privata företagsamheten i allt högre grad. Syftet med denna rapport Àr att ta reda pÄ hur den privata företagsamheten i Skaraborg anvÀnder sig av elektronisk affÀrskommunikation. Rapporten baserar sig pÄ intervjuer som har gjorts med Ätta privata företag inom skilda branscher i Skaraborg. Intervjuerna Àr uppdelade i fem olika delar, presentation av företagen, e-nÀrvaro, e-handel, e-business samt för- nackdelar och övriga kommentarer.Resultatet som framkom ur undersökningen var att de undersökta företagen har kommit olika lÄngt vad det gÀller utveckling och anvÀndning av elektronisk affÀrskommunikation. E-mail och hemsida har nÀstintill samtliga undersökta företag, men hur pass stor del av de anstÀllda som kan anvÀnda sig e-mail samt hur de undersökta företagen anvÀnder sig av sin hemsida skiljer sig markant..

New public management inom Àldreomsorgen : en jÀmförande studie mellan kommunala och privata Àldreboenden

Denna C-uppsats behandlar skillnader mellan privat och kommunal Àldreomsorg. Syftet Àr att undersöka ivilken utstrÀckning privata respektive kommunala Àldreboenden tillÀmpar New public management i sinaverksamheter. Data hÀmtas genom fyra semistrukturerade intervjuer med personer som Àr boendechefer förolika Àldreboenden. Anledningen till att jag valt att intervjua boendechefer Àr för att dessa personer inneharett ledningsansvar och som Àven visar vilket synsÀtt verksamheten har. Den teoretiska bakgrunden jaganvÀnder mig av Àr NPM-teorin.

Riskredovisning omkring ekonomisk turbulens: Longitudinell studie av tre bolag inom skogs- och tillverkningsindustrin

Trenden Àr att det stÀlls högre krav pÄ börsnoterade bolag att redovisa mer omfattande extern bolagsinformation genom Ärsredovisningen. En del av informationen behandlar bolagens exponering och hantering av risker, ett omrÄde som fÄtt större utrymme med Ären eftersom riskredovisningen har stor betydelse för bolag som sÄvÀl anvÀndare. Syftet med studien Àr att skapa förstÄelse för hur börsnoterade bolag genom extern redovisning av risk kan efterstrÀva minskad informationsasymmetri och ökad legitimitet omkring en ekonomisk turbulent tidsperiod. För att adressera studiens syfte har en longitudinell flerfallsstudie i svenska börsnoterade skogs- och tillverkningsbolag genomförts mellan Ären 2006-2012. Ett aktörssynsÀtt antogs dÀr bolagens Ärsredovisning analyserades genom diskurs- och innehÄllsanalys.

LÀraren och den privata sfÀren - en studie av grÀnsen mellan lÀrarens yrkesroll och den egna privata sfÀren

Var gÄr egentligen grÀnsen mellan lÀrarens yrkesroll och dennes egna privata sfÀr? UtifrÄn min erfarenhet i början av mitt arbete som lÀrare att det var svÄrt att sÀtta en grÀns för nÀr arbetsveckan var slut och dessutom svÄrt att avsluta den med en kÀnsla av att vara nöjd vÀcktes intresset för att utforska den grÀnsen. I uppsatsen har jag dÀrför tittat nÀrmare pÄ hur stödet för en sÄdan avgrÀnsning ser ut i de politiska styrdokumenten, arbetstidsavtalen och lÀrarens yrkesetik. Jag har ocksÄ försökt ge en bild av hur konsekvenserna för lÀraren och dennes privata sfÀr ser ut under de förhÄllanden som rÄder idag. Resultatet visar att dessa grÀnsdragningar Àr vaga och att lÀrare idag har svÄrigheter att upprÀtthÄlla sin privata sfÀr och tillgodogöra sig de vÀrden och funktioner som den rymmer.

Mödrars sociala status pÄ den svenska arbetsmarknaden : Rekryterares syn pÄ och attityder till moderskapetinom den privata sektorn

Syftet med denna uppsats Àr att belysa hur rekryterare inom den privata sektorn ser pÄ moderskapet inför en rekrytering. FrÄgestÀllningarna i studien handlar om hur rekryterarna uppfattar moderskapet nÀr de skall anstÀlla, vilken pÄverkan moderskapet har i rekryteringssammanhang samt rekryterarnas bild av hur idealarbetaren ser ut. Det empiriska materialet bestÄr av intervjuer med fem rekryterare som Àr yrkesverksamma inom den privata sektorn. I studien framkom det att mödrar ses som den primÀra vÄrdtagaren av barn. DÀr de bidragande orsakerna till detta dels var en ekonomisk faktor dÀr mÀn anses tjÀna bÀttre Àn kvinnor, men dÀr Àven de traditionella könsrollerna ansÄgs som en bidragande faktor..

HyresrÀttsmarknaden i GÀvle : privata aktörers strategier

Syfte:Syftet med denna uppsats Àr att se hur privata hyresrÀttsaktörer arbetar med strategier gentemot sina hyresgÀster. MetodUnder studien har en kvalitativ metod anvÀnts dÀr fem hyresrÀttsföretag har intervjuats. Dessa intervjuer ligger till grund för uppsatsens empiri. Genom att anvÀnda artiklar och litteratur inom företagsekonomi har en koppling mellan empiri och teori kunnat göras. Teori:Teorin tar upp hur hyresrÀttsmarknaden ser ut och gÄr sedan in pÄ olika företagsekonomiska strategier som kan anvÀndas inom företag. Empiri:Empirin innehÄller de data som insamlades under intervjuerna av de fem privata hyresrÀttsföretagen. Analys:En koppling mellan teorin och empirin har gjorts för att kunna analysera det data som samlats in. Detta för att kunna se hur de fem privata hyresrÀttsföretagen förhÄller sig till olika typer av företagsekonomiska strategier. Slutsats:Alla fem företagen arbetar med nÄgon typ av strategi gentemot sina hyresgÀster. De ser inte att det finns nÄgon konkurrens i dagslÀget men att de ser kundrelationer som en viktig faktor för att bygga upp företaget lÄngsiktigt. Förslag till fortsatt forskning:Att undersöka hur privata hyresrÀttsaktörer i andra kommuner arbetar med strategier gentemot sina hyresgÀster för att fÄ en bÀttre uppfattning om hur det ser ut i andra delar av landet..

Arbetar företag olika med Corporate Social Responsibility beroende pÄ Àgarstruktur?

I studien har skillnader mellan fallföretagens arbete med CSR kunnat pÄvisas, och dÀr nÄgra av dessa enligt oss Àr direkt hÀnförbara till Àgarstrukturen. UtifrÄn dessa skillnader har vi formulerat fem hypoteser Dessa hypoteser innefattar att kraven pÄ att statliga företag ska ta ett socialt ansvar Àr större Àn för privata och att konsekvenserna av att inte ta detta ansvar blir större för statliga företag. Vi fann Àven att statliga och privata företags totala sociala ansvar inte skiljer sig Ät. DÀremot pÄvisades skillnader i företagens sÀtt att arbeta med CSR-frÄgor dÄ statliga företags CSR-arbete frÀmst kÀnnetecknas av att vara förebyggande, medan privata framförallt arbetar aktivt. Dessutom fann vi i studien att statliga företag tenderar att ha sitt CSR-arbete mer strategiskt integrerat i organisationen Àn privata företag..

SkÀrgÄrdsdestinationer : en studie om hur offentliga och privata aktörer Àr organiserade och samverkar pÄ skÀrgÄrdsdestinationer

Turismen organiseras av offentlig sektor, privata aktörer eller dessa tvÄ i samverkan och kan avgrÀnsas pÄ olika sÀtt, geografiskt eller politiskt. Denna studie syftar till att undersöka och jÀmföra destinationer i Sverige pÄ lokal och regional nivÄ för att se hur de Àr organiserade, med fokus pÄ hur offentliga och privata aktörer arbetar för destinationens utveckling. Genom kvalitativa intervjuer med privata och offentliga aktörer pÄ destinationerna BohuslÀn och Stockholms skÀrgÄrd har vi genomfört en komparativ studie. Studien diskuterar olika former av turismorganisationer och visar att BohuslÀn och Stockholms skÀrgÄrd liknar varandra i hur de Àr organiserade pÄ lokal och regional nivÄ och att det pÄ bÄda destinationerna finns samarbeten mellan offentliga och privata aktörer för att utveckla destinationerna..

Budget och BSC:s roller i privata och offentliga verksamheter

Syftet med denna uppsats Àr att beskriva och analysera hur budget och BSC:s roller fungerar i privata och offentliga verksamheter och att undersöka om BSC Àr ett komplementÀrt styrverktyg till budget. DÄ uppsatsen syfte skulle besvaras anvÀnde gruppen sig av en kvalitativ metod. Fallstudien gjordes pÄ företagen Alfa-Laval, Gambro och Trelleborg och kommunerna Helsingborg, Kristianstad och Tierp. Gruppen har anvÀnt sig av en abduktiv ansats.Under detta arbete kom det fram olika skillnader nÀr det gÀller budgetens och BSC:s roller. Det har Àven framkommit differenser mellan de privata och offentliga verksamheterna.

<- FöregÄende sida 2 NÀsta sida ->