Syfte: Syften med denna uppsats Àr att beskriva och förstÄ investerings-beslutsprocessen i kommunala verksamheter och ge förslag till förbÀttringar. Studien belyser processen utifrÄn tjÀnstemannaperspektivet i tre kommuner i HÀlsingland..

Examensarbetet har bestÄtt i att utforma en informativ konstrunda. Konstrundan innehÄller information om de offentliga konstverk som finns i Eskilstunas centrum. Syftet Àr sÄledes att informera allmÀnheten om konsten de möter i sin vardag och att skapa ett intresse och förstÄelse för den offentliga konsten. Uppdragsgivare Àr Eskilstuna TuristbyrÄ.Jag har genom litteraturstudier, brevkontakt med kommunen, samtal med konstnÀrer och undersökningar pÄ Internet sökt information om verken och konstnÀrerna och sedan författat informativa texter om 17 skulpturer i centrala Eskilstuna. Dessa texter bildar tillsammans med en karta en konstrunda.Konstrundan Àr inte helt fÀrdig att anvÀndas av allmÀnheten.

Studien undersöker hur könsfördelningen ser ut pÄ den samtida konstscenen i Sverige. I vilken utstrÀckning kön representeras pÄ ett jÀmstÀllt sÀtt inom utstÀllningsproduktion antas kopplat till hur de delaktiga i beslutsprocessen förhÄller sig till externt jÀmstÀlldhetsarbete. Tre kategorier av organisationer studeras för att kunna avgöra om det finns skillnader i tillvÀgagÄngssÀtt. Officiella dokument frÄn varje organisation undersöks för att förstÄ hur de formellt förhÄller sig till jÀmstÀlldhetsarbete. Statistik av den faktiska könsfördelningen för varje organisation tas fram frÄn de tvÄ senaste Ärens utstÀllningsarkiv.

Vad Àr egentligen mÄlfunktionen i offentliga sjukvÄrden och hur utvÀrderar sjukhusen investeringsmöjligheter? Den offentliga sjukvÄrden har inget vinstincitament utan vill istÀllet maximera den nytta de kan göra för allmÀnheten med den budget de fÄr uppsatt av det Landsting de opererar i. Syftet med denna uppsats var att undersöka hur investeringsbedömningar görs inom offentlig sjukvÄrd, vad som vÀrdesÀtts i bedömningarna, samt vilka processer som föregÄr ett investeringsbeslut. I en teoretisk referensram behandlas centrala teoridelar som kretsar kring investeringar för att ge stöd till vÄr analys av resultat och slutsatser. Metoden som anvÀnts har en kvalitativ ansats och datainsamlingen genomfördes med kvalitativa semistrukturerade intervjuer.  Intervjuerna utfördes pÄ fyra sjukhus, sjukhus inom samma lÀn samarbetar med varandra och har oftast gemensamma system och arbetssÀtt, dÀrför valde vi sjukhus i olika lÀn.

Examensarbetet syftar till att ge förslag till ett trivsamt bebyggelseomrÄde pÄ Lövholmen i Stockholm. Vad Àr det som gör vissa stadsrum mer trivsamma Àn andra? Vilka faktorer pÄverkar vÄrt intryck av det offentliga rummet? Jag har valt att fokusera pÄ faktorerna form, flöde och funktion, som jag anser har stor pÄverkan pÄ hur mÀnniskor upplever stadsmiljön. Stadens form utgör dess gestalt, d v s struktur, skala och utseende. Med flöde avses de mÀnskliga rörelserna i det offentliga rummet.

Bakgrund: Social tillhörighet grundas pÄ sjÀlvstÀndighet, aktivitet och delaktighet i samhÀllet. Brist pÄ social tillhörighet kan leda till social exkludering och sÀmre hÀlsa. Alla individer i samhÀllet har rÀtt till sjÀlvbestÀmmande och likvÀrdiga levnadsvillkor. Dagens samhÀlle kan vara en utmaning för personer med funktionsnedsÀttningar och den omkringliggande miljön kan erbjuda möjligheter, men ocksÄ orsaka hinder. Enligt Plan- och bygglagen fÄr byggnader med kulturhistoriskt vÀrde inte förvanskas, vilket kan försvÄra anpassningar.Syfte: Syftet med studien Àr att kartlÀgga tillgÀngligheten till offentliga verksamheter i en Àldre smÄstad, för personer i aktivrullstol.Metod: Metoden vi anvÀnt oss av Àr en observationsstudie i tvÄ delar.

Detta examensarbete Àr utfört pÄ uppdrag av skogsÀgarföreningen Norra SkogsÀgarna (Norra) för att undersöka om innehavet av en uppdaterad skogsbruksplan har nÄgot samband med hur stor andel av den produktiva skogsarealen dÀr avverkning och skogsvÄrd Ärligen sker hos enskilda skogsÀgare i norra Sverige. Analyserna baserades pÄ enkÀtsvar, data frÄn skogbruksplaner, uppgifter om utförda avverkningar enligt Norra skogsÀgarnas verksamhetssystem NOVA, samt offentlig statistik frÄn Skogsstyrelsen och data frÄn Riksskogstaxeringen. Examensarbetet söker besvara sju frÄgestÀllningar, tre handlar om den skogliga aktiviteten pÄ privata enskilda fastigheter. och fyra syftar till att analysera Norras skogsbruksplaner med avseende pÄ hur vÀl de följs och hur virkesförrÄdet förvÀntas utvecklas. Data analyserades med hjÀlp av olika t-test dÀr insamlade data jÀmfördes med data frÄn Skogsstyrelsens offentliga statistik och data frÄn riksskogstaxeringen. Resultaten visar att skogsÀgare som investerat i en skogsbruksplan (SBP) utför avverkning/skogsvÄrdsÄtgÀrder pÄ större andel av sin produktiva areal Àn de som saknar plan. Den ÄtgÀrdade andelen ökar frÄn perioden före till perioden efter att skogsbruksplanen tas emot.

Diskussionen om den svenska vÄrden Àr stÀndigt aktuell, sÀrskilt den som rör de tio till tolv procent som utgör privat verksamhet. De ekonomiska drivkrafter som finns i ett företag med vinstintresse kan anses vara oförenliga med vÄrd av god kvalitet. Det Àr viktigt att kunna balansera incitamenten kvalitet och vinstintresse för att undvika att patienter eller brukare blir missgynnade. Den privata vÄrden och omsorgen tampas med dagens rÄdande organisationskultur som sÀger att det Àr fult att tjÀna pengar pÄ vÄrd. Den offentliga sektorn i sin tur arbetar mot kvalitetsmÄl vare sig de Àr företagsekonomiskt effektiva eller ej, samtidigt som de brottas med svÄrigheter gÀllande krav pÄ ökad ekonomisk effektivitet, Ätstramningar och problem med att mÀta graden av framgÄng baserat pÄ prestationer.

I Sverige finns det 290 kommuner varav majoriteten Àger skogsfastigheter. 60 procent av den urbana skogen Àgs av kommuner, vilket betyder att strategin för förvaltning av de offentliga skogsfastigheterna fÄr betydelse för sÀkerstÀllande av bland annat frilufts- och rekreationsomrÄden men Àven som markreserv för framtida exploatering. Enligt kommunallagen Àr det upp till varje kommun att formulera strategier för hur förvaltningsarbetet ska utformas och genomföras. Eftersom kommunernas uppgift Àr bred med ett konglomerat av uppdrag och tjÀnster konkurrerar ofta olika krafter inom organisationerna med varandra, vilket kan orsaka implementeringsproblem. För en del kommuner kan det innebÀra att förvaltningen av offentliga skogsfastigheter ÄsidosÀtts.

Denna studie har undersökt omfattning och form vad avser grundskoleelevers hemlÀxor och vilket stöd som de har haft frÄn hem och skola i arbetet med hemlÀxorna. Studiens data har samlats in med hjÀlp av enkÀter som delats ut i tvÄ klasser pÄ olika skolor i Ärskurs 6. Den ena klassen bestÄr av elever av utlÀndsk bakgrund, antingen som 1:a eller 2:a generationen, samtliga med annat modersmÄl Àn svenska, klass A. Den andra klassen bestÄr av elever med inhemsk bakgrund samtliga med svenska som modersmÄl. Studien omfattar sÄvÀl elever, förÀldrar och lÀrare.

För att fÄ en hög produktion i skogen krÀvs god tillgÄng pÄ kvÀve (N). I svenska ekosystem Àr vÀxttillgÀngligt kvÀve den mest begrÀnsande tillvÀxtfaktorn pÄ fastmark, vilket gör skogsgödsling till den enda skötselÄtgÀrd i Sverige, som rÀtt utförd kan öka tillvÀxten i skogen pÄ kort sikt. Enskilda privata skogsÀgare Àr den enskilt största gruppen skogsÀgare i VÀsterbottens lÀn sÄvÀl som i Sverige som helhet. Denna grupp av skogsÀgare har sÄledes stort inflytande över hur den svenska skogen sköts och avkastningen frÄn denna. Syftet med detta examensarbete Àr att redogöra för enskilda privata skogsÀgares instÀllning till gödsling av skogsmark i VÀsterbottens lÀn. För att kartlÀgga skogsÀgarnas stÄndpunkt i frÄgan sattes en enkÀt ihop som skickades ut till slumpvis valda privata skogsÀgare i lÀnet. I likhet med tidigare studier visade denna enkÀtundersökning att de enskilda privata skogsÀgarna inte gödslar i nÄgon större utstrÀckning.

De grundlÀggande vÀrdena för statsförvaltningen Àr demokrati, rÀttssÀkerhet och effektivitet. I denna studie undersöks det hur rÀttssÀkerhet och effektivitet förmedlas pÄ Skatteverket, hur tjÀnstemÀnnen pÄ Skatteverket hanterar dessa krav och i vilka situationer det kan uppstÄ att tjÀnstemÀnnen mÄste prioritera mellan dessa krav. I kapitlet den offentliga förvaltningen och tjÀnstemÀnnen redogörs det för den teori och den tidigare forskning som anvÀnts i denna studie. Den teori som anvÀnts Àr Max Webers teori om byrÄkrati och tjÀnstemÀn. I den tidigare forskningen beskrivs det hur kraven pÄ rÀttssÀkerhet och effektivitet behandlas inom statsförvaltningen och det redogörs för tvÄ reformer som genomförts inom den offentliga förvaltningen de senaste Ärtionden.

Vid gestaltning av landskapsarkitektur finns en mÀngd aspekter att ta hÀnsyn till. Detta arbete undersöker om det finns teorier som kan stödja och inspirera i en sÄdan process. Huvudsyftet med arbetet var att ge oss kunskaper för att i framtiden kunna skapa vÀlfungerande platser i ett gestaltande, funktionellt och socialt perspektiv. Uppsatsens mÄl var att lÀsa och förstÄ sÄvÀl klassiska verk som nutida författare och jÀmföra deras tankar. För att fÄ en djupare förstÄelse för litteraturen har platsstudier utförts pÄ tvÄ olika gaturum i Malmö. I en litteraturstudie sammanfattas litteraturen med hÀnsyn till de valda platserna. Genom att lÀsa litteratur, besöka och studera platserna har vi analyserat och fört ett resonemang kring vÄra frÄgestÀllningar: Finns det teorier som kan anvÀndas för att beskriva platser/gaturum och hur de anvÀnds? Vad har dessa teorier gemensamt och pÄ vilket sÀtt motsÀger de varandra? Svaren pÄ vÄra frÄgestÀllningar Àr att det finns mÄnga teorier för att beskriva platser/gaturum och hur de anvÀnds.

Syfte och frĂ„gestĂ€llningarSyftet med uppsatsen Ă€r att göra en komparativ studie av tvĂ„ svenska nyhetstidningars förmedling av de inledande skeendena i JacksonrĂ€ttegĂ„ngen. Jag analyserar om rĂ€ttegĂ„ngen Ă€r en medieskandal enligt James Lull och Stephen Hinermans kriterier. Följande frĂ„gestĂ€llningar besvaras: Är JacksonrĂ€ttegĂ„ngen en medieskandal enligt James Lull och Stephen Hinermans kriterier? Om det Ă€r en skandal, hur förhĂ„ller sig den till Tomlinsons teori om denglobaliserande skandalen? Hur har media konstruerat berĂ€ttelsen kring JacksonrĂ€ttegĂ„ngen och hur förbereds publiken inför rĂ€ttegĂ„ngen? Hur förhĂ„ller sig förmedlingen av JacksonrĂ€ttegĂ„ngen till det offentliga och det privata? Vad finns det för nyhetsvĂ€rderingar i förmedlingen av JacksonrĂ€ttegĂ„ngen? Vad finns det för likheter och skillnader mellan de utvalda nyhetstidningarnas sĂ€tt att förmedla JacksonrĂ€ttegĂ„ngen?TeoriI teoridelen anvĂ€nds Lull och Hinermans kriterier pĂ„ vad en medieskandal Ă€r samt teorier om medieskandaler enligt Thompson och Tomlinson. I narratologiavsnittet ligger fokus pĂ„ berĂ€ttarteknik med sprĂ„k, dramaturgi och vinkling samt ett avsnitt om nyheter som berĂ€ttelser dĂ€r Bird och Dardennes beskrivning anvĂ€nds.

Arbetar man med att planera vÄra offentliga rum har man förhoppningsvis instÀllningen att dessa rum ska stimulera alla sinnen. För att kunna göra detta mÄste man veta vad det Àr som behöver stimuleras. Boverket, den nationella myndigheten för frÄgor om samhÀllsplanering, stads- och bebyggelseutveckling, byggande och förvaltning och för bostadsfrÄgor, Àr en av de instanser som arbetar för att planera för alla sinnen. Dock ligger fokus fortfarande pÄ att minska de negativa intrycken, och göra platser tillgÀngliga, till exempel att minska buller, och bygga ledstrÄk. Att alla sinnena och alla delar av sinnena stimuleras pÄ ett positivt sÀtt Àr viktigt, sÀrskilt för barn dÄ deras utveckling Àr avhÀngigt det.