Sök:

Sökresultat:

2517 Uppsatser om Privata markägare - Sida 53 av 168

Faktorer som pÄverkar ombildningsprocessen och fastighetsvÀrderingen vid ombildning

Under de senaste Ären har antalet ombildningar ökat stadigt och sedan 1990 har 115 000 bostadsrÀttslÀgenheter tillkommit via ombildning. I takt med detta har Àven antalet bostadsföreningar ökat och idag Àr dessa den vanligaste kategorin köpare av bostadshyreshus i Sverige. Tidigare hindrade stopplagen de allmÀnnyttiga bostadsbolagen att ombilda, men sedan denna lag upphörde i juli 2007 har ett större intresse för utförsÀljning av det allmÀnnyttiga bostadsbestÄndet uppstÄtt. Ombildning har varit ett mycket omdebatterat Àmne under lÄng tid och Äsikterna gÄr isÀr angÄende fenomenet dÄ den enskilde individen ser möjlighet till en ekonomisk vinst medan motstÄndare hÀvdar att ombildning leder till ökad segregation. VÀrdering inför ombildning Àr av central betydelse för en riktig uppskattning av priset för den aktuella fastigheten.

Partnering och offentlig upphandling. Ett fungerande partnerskap?

Byggnadsbranschen bÄde i Sverige och internationellt sett har under en lÀngre tid tampats med problem gÀllande bristande kvalitet avseende produkter och sviktande förtroende mellan branschens olika parter. För att rÄda bot pÄ dessa problem har ett nytt sÀtt för att genomföra byggentreprenader tagits fram: partnering. Medans de privata byggherrarna Àr fria att upphandla byggentreprenader efter eget skön styrs de offentliga byggherrarna av Lag (2007:1091) om offentlig upphandlings(LOU) regler och principer. Uppsatsen utreder huruvida det Àr förenligt med LOU att genomföra byggentreprenader med hjÀlp av partnering. Som ett led i detta utreder uppsatsen Àven vad partnering innebÀr samt utreder vilka regler och principer som en offentlig byggherre har att följa enligt LOU dÄ den upphandlar byggentreprenader över gÀllande tröskelvÀrde..

Under stÀndig uppsikt : SvÄrigheten med att vara lÀrare pÄ sociala medier.

Detta Àr en kvalitativ uppsats om hur lÀrare ser pÄ sitt anvÀndande av sociala medier utifrÄn sin yrkesroll, samt hur de skiljer mellan rollerna som privatperson och yrkesverksam. Jag har Àven sett pÄ hur relationen mellan lÀrare och elever ser ut pÄ sociala medier, i synnerhet Facebook. Jag har gjort semistrukturerade intervjuer med 5 lÀrare pÄ en skola, utifrÄn dessa samt Goffmans dramaturgiska teori ger jag svar pÄ mitt syfte och problemstÀllning. Det har framgÄtt att informanterna fÄr svÄrare att vara privata i och med anvÀndandet av sociala medier som Facebook samt att de Àr restriktiva i sitt anvÀndande pÄ grund av pressen pÄ att alltid vara bra förebilder. Informanterna har skapat egna tillvÀgagÄngssÀtt för att kunna separera pÄ privatlivet och yrkesrollen..

Var hör jag hemma? : Tillhörighet och organisationskultur efter personalövertagande

Organisationskultur Àr de djupa strukturerna hos en organisation som Àr rotade i medlemmarnas delade vÀrderingar, övertygelser och antaganden och som manifesteras i beteenden och artefakter. En viss kÀnsla av tillhörighet behövs för att medlemmarna ska dela dessa vÀrderingar och vara en del av organisationskulturen. Syftet med studien var att undersöka hur skillnaden i organisationskultur upplevs efter ett personalövertagande av ett outsourcingföretag. Fem vaktmÀstare pÄ tre arbetsplatser som varit med om personal-övertagande intervjuades och en induktiv tematisk analys genomfördes. Respondenterna upplevde kulturförÀndring efter personalövertagandet men i varierande grad beroende pÄ arbetsplats, de som tidigare varit anstÀllda inom landstinget upplevde större förÀndring Àn de som redan arbetade pÄ privata företag.

Företagisering av vÄrden

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka vilka specifika konsekvenser företagisering har haft pÄ vÄrden samt fÄ en nyanserad bild av företagisering. För att undersöka detta valde vi Akademiska sjukhuset i Uppsala som studieobjekt. Kvalitativ metod anvÀndes för att samla in empirisk data. Ostrukturerade intervjuer med personal frÄn olika delar av en sjukhus organisation har utförts. Empirin som vi har fÄtt fram har analyserats med hjÀlp av den teoretiska referensramen vilket bestod bland annat av olika former av företagisering samt kritik mot New Public Management.

Tidpunkten för marköverlĂ„telser som styrinstrument vid kommunala markanvisningar : En jĂ€mförelse av förfaranden som tillĂ€mpas i Örebro och GĂ€vle

Denna studie har gjorts i syfte att utreda vilka effekter som kommun, byggherre och bank upplever dĂ„ en exploateringsfastighet överlĂ„ts till en byggherre först efter att byggnationer pĂ„börjats inom ramen för en kommunal markanvisning. Studien har gjorts pĂ„ förslag av GĂ€vle kommun som sökt svar pĂ„ om en överlĂ„telsetidpunkt efter byggstart kan vara ett instrument att uppnĂ„ rĂ€tt resultat dĂ„ exploatering görs pĂ„ kommunalt Ă€gd mark. För att belysa effekterna har studien gjorts genom jĂ€mförelse av hur aktörer upplever förfarandet som tillĂ€mpas av Örebro kommun med hur aktörer upplever förfarandet som tillĂ€mpas av GĂ€vle kommun. I Örebro kommun genomförs marköverlĂ„telsen till byggherren först efter att byggnationer pĂ„börjats pĂ„ fastigheten. I GĂ€vle kommun sker normalt överlĂ„telsen innan byggstart Ă€ven om svĂ€varvillkor ibland förekommer vilket fördröjer byggherrens möjlighet att erhĂ„lla lagfart. För att förstĂ„ hur aktörerna kommun, byggherre och bank upplever effekterna har (1) semi-strukturerade, kvalitativa telefonintervjuer gjorts med aktörer pĂ„ respektive orter. (2) Avtal om markanvisning har granskats för att förstĂ„ hur kommunerna reglerar sina respektive överlĂ„telsetidpunkter. Resultatet visar att tidpunkten för exploateringsfastighetens överlĂ„telse kan anvĂ€ndas som instrument att förhindra spekulation med kommunalt Ă€gd mark.

Riskkapital och exit : PÄverkar riskkapitalbolagens Àgarstruktur valet av exit?

Vi vill undersöka huruvida det finns ett samband mellan riskkapitalföretagets Àgarstruktur och deras val av exit genom en positivistisk studie med en deduktiv ansats. MÄlet Àr att öppna vÀgen för mer djupgÄende forskning kring exits i Sverige genom att undersöka ett antal potentiella samband. Riskkapitalisterna delas upp i tre grupper baserat pÄ deras Àgarstruktur: privata, koncernbundna samt offentliga riskkapitalister.UtifrÄn befintlig teori pÄ omrÄdet har vi utformat nio hypoteser som kan delas in i fyra grupper. Den första gruppen testar huruvida sambandet mellan Àgarstruktur och val av exit existerar, den andra gruppen testar sambandet mellan portföljbolagets bransch och val av exit, nÀsta grupp testar huruvida det finns ett samband mellan investeringslÀngden och val av exit respektive Àgarstruktur och slutligen testar vi om det finns ett samband mellan portföljbolagets potential och deras val av exit.För att samla in nödvÀndig data för att testa dessa hypoteser utgick vi ifrÄn FörvÀrv och Fusioners data över alla exits i Sverige frÄn 2003 till och med första halvÄret 2006. Databasen fick kompletteras med ett antal variabler: omsÀttningstillvÀxt, typ av exit, Àgarstruktur samt bransch.

Komponentavskrivningar : I landstingens verksamhet

Bakgrunden som har lett fram till denna studie Àr de nya rekommendationerna angÄende implementering av komponentmodellen som först uppkom inom den privata sektorn genom K3 och sedan i den offentliga sektorn via nya rekommendationer frÄn RKR. Denna bakgrund har lett fram till studiens syfte vilket Àr att öka förstÄelsen för skillnader i implementeringen av komponentavskrivningar i landstingens verksamheter samt eventuella effekter av denna implementering.En flerforskningsmetod har anvÀnts för att kunna besvara de frÄgestÀllningar som har stÀllts. Denna metod har inkluderat en kvantitativ dokumentstudie som har baserat sig pÄ landstingens och regionernas Ärsredovisningar samt en kvalitativ undersökning som inkluderat material frÄn intervjuer med ansvariga personer inom nio landsting. Den kvantitativa dokumentstudien ledde frÀmst fram till en kartlÀggning över vilka landsting och regioner som har implementerat komponentmodellen. Utöver denna kartlÀggning ledde Àven den kvantitativa undersökningen fram till att faktorer som förklarar orsakssamband inom den privata sektorn har svÄrigheter att förklara samband inom den offentliga sektorn.Den kvalitativa undersökningen kunde stÀrka de förkastelser av samband frÄn den kvantitativa undersökningen.

Attitudes and Expectations among Teachers and Students at a Vocational School

Howell, Eva (2009). Attityder och förvÀntningar bland lÀrare och elever pÄ en yrkesförberedande skola. (Attitudes and Expectations among Teachers and Students at a Vocational School). Skolutveckling och ledarskap,LÀrarutbildningen, Malmö Högskola. Syftet med detta examensarbetet Àr att ge en bild av elevers och lÀrares instÀllning till varandra pÄ en yrkesförberedande skola men Àven att försöka skildra vilka krav och förvÀntningar som stÀlls pÄ bÄde lÀrare och elever.

Naturvetenskap i förskolan : Mekanismer som pÄverkar lÀrarens planering och realisering av naturvetenskapen i förskolan.

Den hÀr rapporten undersöker vilken uppfattning och kunskap lÀrarna i förskolan har om naturvetenskap och hur den införlivas i praktiken enligt förskolans lÀroplan och lokala styrdokument. Syftet med den hÀr undersökningen Àr att ta reda pÄ: (i) Vad Àr naturvetenskap för lÀrarna i förskolan? (ii) Vilka mekanismer styr lÀrarnas planering och realisering av naturvetenskapen i det pedagogiska vardagsarbetet?Material och data till undersökningen har samlats ihop genom kvalitativa intervjuer med sju lÀrare i förskolan.Rapporten visar att övervÀgande delen av lÀrarna i förskolan ser naturvetenskapen som att vistas i skog och mark. Vad det gÀller faktorer som pÄverkar planering och realisering av naturvetenskapen framkom det genom intervjumaterialet att det Àr: (i) Kompetens, (ii) förstÄelse av naturvetenskapen och dess innehÄll och (iii) insikten av de styrdokument som förskolan lyder under.UtifrÄn gÀllanden styrdokument i förskolan Àr naturvetenskapen ett kunskapsomrÄde som bör lyftas och synliggöras i den pedagogiska vardagen. För att uppfylla dessa krav bör lÀrarna i förskolan öka sin kunskap inom denna vetenskapsgren..

Att HÄlla andan vid liv : En komparativ studie av begreppen bruksanda och Gnosjöanda

Att hÄlla andan vid liv handlar om tvÄ olika andor i tvÄ olika regioner. TvÄ regioner jag valt att göra en komparativ studie om eftersom platsidentiteten hos regionerna Àr sÄ markant. Dessa regioner Àr dels brukssamhÀllets sÄ kallade bruksanda och dels den smÄföretagaranda som finns i Gnosjöregionen. Till Gnosjöregionen rÀknas Àven grannkommunerna VÀrnamo, Gislaved och Vaggeryd och dessa kommuner samlas under benÀmningen GGVV-regionen. Varje kapitel i D-uppsatsen Àr indelad i fyra sfÀrer, traditionen, arbetslivet, det privata livet och den samhÀlleliga sfÀren.

Hur sker den interna styrningen pÄ vÄrdcentraler i Kronobergs LÀn?

Inledning: Uppsatsen handlar om intern styrning inom hÀlso- och sjukvÄrden, nÀrmare bestÀmt av vÄrdcentraler med olika huvudmannaskap. Det Àr viktigt att undersöka hur styrningen och organisering Àr uppbyggd eftersom resurserna som finns tillgÀngliga bör anvÀndas pÄ bÀsta sÀtt för att kunna ge en effektiv och kvalitativ vÄrd för alla patienter. Detta dÄ kostnadsökningar sker vilket leder till att effektiviseringar krÀvs.FrÄgestÀllning: 1. Hur anvÀnds finansiell och icke-finansiell information för intern styrning av offentligt och privat Àgda vÄrdcentraler i Landsting Kronoberg?2.

InskrÀnkning i upphovsmannens ensamrÀtt : En utredning om gÀllande rÀtt enligt UpphovsrÀttslagen 12 §

SammanfattningSyftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ vad gÀllande rÀtt Àr betrÀffande privatpersoners rÀtt att framstÀlla exemplar av verk för privat bruk enligt URL 12 §. Upphovsmannens rÀttigheter till sitt verk har inte alltid varit sjÀlvklara men har ökat i takt med den tekniska utvecklingen. AllmÀnheten har lÀnge haft rÀtt att göra kopior av verk för sitt privata bruk dÄ sÄdan kopiering inte ansetts skada upphovsmannens rÀtt. Den digitala utvecklingen möjliggör dock fler snabba och lÀtta sÀtt för allmÀnheten att kopiera verk i den privata sfÀren. För att skydda upphovsmannens rÀttigheter och möjligheter att fÄ ersÀttning för sina verk har upphovsmannen fÄtt allt fler rÀttigheter.

Samverkan mellan mark- och flygstridskrafterna : En nulÀgesanalys utifrÄn samarbetet kring Close Air Support

There are many kinds of joint operations and combinations of combined arms. This thesis puts its focus on Close Air Support, CAS. Throughout history there have been several cases of success, regarding these kinds of operations, but also failure. Much can be taught from organizational behaviour studies, applied on these military organisations in their cooperation with each other. The purpose of this thesis is to analyze the cooperation between the Swedish army and air force to determine the functionality of their process.

Bloggen ett strategiskt verktyg? : En studie av tre offentliga ledares kommunikation via webben

Denna uppsats fokuserar pÄ att fÄnga upp en relativt ny och vÀxande företeelse inom elektronisk kommunikation, bloggen. Med min undersökning vill jag belysa bloggens möjligheter som ett kommunikationsmedel för ledare inom offentlig verksamhet samt öka förstÄelsen för vad en blogg Àr.Ett utmÀrkande drag för bloggen, som Àr en uppdaterad webbplats vars startsida karaktÀriseras av ett antal daterade texter i omvÀnd kronologisk ordning, Àr att den beskrivs som en dagbok med en personlig, subjektiv och vardaglig text utan krav pÄ kÀllkritik av innehÄllet. Bloggen beskrivs gÀrna som en form av ?grÀsrotsjournalistik? men den anvÀnds ocksÄ som strategisk kommunikation till exempel av offentliga aktörer som politiker och företagsledare eller som ett komplement inom traditionella media.Jag har valt att göra en kvalitativ textorienterad analys av tre ledares bloggar: Rektor KÄre Bremer vid Stockholms universitet, vice-ordförande Margot Wallström vid EU-kommissionen och generaldirektör Andreas Carlgren vid Integrationsverket. Jag ville veta vad de bloggar om, hur de anvÀnder sig av attributet och hur pass privat eller offentligt deras kommunikation Àr.I min undersökning kom jag fram till att de tre ledarskribenterna anvÀnder bloggen/elektronisk kommunikation som ett strategiskt redskap att kommunicera men de gör det pÄ lite olika sÀtt.Margot Wallström anvÀnder sig av sin privata sfÀr som metod för sin strategiska kommunikation samtidigt som hon verkar i det offentliga rummet.

<- FöregÄende sida 53 NÀsta sida ->