Sökresultat:
2517 Uppsatser om Privata markägare - Sida 41 av 168
Misslyckade elever eller skolans misslyckande? IM-elevers syn pÄ sin grundskoletid, sitt lÀrande och sig sjÀlva som lÀrande individer
Det övergripande syftet med denna studie Àr att beskriva och tolka hur elever pÄ ett introdukt-ionsprogram ser pÄ sitt eget lÀrande och pÄ sig sjÀlva som lÀrande individer relaterat till tidi-gare skolerfarenheter. Studien Àr kvalitativ och har en livsvÀrldsfenomenologisk ansats. LivsvÀrlden Àr den vÀrld vi Àr involverade och lever i. VÄra livsvÀrldar görs synlig genom vÄra handlingar och berÀttelser. LivsvÀrlden uppstÄr i mötet med omvÀrlden och detta sker alltid i en bestÀmd kulturell och social kontext, i vilken mÀnniskan bÀr med sig sina tidigare erfarenheter, sina horisonter, vilka ger de ramar och begrÀnsningar för hur vi uppfattar och erfar nya fenomen.
HyressÀttning av samhÀllsfastigheter
Under de senaste tio Ären har ett nytt segment öppnats pÄ fastighetsmarknaden,nÀmligen marknaden för samhÀllsfastigheter. Politiska beslut frÄn tidigt 90-tal hargjort det möjligt för privata aktörer att etablera friskolor och Àldreboenden.Reformerna har möjliggjort att Àven investera i verksamheternas lokaler. Vid dessaförvÀrv brukar ett relativt lÄngt hyreskontrakt medfölja och det finns ett starktsamband mellan den förhandlade hyran och försÀljningspriset. NÀr förvÀrvet Àrgenomfört och kontraktet sedan löper ut kan det bli problematiskt att avgöra vilkennivÄ den nya hyran bör ligga pÄ.HyresgÀstens betalningsförmÄga Àr en central del i analyserna i denna uppsats.UtrÀkningen av kommunens sÄ kallade skolpeng respektive omsorgspeng kartlÀggsför att dra slutsatser om vilka marginaler respektive part har att förhÄlla sig till och hurdet pÄverkar den förvÀntade hyran.I denna uppsats diskuterar vi ocksÄ huruvida hyressÀttningen av samhÀllsfastigheterkan Äterkopplas till olika kombinationer av hyresrelationer. Incitament till att ta ut enviss hyra kan variera beroende pÄ fastighetsÀgarens syfte med innehavet.
Regional utveckling genom entreprenöriellt samarbete : En modell för en organiserad samverkan mellan restaurangnÀring och offentlig sektor
Entrepreno?rskap har beskrivits som va?r ra?ddning ur finanskrisen och vidare anses regional utveckling vara en viktig del av Sveriges utveckling. Beso?ksna?ringen tar i sin tur en betydande del av den regionala utvecklingen. Restaurangbranschen ho?r till beso?ksna?ringen, men a?r en ofta oorganiserad resurs, som beho?ver ho?ja sin status.
Table your story : Ett bord att leva med
I projektet har jag utformat ett bord för hemmet som man kan leva med hela livet och som enkelt kan anpassas utifrÄn olika mÀnniskors behov, och förÀndras allt eftersom ens livssituation och behov förÀndras.  Bordet ska kÀnnas vÀrdefullt och fÄ ett mervÀrde genom att laddas med personliga berÀttelser och vara nÄgot man vill behÄlla och bevara.  Samtidigt Àr bordet tÀnkt att vara en startpunkt för att fÄ mÀnniskor att börja reflektera över sina förhÄllningssÀtt till konsumtion och vilka vÀrden som Àr viktiga i livet. I ett lÀngre perspektiv hoppas jag att detta kan minska den onödiga konsumtionen och bryta den slit- och slÀngmentalitet som rÄder i samhÀllet..
MÀnskligare prylar pratar. En kommunikationsplattform för Àldre
Safety, its a word not commonly associated with elderly people living alone. There is however a device that is supposed to bring safety, and enable elderly people to continue living in their present household - an emergency dialer. However these devices does not serve their own purpose in terms of design. Thepurpose of this study is to create an emergency dailer that everybody would want to put on their wrist or bedside table. The market for these devices have looked the same for the last twentyfive years, despite of societyÂŽs advancements in both design and technology.
Att bry sig om Kulturen : - om entreprenörer och konsthallar
SyfteJag kommer beskriva entreprenörskapet som prÀglar uppstarter av privata konsthallar och bidra till en ökad förstÄelse för entreprenörskap inom kulturella nÀringar i allmÀnhet och inom konsthallar i synnerhet.MetodEn kvalitativ metod med en induktiv/narrativ ansats har anvÀnts, eftersom jag tolkat berÀttelser och skapat mening utifrÄn dessa.TeoriDet teoretiska ramverk som anvÀnts innefattar en redogörelse för entreprenörskap utifrÄn bland andra Schumpeter (1934), Kirzner (1973, 1997), Nilsson (2003), Sarasvathy med kollegor (2000, 2001). För att illustrera förutsÀttningarna för konstutstÀllares verksamhet pÄ marknaden mellan kultur och ekonomi, har jag lÄtit bland andra Stenström (2008), Mangset och RÞyseng (2009), Chen (2009) och Throsby (2010) problematisera denna situation. Slutligen har en modell för analys anvÀnts frÄn Hirschman (1983) för att undersöka entreprenörskapet pÄ individuell nivÄ.EmpiriEntreprenörer som startat upp privata konsthallar i södra och mellersta Sverige har intervjuats. Majoriteten av konsthallarna har startats sedan 2000. Intervjupersonerna berÀttade om uppstartsprocessen, det vill sÀga resan frÄn den första tanken pÄ en konsthall till dagslÀget.AnalysEntreprenörskapet analyseras utifrÄn Gartner (1985) och jag ser nÀrmre pÄ individerna, organisationen, omgivningen och processerna bakom uppstarten av privata konsthallar.
Vilka faktorer f?rklarar kapitalstrukturen och hur deras p?verkan f?r?ndrats under Covid-19? En kvantitativ studie av 214 bolag listade p? Stockholmsb?rsen
Studien visar att flera faktorer har en signifikant p?verkan p? kapitalstrukturen f?r de unders?kta f?retagen, b?de f?re och under Covid-19 pandemin. Analysen identifierade att l?nsamhet, f?retagsstorlek, tillv?xt, tillg?ngsstruktur, likviditet och risk alla spelade en viktig roll i hur f?retag strukturerade sin finansiering. L?nsamhet visade ett negativt samband med skulds?ttning, vilket indikerar att l?nsamma f?retag f?redrar att anv?nda interna medel i st?llet f?r att ?ka sina skulder.
Olika bakgrund, olika ledarskap? : En jÀmförelse mellan en ledare frÄn Sverige och en ledare frÄn Tyskland
Many organizations strive to be transnational. This means that individuals with different cultural background will work together. Countries around the world have their own culture, which mark the way individual?s think and act. Different values between leaders and their subordinates are often a key factor to misunderstandings and conflicts in transnational organisations.
Nybyggnadskarta och terrÀngmodell för ett framtida smÄhusomrÄde i södra à rsunda
Syftet med examensarbetet Ă€r att bistĂ„ stadsingenjörskontoret vid Sandvikens kommun som behöver hjĂ€lp att mĂ€ta in mark, vĂ€gar och objekt som kan pĂ„verka genomförandet av en detaljplan för etablering av smĂ„hustomter i södra Ă
rsunda. InmÀtning av omrÄdet utfördes med en totalstation Leica TPS 1203+ inlÄnad frÄn Högskolan i GÀvle. Totalstation valdes för att fÄ en hög noggrannhet i höjdmÀtningar av vÀgar och brunnar. Behandling av mÀtdata och framstÀllning av en karta och en terrÀngmodell gjordes i programvaran Geo. Kartan presenteras i A3-format som en bilaga till rapporten och Àr en kombination av fastighetsgrÀnser, fastighetsbeteckningar och byggnader ur Sandvikens kommuns primÀrkarta, sammanslaget med detta projekts inmÀtningar i omrÄdet. TerrÀngmodellen visualiserar omrÄdets höjdskillnader pÄ cirka 3 m genom fÀrgkodning och presenteras som en figur i resultatdelen. .
VÀgrelaterade olyckor vid transporter av farligt gods. Det allmÀnnas juridiska ansvar
Med anledning av de stadigt ökande transporterna av farligt gods pÄ vÄra vÀgar, finns det risk för att allt fler vÀgrelaterade olyckor med farligt gods intrÀffar. Förenat med en tankbilsolycka Àr en eventuell skada pÄ miljön. Miljöskador som orsakats av vÀgrelaterade olyckor med farligt gods, medför ofta en mÀngd olika juridiska problem och frÄgestÀllningar. Dessa handlar inte sÀllan om ekonomisk kompensation i form av skadestÄnd eller skyldighet att efterbehandla förorenad mark. Dessutom innebÀr en olycka ofta höga kostnader för akuta rÀddningsinsatser, uttryckningar eller undersökningar som nÄgon vill fÄ ersÀttning för.
Utmaningsbar eller bara utmanad? : En undersökning om
Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka vilket anvĂ€ndningsomrĂ„de journalister, som Ă€r anknutna till en redaktion, har att anvĂ€nda sig av bloggar och dess möjligheter. Vi vill undersöka bloggen som fenomen och dĂ„ i synnerhet varför journalisten vĂ€ljer att anvĂ€nda sig av denna alternativa medieproduktion, trots att han har möjlighet att genom sin redaktion kunna uttrycka sig och bli publicerad för en allmĂ€nhet som lyssnar till honom/henne. Vi kommer med hjĂ€lp av intervjuer, gjorda via mail, försöka att klargöra hur bloggen anvĂ€nds av journalister och till vĂ„r hjĂ€lp kommer vi att anvĂ€nda JĂŒrgen Habermas teori om offentlighet sĂ„ som han har förklarat det i sin bok Borgerlig offentlighet.FrĂ„gestĂ€llningen i uppsatsen Ă€r:· Hur ser journalisten pĂ„ bloggen i avseende pĂ„ det offentliga och det privata?· Vilket urval gör journalisten dĂ„ han/hon skriver i sin blogg?· Hur kan journalisten anvĂ€nda sig av bloggen?Undersökningen grundar sig i tvĂ„ stycken mailintervjuer med journalister som sjĂ€lva bloggar. Dessa tvĂ„ Ă€r Anders Linder, ledarskribent pĂ„ Svenska Dagbladet, som bloggar under Svenska dagbladets redaktionella flagg och Andreas Ekström, journalist pĂ„ Sydsvenskan, som skriver i ett mer privat rum.
Att coachas tillsammans : En studie om gruppcoachning som avsedd lÀroprocess
?I takt med avregleringen och privatiseringen av traditionellt statliga och kommunala verksamheter konkurrerar privata och offentliga aktörer i allt större utstrÀckning med varandra. Regeringen uppmÀrksammade detta vÀxande problem och för att rÄda bot pÄ detta infördes nya regler i konkurrenslagstiftningen som trÀdde i kraft den 1 januari 2010. Reglerna kretsar kring konfliktlösningsregeln vilken ger allmÀn domstol möjlighet att förbjuda en offentlig aktör att bedriva en viss verksamhet eller tillÀmpa ett förfarande som kan ha en konkurrenssnedvridande effekt pÄ marknaden. Verksamheter och förfaranden som Àr försvarliga utifrÄn allmÀn synpunkt eller förenliga med lag kan inte förbjudas med konfliktlösningsregeln.Författaren har utrett vilken typ av verksamheter och förfaranden som fÄngas av konfliktlösningsregeln och vilka problem som kan uppstÄ vid en tillÀmpning av konfliktlösningsregeln.Författaren har under uppsatsens gÄng kommit fram till att konfliktlösningsregeln fÄngar alla sÀljverksamheter och förfaranden som innebÀr att den offentlige aktörens sÀljverksamhet eller förfarande utgör en begrÀnsning av konkurrensen.
bemanningsavtalets legitimitet
Syftet med denna uppsats var att genom en operationalisering av David Beethams legitimitetsteori utreda om bemanningsavtalet har legitimitet. Efter operationalisering av legitimitetsteorin och presentation av bemanningsavtalet och dess aktörer, lagar och domar som alla pÄverkar legitimiteten sÄ fann jag att det fanns legitimitet i avtalet, men att den kom med restriktioner. DÄ tjÀnstedirektivet och Lavaldomen pÄverkar den svenska lagstiftningen och anvÀndandet av svenska kollektivavtal som norm pÄ den svenska arbetsmarknaden, sÄ har kollektivavtalen i allmÀnhet tappat mark, speciellt med restriktioner pÄ anvÀndandet av strejkrÀtten, och bemanningsavtalet som berör mycket av den internationella arbetskraften Àr inget undantag. BehÄllningen av legitimiteten i detta unga avtal Àr att trots lÄg facklig anslutning, sÄ omfattar avtalet ÀndÄ alla LO:s medlemmar, vars medlemsantal Àr stort och bidrar till legitimiteten hos det branschöverskridande avtalet..
HyresjÀmförelse mellan privata och allmÀnnyttigt Àgda lÀgenheter i nio kommuner
Syftet med denna studie Àr för det första att kartlÀgga om lÀgenheter med samma bruksvÀrde har olika hyror beroende pÄ om de Àr privat eller allmÀnnyttigt Àgda. Studien syftar vidare till att undersöka om utfallen skiljer sig mellan kommuner dÀr allmÀnnyttans hyror Àr systematiskt satta och kommuner dÀr sÄ inte Àr fallet. Hypotesen Àr att hyresskillnaderna Àr mindre mellan bestÄnden i kommuner dÀr allmÀnnyttans hyror Àr systematiskt satta.De kommuner som ingÄr i studien Àr BorÄs, Göteborg, Helsingborg, Lund, Malmö, Stockholm, SödertÀlje, UmeÄ och VÀsterÄs. Av dessa Àr Lund, SödertÀlje, UmeÄ och VÀsterÄs systematiskt hyressatta. För att undersöka huruvida det finns nÄgon generell skillnad i hyra mellan privat och allmÀnnyttigt bestÄnd görs en regression dÀr samtliga kommuner ingÄr.
Privat praktiserande sjukgymnaster : En studie om företagande, identitet och marknadsföringsstrategier
Eftersom den offentliga sektorn blir mer och mer privatiserad vÀcktes vÄrt intresse för att studera entreprenörskap inom detta omrÄde. Genom att konkurrensutsÀtta olika delar inom den offentliga sektorn öppnar det upp för nya privata aktörer. Vi intresserade oss för vÄrdmarknaden och valde att titta pÄ sjukgymnaster vilket Àr en grupp som finns som privata aktörer i olika former pÄ denna marknad.Syftet med denna rapport Àr att fÄ en förstÄelse för hur det Àr att vara egen företagare inom sjukgymnastik samt beskriva egenskaper som Àr viktiga för privat praktiserande sjukgymnaster för att lyckas som företagare.Vi har intervjuat Ätta sjukgymnaster, varav sex Àr privat praktiserande med en sÄ kallad ersÀttningsetablering. Vi har Àven intervjuat en som har privat praktik men som valt att inte vara knuten till landstinget och en som tidigare varit privat praktiserande men som valt att sÀlja företaget och istÀllet arbeta kvar som verksamhetschef.NÄgra av de teorier som har anvÀnt oss av utifrÄn vÄrt resultat Àr Schumpeters entreprenörskapsteori, Johannisson som skriver om drivkrafter till att starta eget företag och Nilssons studie "Forskare som startar eget för att kommersialisera egen idé" som handlar om smÄ företagarens identitetsarbete. Vidare har vi anvÀnt oss av marknadsföringsteorier inom nÀtverk, word of mouth och diversifiering.Slutsatsen av studien Àr att respondenterna anser sin identitet som sjukgymnast vara starkare Àn den som företagare.