Företagens intressenter har ökat betydligt då allt fler privatpersoner sparar i aktier eller fonder, vilket även ökat deras behov av information. Årsredovisningen utgör sannolikt den viktigaste länken i den information om ett företag som olika intressentgrupper förfogar över för analys. Investerare efterfrågar information så att de kan värdera företagen och ta investeringsbeslut. Ett incitament för företagen att publicera frivillig information är att konkurrensen efter investerare på kapitalmarknaden är hård. Den frivilliga informationen i årsredovisningarna innebär en kostnad för företagen.

Eftersom den offentliga sektorn blir mer och mer privatiserad väcktes vårt intresse för att studera entreprenörskap inom detta område. Genom att konkurrensutsätta olika delar inom den offentliga sektorn öppnar det upp för nya privata aktörer. Vi intresserade oss för vårdmarknaden och valde att titta på sjukgymnaster vilket är en grupp som finns som privata aktörer i olika former på denna marknad.Syftet med denna rapport är att få en förståelse för hur det är att vara egen företagare inom sjukgymnastik samt beskriva egenskaper som är viktiga för privat praktiserande sjukgymnaster för att lyckas som företagare.Vi har intervjuat åtta sjukgymnaster, varav sex är privat praktiserande med en så kallad ersättningsetablering. Vi har även intervjuat en som har privat praktik men som valt att inte vara knuten till landstinget och en som tidigare varit privat praktiserande men som valt att sälja företaget och istället arbeta kvar som verksamhetschef.Några av de teorier som har använt oss av utifrån vårt resultat är Schumpeters entreprenörskapsteori, Johannisson som skriver om drivkrafter till att starta eget företag och Nilssons studie "Forskare som startar eget för att kommersialisera egen idé" som handlar om små företagarens identitetsarbete. Vidare har vi använt oss av marknadsföringsteorier inom nätverk, word of mouth och diversifiering.Slutsatsen av studien är att respondenterna anser sin identitet som sjukgymnast vara starkare än den som företagare.

Bakgrund: Investerare strävar efter en hög tillväxt, vilket inneburit att investeringsstrategier blivit allt viktigare. Nyckeltal har därför fått ett stort fokus, som bidragit till diskussioner kring huruvida information runt dessa nyckeltal kan ge större tillväxt. P/E-talet är ett av dessa nyckeltal.Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka om det går att garantera en högre tillväxt på Stockholmsbörsen genom att endast investera i aktieportföljer med låga P/E-tal. Med andra ord alltså undersöka om det finns en så kallad P/E-talseffekt på Stockholmsbörsen.Metod: Studien genomfördes genom att två portföljer skapades varje år, för åren 1999-2002. En portfölj innehöll låga P/E-tal och den andra innehöll höga P/E-tal.

De svenska fastighetsbolagen har under de senaste åren haft stora svängningar i resultatet. Ett exempel på detta är Hufvudstaden som andra kvartalet 2008 gjorde en vinst på 200milj vilket på endast ett kvartal utvecklade sig till en förlust på 630 milj. Tidigare redovisningsregler i Sverige har haft sin grund från försiktighetsprincipen. På senare år har redovisningsreglerna i Sverige utvecklats så att de skall följa resten av EU och bli mer internationella. Detta harpåverkat fastighetsbolagen att frångå anskaffningsvärde i balansräkningen till att använda verkligt värde istället.

 Problem: Dagens höga frekvens av gränsöverskridande handel kräver homogena regelverk inom många olika områden, även inom redovisning. I arbetet med att försöka harmonisera medlemsländernas redovisningsprinciper beslutade Europarådet att alla börsnoterade företag inom Europeiska Unionen från den 1 januari 2005 skall följa IASB: s regelverk, IAS/IFRS, vid upprättandet av koncernredovisningen. Motiven bakom beslutet var att för-söka erhålla en ökad transparens av information och att öka jämförbarheten mellan företag inom unionen, vilket i sig skulle underlätta för investerare och verka för en välfungerande kapitalmarknad. En av skillnaderna med att tillämpa IAS/IFRS istället för de svenska reglerna som blir väldigt tydlig för fastighetsbolagen är att förvaltningsfastigheter ska värderas antingen till verkligt värde enligt IAS 40 alternativt anskaffningsvärde minus komponentav-skrivningar. I det svenska regelverket ska redovisning ske till anskaffningsvärde minus ackumulerade avskrivningar enligt RR 24.

Uppsatsen handlar om utländska, privata, spelbolag som vill etablera sig på den svenska, fysiska spelmarknaden. Syftet med uppsatsen är att genom en enkätundersökning analysera och utvärdera nyckelfaktorer hos spelbolagens potentiella kunder för att ta fram lämpliga etableringsstrategier för utländska spelbolag på den svenska marknaden.Undersökningen har visat att populationen är låginvolverad i sitt spelande. Vi rekommenderar således de utländska spelbolagen att etablera sig med hjälp av ombud för att därmed kunna erbjuda hög tillgänglighet och hög återbetalningsgrad (höga odds)..

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilket användningsområde journalister, som är anknutna till en redaktion, har att använda sig av bloggar och dess möjligheter. Vi vill undersöka bloggen som fenomen och då i synnerhet varför journalisten väljer att använda sig av denna alternativa medieproduktion, trots att han har möjlighet att genom sin redaktion kunna uttrycka sig och bli publicerad för en allmänhet som lyssnar till honom/henne. Vi kommer med hjälp av intervjuer, gjorda via mail, försöka att klargöra hur bloggen används av journalister och till vår hjälp kommer vi att använda Jürgen Habermas teori om offentlighet så som han har förklarat det i sin bok Borgerlig offentlighet.Frågeställningen i uppsatsen är:· Hur ser journalisten på bloggen i avseende på det offentliga och det privata?· Vilket urval gör journalisten då han/hon skriver i sin blogg?· Hur kan journalisten använda sig av bloggen?Undersökningen grundar sig i två stycken mailintervjuer med journalister som själva bloggar. Dessa två är Anders Linder, ledarskribent på Svenska Dagbladet, som bloggar under Svenska dagbladets redaktionella flagg och Andreas Ekström, journalist på Sydsvenskan, som skriver i ett mer privat rum.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilket användningsområde journalister, som är anknutna till en redaktion, har att använda sig av bloggar och dess möjligheter. Vi vill undersöka bloggen som fenomen och då i synnerhet varför journalisten väljer att använda sig av denna alternativa medieproduktion, trots att han har möjlighet att genom sin redaktion kunna uttrycka sig och bli publicerad för en allmänhet som lyssnar till honom/henne. Vi kommer med hjälp av intervjuer, gjorda via mail, försöka att klargöra hur bloggen används av journalister och till vår hjälp kommer vi att använda Jürgen Habermas teori om offentlighet så som han har förklarat det i sin bok Borgerlig offentlighet.Frågeställningen i uppsatsen är:· Hur ser journalisten på bloggen i avseende på det offentliga och det privata?· Vilket urval gör journalisten då han/hon skriver i sin blogg?· Hur kan journalisten använda sig av bloggen?Undersökningen grundar sig i två stycken mailintervjuer med journalister som själva bloggar. Dessa två är Anders Linder, ledarskribent på Svenska Dagbladet, som bloggar under Svenska dagbladets redaktionella flagg och Andreas Ekström, journalist på Sydsvenskan, som skriver i ett mer privat rum.

Personlig assistans är ett ständigt växande behov hos funktionsnedsatta personer. Hur man som assistansberättigad resonerar när man väljer assistansanordnare var syftet med denna undersökning. För att försöka finna svar på denna fråga undersöktes en kommun i Sverige. Som undersökningsmetod valdes ostrukturerad intervju med totalt fyra assistansberättigade, varav två har kommunal anordnare och två har privat anordnare. Slutsatsen som drogs av undersökningen var att kommunen är till för personalen och att de privata anordnarna är till för de assistansberättigade.

Gröna byggnader har under senare tid blivit ett alltmer aktuellt begrepp eftersom den globala uppvärmningen uppmärksammats och miljöfrågor har uppkommit i fler sammanhang för att reducera utsläppen. Mycket forskning inom området gröna byggnader hanterar till stor del kommersiella fastigheter, såsom lokaler och kontor. Studier har främst utförts i USA och Storbritannien. Nuvarande regering har som mål att uppföra 250 000 nya bostäder inom sex år. Detta väckte vår uppmärksamhet och uppsatsens syfte är att undersöka vilka incitament privata fastighetsägare har för att uppföra gröna bostadsbyggnader med upplåtelsen hyresrätt samt om nuvarande regler inom det svenska hyressättningssystemet påverkar dessa fastighetsägare.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilket användningsområde journalister, som är anknutna till en redaktion, har att använda sig av bloggar och dess möjligheter. Vi vill undersöka bloggen som fenomen och då i synnerhet varför journalisten väljer att använda sig av denna alternativa medieproduktion, trots att han har möjlighet att genom sin redaktion kunna uttrycka sig och bli publicerad för en allmänhet som lyssnar till honom/henne. Vi kommer med hjälp av intervjuer, gjorda via mail, försöka att klargöra hur bloggen används av journalister och till vår hjälp kommer vi att använda Jürgen Habermas teori om offentlighet så som han har förklarat det i sin bok Borgerlig offentlighet.Frågeställningen i uppsatsen är:· Hur ser journalisten på bloggen i avseende på det offentliga och det privata?· Vilket urval gör journalisten då han/hon skriver i sin blogg?· Hur kan journalisten använda sig av bloggen?Undersökningen grundar sig i två stycken mailintervjuer med journalister som själva bloggar. Dessa två är Anders Linder, ledarskribent på Svenska Dagbladet, som bloggar under Svenska dagbladets redaktionella flagg och Andreas Ekström, journalist på Sydsvenskan, som skriver i ett mer privat rum.

Benämningen Lex Uggla uppkom när artisten Magnus Ugglas bolag Uggly Music AB granskades under 2005 då Skatteverket genomförde en riktad granskning mot företag med särskilt hög likviditet. I ett onoterat bolag är tillgångarna i bolaget skattepliktiga hos ägaren så länge det inte rör sig om rörelsetillgångar. Lagens huvudsyfte är att privatpersoner inte ska kunna inneha skattepliktig förmögenhet i ett bolag för att på så sätt komma undan förmögenhetsskatt. Hur mycket som anses kunna räknas till arbetande kapital och förbli skattefritt kapital har enligt rättsfall visat att det beror på följande; verksamhetens art och omfattning, framtida investeringsbehov och investeringsplaner under en viss tid framåt.I flertalet av rättsfallen som blivit presenterade har det framkommit att domstolarna har gått på Skatteverkets linje, vilket föranlett att merparten av de skatteskyldiga blivit påförda förmögenhetsbeskattning. I de fall som domstolen dömt till den skatteskyldiges fördel har denne kunnat argumentera och påvisa historiska och troliga framtida investeringsplaner för företaget.

Problembakgrund och problemdiskussion:Vissa personer har tack vare sin position i företagen tillgång till mer information om verksamheten än den vanliga investeraren. Ett exempel på en sådan person är den verkställande direktören. På grund av den informationsasymmetri som uppstår har den verkställande direktören bättre förutsättningar för att bedriva handel med aktier i sitt eget företag. De skulle således kunna generera överavkastningar med hjälp av denna information, vilket ifrågasätter den effektiva marknadshypotesen.Problemformulering:Kan investerare uppnå högre riskjusterad avkastning genom att investera i aktier där den verkställande direktören äger en större andel av företaget?Syfte:Huvudsyftet är att utreda huruvida företag med en verkställande direktör med ett högt aktieägande i det egna företaget även leder till att avkastningen på aktiemarknaden är hög.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att studera hur en börsintroduktion påverkar ledningens kommunikationsstrategi i ett företag. Metod: Hela studien utfördes på företaget Waterjet i Ronneby med hjälp av kvalitativa intervjuer med anställda på ledande positioner i organisationen. Slutsatser: Både internt och externt ser vi skillnader jämfört med hur det var före introduktionen. Den största förändringen är i den externa kommunikationen, där företaget nu måste hantera fler ägare, analytiker och investerare. Internt har ledningen utformat nya riktlinjer och policys för hur kommunikationen ska hanteras på bästa vis.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilket användningsområde journalister, som är anknutna till en redaktion, har att använda sig av bloggar och dess möjligheter. Vi vill undersöka bloggen som fenomen och då i synnerhet varför journalisten väljer att använda sig av denna alternativa medieproduktion, trots att han har möjlighet att genom sin redaktion kunna uttrycka sig och bli publicerad för en allmänhet som lyssnar till honom/henne. Vi kommer med hjälp av intervjuer, gjorda via mail, försöka att klargöra hur bloggen används av journalister och till vår hjälp kommer vi att använda Jürgen Habermas teori om offentlighet så som han har förklarat det i sin bok Borgerlig offentlighet.Frågeställningen i uppsatsen är:· Hur ser journalisten på bloggen i avseende på det offentliga och det privata?· Vilket urval gör journalisten då han/hon skriver i sin blogg?· Hur kan journalisten använda sig av bloggen?Undersökningen grundar sig i två stycken mailintervjuer med journalister som själva bloggar. Dessa två är Anders Linder, ledarskribent på Svenska Dagbladet, som bloggar under Svenska dagbladets redaktionella flagg och Andreas Ekström, journalist på Sydsvenskan, som skriver i ett mer privat rum.